Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Svenska kunder tar smällen

I USA är det bankerna som tar förlusten när huspriserna rasar – i Sverige är det låntagarna.

»Vänta lite, det är en it-kille som dräller runt här. Jag måste kolla vad det är frågan om. Jag ringer upp.«

Det är måndag den 15 september och den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers har precis meddelat att man kastar in handduken och ansöker om konkurs. Tusentals anställda rafsar åt sig personliga tillhörigheter och lämnar sina skrivbord på bankens kontor, muggar och dekaler med den drygt 150-åriga bankens logotype säljs på auktionssajten E-bay.

Men krisstämningen stannar inte innanför Lehmans dörrar. Chockvågor sänds ut över hela den finansiella världen. Ingen går säker längre. På konkurrentens kontor i London är stämningen paranoid.

– Hej det är jag igen. Ledsen att jag var tvungen att lägga på. När det är avskedanden på gång så är det det första som händer.

Chefen kallar till sig en it- person som står beredd att rycka ur alla sladdar ur datorn och lägga beslag på allt medan man sitter där inne på chefens kontor och får sparken.

Och visst finns det anledning för anställda på investmentbanker runtom i världen att oroa sig.

– Det är det absolut värsta jag har sett under hela min karriär. Det finns risk att flera stora finansinstitut kommer att kollapsa, utbrast förre amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan.

Stora ord från en person som ägnat större delen av sitt 82-åriga liv i finansvärldens toppskikt.

Finanskrisen kommer sannolikt kosta ytterligare tusentals människor i finansbranschen jobbet och i London har priserna på lyxlägenheter redan vänt brant nedåt i takt med att finansfolkets bonusar blivit till sand.

Vad det i grunden handlar om är vidlyftiga bostadslån till människor som egentligen har för dålig kreditvärdighet för att få låna. De lockades till husköp med hjälp av aggressiv marknadsföring. Inga avbetalningar och extra låga räntor första åren.

Lånen delades upp och paketerades om innan de såldes vidare som obligationer till placerare som haft mycket begränsad information om vilka underliggande risker de tagit.

Placerarna har tvingats förlita sig på de oberoende kreditvärderingsinstituten. Till exempel ansedda Moodys, som så sent som i mars i år hyllade Lehman Brothers »ansvarsfulla och försiktiga kreditgivning«. Vid den tidpunkten var smekmånaden för länge sedan slut för tiotusentals förväntansfulla husköpare. När det blivit dags att börja betala marknadsränta och amorteringar var det tvärstopp. Drömmen om ett eget hem förblev en dröm.

Även svenska banker har fått sig en släng av sleven. Swedbanks aktie rasade med 9 procent när det stod klart att banken har 9 miljarder i fordringar på Lehman Brothers. Allvarligt, men inte avgörande för bankens fortlevnad. För att sätta de svenska storbankerna i gungning krävs en alldeles egen bolånekris, och inte ens då blir problemen så allvarliga som i USA.

Orsaken är en avgörande skillnad i synen på vem det är som ska ta smällen när allt går åt skogen.  När mr och mrs Smith inte klarar räntorna  tvingas de visserligen lämna över huset till långivaren, men de behöver inte fortsätta betala på lånet även om huset fallit i värde.

I Sverige är det låntagaren som tar risken. Den skuld som är kvar när huset är sålt kan banken fortsätta att kräva in.

Fastighetskrisen på 90-talet visade att hushållen bara stod för en bråkdel av bankernas kreditförluster. Den som är skyldig Swedbank eller Handelsbanken pengar sitter betydligt sämre till än den som lånat av Fannie Mae eller Freddie Mac. Och svenska bankanställda behöver inte oroa sig särskilt mycket för jobbet.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera