Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

Gudrun Schyman om EU

I måndags lade Feministiskt initiativs talesperson Gudrun Schyman fram agendan inför EU-valet i juni 2009. Den före detta vänsterledaren och forna EU-motståndaren ställer själv upp som kandidat.

Du har ju svängt helt om i EU-frågan – kan du verkligen vara en trovärdig EU-röst?

– Jag har inte svängt om. Däremot har jag en pragmatisk inställning till det europeiska samarbetet. Nu är det så att vi är medlemmar i unionen och därmed måste vi försöka påverka politiken i rätt riktning.

I veckan röstade Sveriges riksdag om Lissabonfördraget. Vad tycker du om det nuvarande fördraget?

– Svenska folket borde ha fått folkomrösta. Förslaget innebär överflyttande av beslutsrätt från Sverige till EU, vilket strider mot grundlagen.

Har frågan diskuterats tillräckligt?

–Nej, det har varit pinsamt tyst. Inte ens i Almedalen i somras diskuterades Lissabonfördraget. Det sades inte ett ord! I stället verkar partierna prata om den i smyg, i interna procedurer. Det finns en beröringsskräck när det gäller EU-frågor i Sverige, och den är blocköverskridande. Partierna är splittrade i EU-frågor och är väl rädda att detta ska komma upp till ytan.

Vad tycker du generellt om dagens svenska EU-debatt?

– Den saknas helt. De politiska perspektiven krymper när politiken internationaliseras. I dag har vi ingen debatt vare sig om hur EU ska användas eller hur den gemensamma utrikespolitiken utvecklas och leder till en ökande militarisering.

Hur ser du på att många länder, däribland Sverige, begär undantag från det gemensamma regelverket? Går det verkligen att driva ett effektivt EU med alla dessa nationella undantag?

– Jag ser de nationella undantagen som resultatet av demokratiska processer på hemmaplan. Därmed är de nödvändiga.

Varför är det så tyst i Sverige om valet till EU-parlamentet? Hur kommer det sig att alla pratar om valet i USA men ingen tycks bry sig om vårt eget stundande EU-val?

– Det är en kombination av den totala frånvaron av kritisk granskning i medierna och en ovilja hos politikerna att lyfta EU-frågor. Att EU ska driva en enda sorts ekonomisk politik är numera en sanning som ingen vågar ifrågasätta.

Vilken agenda kommer du själv och Feministiskt initiativ att driva i EU-parlamentet?

– EU saknar genomgående en jämställdhetspolitik. Vi har pekat ut ett par prioriterade områden som har att göra med den utbredda religiösa fundamentalismen i europeiska länder. Fler och fler länder vill begränsa eller totalförbjuda kvinnor att göra abort, samtidigt som vi ser att ett gammalmodigt hemmafruideal frodas.

Hur ser förutsättningarna ut för att göra en gubbklubb som EU mer feministisk?

– Feministiskt initiativ ingår också i en större feministisk rörelse, 50/50, där bland andra Margot Wallström är aktiv. Jag tror att det finns en vilja hos många européer att förändra situationen. Inte minst med tanke på att många kvinnor känner att det är omöjligt att kombinera karriär med familj, vilket leder till att det föds allt färre barn. Vi kan verkligen tala om en kris i befolkningsfrågan, och det påverkar ju alla i slutändan.

Fi var väldigt hajpade inför förra valet, men lyckades inte leva upp till förväntningarna. Vad berodde det på?

– En fientlighet mot feminism. Inför valet 2006 utsattes vi för alla härskartekniker man kan tänka sig. Vi utmålades som manshatare och tokiga, bittra kärringar. Men i dag är flera av de frågor som vi hånades för på väg att drivas igenom, däribland en förändring av namnlagen och en neutral äktenskapslagstiftning.

Vad talar för att ni kommer att lyckas bättre i EU-valet?

– Folk är mer självständiga i sina politiska val när det kommer till att rösta i EU. Öppenheten är större och väljarna är inte lika styrda av nationell partipolitik och blockgränser.

Detta har hänt

EU:s stats- och regeringschefer har enats om ett nytt EU-fördrag, motsvarande grundlag, som ska ersätta det tidigare Nicefördraget. För att det ska börja gälla måste Lissabonfördraget godkännas i alla EU:s medlemsländer. Irland röstade nej till fördraget den 12 juni. Sveriges riksdag fattade beslut om fördraget torsdagen den 20 november. Måndagen 17 november presenterade [[Gudrun Schyman]] sin och Feministiskt intitativs agenda inför EU-parlamentsvalet i juni nästa år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera