Den svaga länken

Lillie Lewis i St Louis, Missouri, är 78 år och har röstat så länge hon kan minnas. Men i årets presidentval ser det ut som om hon kommer nekas sin konstitutionella rätt på grund av en ny vallag. Och hon är inte ensam.

Lagen, som instiftats för att hindra valfusk bland illegala invandrare, kräver nämligen att hon måste visa medborgarskapsbevis. Men för att få ett sådant krävs en födelseattest, och myndigheterna där hon föddes säger att hon inte står i deras register.

Lewis är bara en av tusentals amerikaner vars rösträtt ser ut att inskränkas på grund av striktare vallagar, okunskap och grova misstag av myndigheterna. Med Floridas valskandaler färskt i minnet befarar nu valobservatörer att valet inte blir rättvist, som Tanya Clay House. Hon leder kampanjen The Right to Vote för en av USA:s stora politiskt obundna medborgarrättsorganisationer, People For the American Way (PFAW).

– Det är stor risk att demokratin får lida. Med otillräckliga resurser, de nya lagarna, bristande kunskaper bland valarbetarna och många nyregistrerade väljare är det tyvärr stor risk för diskriminering. De som drabbas hårdast är minoriteter, fattiga, äldre, nya väljare och studenter, säger hon.

I tidigare val har det exempelvis hänt att valdistrikt med övervägande svarta väljare tilldelats färre valmaskiner än vita valdistrikt. Det betyder längre köer och att folk som inte har råd att ta ledigt från jobbet i flera timmar inte kan rösta. I Ohio 2004 köade exempelvis folk i 24 timmar på grund av att valmaskinerna inte fungerade.

Men det är framför allt en ny lag, som införts i 25 delstater, och kräver att väljarna visar id-kort med foto, som oroar Clay House.

– Om valet 2004 handlade om valmaskinerna, kommer det här valet handla om ID-korten, förutspår hon.

Förutom det faktum att var åttonde valberättigad amerikan saknar id-kort med foto, är det många som inte känner till den nya lagen och riskerar att sakna rätt sorts id-handlingar på valdagen. Att skaffa id-kort är inte heller det lättaste, speciellt för dem med dålig ekonomi. Det krävs födelseattest och pass, vilka kostar 50 respektive 95 dollar. Dessutom tvingas många resa långt för att skaffa personhandlingarna. Dokumenten utfärdas nämligen vanligtvis i countyts huvudstad.

Clay House är dock inte bara bekymrad över väljarnas okunskap, utan också valarbetarnas:

– Vi ser tecken på att de inte får tillräcklig utbildning, vilket ökar risken för att de diskriminerar väljare och ber vissa personer om foto-id och inte andra. Det ökar också risken för att valarbetare ber om id  i stater där lagen inte gäller.

Om väljarna inte kan visa foto-id kan de i de flesta stater visa annan identitetshandling, som körkort, studentkort eller militär-id, och sedan skriva under en provisorisk röst som sedan måste styrkas med foto-id inom två dagar. Det är dock inte ovanligt att valarbetarna inte känner till denna rättighet.

Amerikanska val har länge präglats av diskriminering – speciellt av den svarta befolkningen i Södern. Men eftersom de två senaste valen varit mycket jämna och varje röst vägt tungt har demokratifrågan fått större uppmärksamhet. För många är det exempelvis fortfarande oklart om vem som egentligen vann 2000, Bush eller Gore.

David Becker, juridiskt ombud på justitiedepartementet under både Clinton och Bush, konstaterar i en intervju med PBS nyhetsprogram »Now« att rättvisan utarmats och politiserats de senaste sex åren i och med de nya vallagarna. I vissa delstater har exempelvis justitiedepartementet fått delstater att stryka 10 000 personer, i vissa fall 100 000, från väljarlistorna om antalet överstigit folkräkningsbyråns uppskattningar, eller om den registrerades namn inte exakt stämt överens med andra statsregister.

Står det till exempel Peter Andersson i valregistret och Peter K. Andersson i andra myndighetsregister stryks personen från väljarlistan.

Nyligen avslöjade New York Times att tiotusentals väljare i flera tungt vägande delstater hindrats från att registrera sig till valet. Det är fortfarande oklart varför, men enligt rapporten tyder det på ett stort misstag av myndigheterna. Många av dem som inte kan betala sina bolån är nu oroliga för att också de ska strykas från väljarlistorna eftersom de kan tvingas byta adress.

Clay House menar att vallagarna mot illegala invandrare är ett svepskäl bland republikaner långt ut på högerkanten för att begränsa minoriteter och låginkomsttagare som tenderar att rösta demokratiskt.

– Valfusk är ovanligt. Sannolikheten för att illegala invandrare skulle rösta är mycket liten. De flesta gör allt för att hålla sig så långt borta från myndigheterna som möjligt, säger hon.

I veckan rapporterades att flygblad skickats ut i Philadelphia som påstod att man kunde bli arresterad vid vallokalerna om man fått p-böter. Förra valet florerade också flygblad som påstod att man inte kunde rösta om man fått p-böter eller inte betalt underhåll till sina barn.

Thor Hearne, som arbetade som George W Bushs rådgivare i valfrågor 2004 och drev lagförslagen om striktare krav på id-kort genom organisationen American Center for Voting Rights mellan 2005 och 2007, slår bort kritiken om att lagarna skulle diskriminera typiska demokratiska väljare, eller att valfusk skulle vara ovanligt.

– I så jämna val som vi haft de senaste åren väger varje röst mycket tungt. Därför är det viktigt att amerikanerna och resten av världen kan vara säkra på att vårt system inte ger ett skevt resultat, säger han.

För att motverka vad Clay House kallar skrämselmetoderna,  arbetar organisationer som American Civil Liberties Union och Advocacy Center för att rekrytera och utbilda valarbetare. De arbetar också för ett lagförslag om att kriminalisera flygblad med inkorrekt valinformation.

– I världens ögon måste det se absurt ut. Amerika har drivit en stor demokratikampanj internationellt, men det är tveksamt om vi kan genomföra demokratiska val på hemmaplan. Det sorgliga är att man i USA i dag inte kan räkna med att ens röst är given.

Mer om USA-valet

En räddare i nöden av Eva Sohlman

Den ekonomiska krisen har kullkastat människors liv och deras tro på den amerikanska drömmen. Nästa president måste ge folket självförtroendet tillbaka.

Valets nyckelfrågor av Eva Sohlman

Valet kommer framför allt att handla om vem av kandidaterna som ska ta USA igenom krisen och in i en ny fas. Här är de viktigaste frågorna för framtiden.

Militären kidnappar säkerhetspolitiken av Thomas Engström

En ny generation neokonservativa börjar ta för sig inom den amerikanska armén. Och de folkvalda tiger.

Världen väljer Obama av Hans Blix

Presidentkandidaterna framstår som lika när det gäller utrikespolitiken, men valet av rådgivare avslöjar stora skillnader.

Läs de senaste opinionsundersäkningarna, allt Fokus skrivit om USA-valet och mycket mer på valsajten.

Text:

Toppbild: Petros Giannakouris/TT