Okategoriserade

Hetaste kandidaterna till Nobelpriset

För tredje året i rad skådar Fokus vetenskapsmedarbetare Nils Johan Tjärnlund i kristallkulan. Förra året blev det full pott! Här är årets förhandstips.

Kemi

presenteras den 8 oktober 11.45.

Elektronik på molekylnivå. Sir James Fraser Stoddart, Storbritannien, och George Whitesides, USA.

För snart 30 år sedan upptäckte Stoddart molekylstrukturen catenan när han forskade på bekämpningsmedlet paraquat. Catenan består av två ringformade molekyler med två olika stabila tillstånd som kan växlas med hjälp av elektrisk laddning, en naturens egen »strömbrytare«. Whitesides är en av världens mest citerade kemister och forskar bland annat om självbyggande nanostrukturer. Deras upptäckter banar väg för nästa generations elektronik.

Cellens proteinfabriker. Harry Noller, USA, och Ada Yonath, Israel

Ribosomer är små partiklar i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror, som vi får i oss med maten. I varje cell finns det tusentals av dessa ribosomer, eller proteinfabriker om man så vill. Amerikanen Noller och israeliskan Yonath har på var sitt håll kartlagt ribosomernas struktur och funktion bland annat med hjälp av röntgenkristallografi. Upptäckterna har också lett fram till nya antibiotika mot resistenta bakterier.

Proteinlampor. Osamu Shimomura, Japan/USA, Douglas Prasher och Roger Tsien, USA.

Upptäckten av GFP och aequorin, ljusproteiner från maneter i Stilla havet, gör det möjligt att spåra individuella proteiners beteende inuti levande celler. GFP hängs fast som en lanterna på det valda proteinet, och i mikroskop kan man studera ljuset som sänds ut. Forskningen har revolutionerat biovetenskaperna.

Bubblare: Richard Lerner och Peter Schultz, USA, för forskning om katalytiska antikroppar.  Richard N. Zare, USA, för forskning inom laserkemi.  Jacqueline K Barton, USA, för forskning om elektroners rörelser i arvsmassan.

Fysik

Presenteras den 7 oktober 11.45.

Exoplaneter. Alexander Wolszczan, Polen, och Dale Frail, Kanada.

Wolszczan och Frail upptäckte 1992 de första två exoplaneterna, planeter som finns utanför vårt solsystem, och fann samtidigt en helt ny planettyp, så kallade pulsarplaneter. I dag känner forskarna till nära 300 exoplaneter. Schweizarna Mayor och Queloz har också lämnat väsentliga bidrag till forskningen.

Kvantfysik. Yakir Aharonov, Israel, och sir Michael Berry, Storbritannien.

Både Aharonov och Berry har gjort viktiga upptäckter, som fått deras namn: Aharonov-Bohm-effekten och Berry-vågor.

Kvarkarnas släktträd. Nicola Cabibbo, Italien, Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa, Japan.

Tre forskare som har bidragit till standardmodellen inom elementarpartikelfysiken. Den så kallade CKM-matrixen, uppkallad efter dem, beskriver hur de olika familjerna kvarkar, materiens minsta beståndsdelar, växelverkar med varandra.

Bubblare: Vera Rubin, USA, för upptäckter om mörk materia. Mildred Dresselhaus, USA, och Sumio Iijima, Japan, för forskning på kolatomer och upptäckten av nanotuber.  Akihisa Inoue, Japan, för upptäckten av glasmetall.

Fysiologi eller medicin

Presenteras den 6 oktober 11.30.

Stamceller. Ernest McCulloch, James Till och Louis Siminovitch, Kanada

Till och McCulloch gjorde den viktiga upptäckten av stamceller på 1960-talet. Stamcellsterapi används redan vid behandling av bland annat leukemi och brännskador, men dagens stamcellsforskning spänner över vida fält och kan bli viktig för patienter som lider av exempelvis Alzheimer och Parkinson.

Kroppens inbyggda termometer. David Julius, USA, och Baruch Minke, Israel.

Forskning under de senaste åren visar hur människan har ett särskilt inbyggt temperatursystem. Vi kan skilja på bland annat varmt och kallt beroende på vilken TRP-receptor som aktiveras. Upptäckten har redan banat väg för nya typer av smärtlindrande mediciner.

Nukleära receptorer. Pierre Chambon, Frankrike, Ronald M Evans och Elwood Jensen, USA

Jensen påvisade redan på 1950-talet att det kvinnliga hormonet östrogen har ett särskilt mottagarämne, en receptor, i kroppens celler. Senare forskning av bland andra Chambon och Evans har visat att människan har så många som 48 så kallade nukleära receptorer inne i cellerna. De slår av och på gener och styr utvecklingen ända från embryostadiet till döden. De är inblandade i sjukdomar som cancer, fetma och depression, och reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

Bubblare: Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak, USA, för upptäckten av enzymet telomeras som ger kunskap om kroppens åldrande.  Arnold J Levine och Bert Vogelstein, USA, och David Lane, Storbritannien, för upptäckten av cancergenen TP53.  Sir Alec Jeffreys och Sir Edwin Southern, Storbritannien, för tekniken att ta »dna-fingeravtryck«

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera