Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

Bo Lundgren, chef för Riksgälden

Bo Lundgren är före detta moderat partiledare, han var skatteminister under den svenska bankkrisen på 90-talet. Sedan 2004 är han chef för Riksgälden.

Hur ser du på risken för att inflationen stiger som en konsekvens av Riksbankens oannonserade räntesänkning på en halv procentenhet till 4,25 procent?

– Risken att den svenska inflationen stiger är mycket liten. Det var ett klokt beslut och att det dessutom sker samordnat sänder tydliga signaler till marknaden.

Skulle Sverige behöva ett blocköverskridande beredskapspaket?

– Läget var ett annat under 90-talets krisår. I dag har vi en stark majoritetsregering och därför ser jag personligen inte samma behov som sist för ett blocköverskridande samarbete.

EU:s finansministrar möttes i veckan för att diskutera ett krispaket. Är du nöjd med resultatet, som i mångt och mycket slår fast att det även fortsättningsvis är upp till var och en av medlemsstaterna att rycka ut och rädda sina egna banker?

– Jag är ganska nöjd med vad de kom fram till. EU består av 27 länder som alla har helt olika förutsättningar, därför ligger det i sakens natur att det är svårt att hitta gemensamma lösningar. Det är däremot bra att regeringarna träffas på detta viset och har regelbundna kontakter i den situation som vi nu befinner oss i. Jag pratade med Anders Borg och han sa att han har regelbunden kontakt med övriga finansministrar.

Hur ser du på kritiken mot hjälpåtgärder därför att de snedvrider konkurrensen?

– Det är förstås problematiskt. Sverige har löst det genom att ha en generell bankgaranti och då är det ju lika för alla. Men konkurrensproblem kan uppstå även mellan olika länder och jag utgår från att det här kommer att ses över på lite längre sikt. I nuläget gäller det dock att fokusera på akuta åtgärder för att mildra krisens effekter.

Vissa bedömare menar att det inte längre hjälper att ösa ut miljarder på marknaden, börserna faller ändå. Vad säger du om det?

– När det gäller Sverige så har vi inga banker med problem. Däremot har hela systemet en förtroendekris som regeringen och Riksbanken nu försöker lösa på olika sätt. I fallet med den isländska banken Kaupthing var det Riksbankens skyldighet att gripa in med finansiellt stöd.

Hur påverkas Sverige av krisen för de isländska bankerna?

– Finansinspektionen har slagit fast att konsekvenserna för Sverige är hanterbara. Och våra regler kan omfatta även utländska banker. Så visst innebär Islands kris problem, men de är enligt min uppfattning försumbara för Sveriges del.

Vad skulle kunna knäcka stabiliteten på den svenska finansmarknaden?

– Det skulle väl vara att ha en riksbank som inte agerar, och så är ju inte fallet. I nuläget kan jag faktiskt inte se något som hotar stabiliteten på den svenska finansmarknaden. Det fladdrar till, men allvarligare än så är det inte.

Hur illa ska det vara för att man ska inrätta en bankakut?

– Då ska det vara mer än rena likviditetsproblem. Stora kreditförluster skulle kunna motivera en svensk bankakut, i likhet med fallet Storbritannien.

Behöver reglerna för den svenska finanssektorn stramas upp framöver?

– Det är möjligt, men just för Sveriges del så är behovet inte särskilt stort. Att strama åt tyglarna för syns skull kan ha oönskade effekter. Ökad reglering är inte alltid bra, det vi har sett nu i USA är att alltför hårda regler tvingar bankerna att inrätta fristående institut vars verksamhet är svårare att kontrollera.

Sover du gott om natten i dessa tider?

– Min nattsömn är oförändrat god. Jag känner mig inte särskilt oroad för egen del, och jag har inte rört mina besparingar, som för övrigt finns i en av Sveriges största, och i medierna flitigt omskrivna, banker.

Detta har hänt

Den gångna veckan har varit en av det senaste seklets värsta på världens finansmarknader. I onsdags beslöt centralbankerna i flera länder, däribland Sverige, USA och Storbritannien, att sänka styrräntorna i en samordnad åtgärd för att dämpa effekterna av finanskrisen. Den brittiska regeringen har gått in som ägare i flera banker, bland  annat storbanken Bank of Scotland. Riksbanken utlovade på onsdagen också ett lån på fem miljarder kronor till svenska Kaupthing, dotterbolag till den isländska krisdrabbade banken, och tog som pant alla aktier i bolaget.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera