Teknik mot stjärnorna

Text: Mårten Blomkvist

Foto: Scanpix

En cirkel sluts när »Stjärnornas krig«-hjältarna nu dyker upp datoranimerade i »Star Wars: The Clone Wars« (regi Dave Filoni). Drygt 30 år efter debuten har de reducerats till renodlad teknik, utan en droppe blod i ådrorna.

Det var hit allt pekade. George Lucas succé gav tekniken den huvudroll den i dag har.

»Stjärnornas krig« var inget tekniskt underverk. Lucas använde ny teknik, men huvudsakligen för att göra gamla trick ovanligt snyggt. Viktigast var de datorer som vid trickfilmningen användes för att styra kamerorna.

Stora modeller byggdes för kamerorna att åka runt och igenom. Det krävdes att samma tur upprepades flera gånger, exakt likadant, medan nya detaljer för varje vända lades till i bilden.

Tekniken var i grunden samma som fransmannen Méliès använde runt förra sekelskiftet, fast Lucas med hjälp av datorstyrda kameror och millimeterprecision kunde åstadkomma mycket mer komplicerade bilder.

Ändå blev »Stjärnornas krig« den enskilt viktigaste filmen i specialeffekternas historia. Den fick bolagen att satsa på effekter.

Före 1977 var science fiction och skräckfilm genrer med dåligt rykte. De var i princip förbehållna små bolag som lockade med läskiga masker i stället för vettiga manus.

»Stjärnornas krig« visade att specialeffektfyllda filmer förblivit marginella därför att ingen satsat på dem. Under 80-talet kom film efter film med effekter som överträffade allt som tidigare gjorts: »Ghostbusters – Spökligan« 1984, »Vem satte dit Roger Rabbit« 1988.

Utvecklingen var i gång. Fast det dröjde till in på 90-talet innan CGI, de helt i dator skapade bilderna, blev viktiga. Först då fanns datorkraften.

I dag är filmerna så fulla av digitala bilder och digital bildbearbetning att man kan börja ana en backlash.

Under Cannesfestivalen svor Quentin Tarantino över mesig datoranimation, som förstört biljaktsfilmen. Vid inspelningen av Batmanfilmen »The Dark Knight« gjorde Christopher Nolan så mycket som möjligt utan CGI. Vilket framstod som extra smart när datoranimationsorgien »Speed Racer« floppade bara månader före »Dark Knight«-premiären.

Hur som helst, i dag är filmbranschen datorberoende. Datoranimation framstår som pusselbiten som saknades. Sagan om ringen och historien om Titanic har i CGI-eran gett upphov till några av filmhistoriens största succéer. Tidigare hade filmare försökt med bägge, men misslyckats. Datoranimationsinriktade Pixar är med sin obrutna räcka av succéer, från »Toy Story« 1995 till »Råttatouille« 2007, möjligen historiens mest framgångsrika filmbolag.

Det stora som hänt sedan 110 centimeter Kenny Baker 1977 kröp in i R2D2-attrappen är att tekniken kring filmen blivit viktig. Det teknologiska lyftet räckte ända ut i biosalongen.

Utled på dåliga visningar skapade George Lucas 1983 THX-certifieringen: biografen skulle leva upp till en mängd krav på utrustning och inredning för att få sätta THX i annonsen.

Den ledde till att biosalongen i dag är rena Dödsstjärnan, när det kommer till teknik, jämfört med hur det var då The Millennium Falcon 1977 skramlade fram över dukarna. Även den som spyr på specialeffekter och science fiction har anledning att vara tacksam mot »Stjärnornas krig«, retfullt nog.