Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Okategoriserade

Skolan nästa krisbransch

Utslagning väntar för både friskolor och kommunala skolor när en av fyra elever försvinner.

Roland Ahlström fick idén till friskolan tillsammans med en kurskamrat från Idrottshögskolan för tre år sedan. Det berättar han när han trängs med företrädare för 17 andra friskolor på gymnasiemässan i Östra stations lokaler i Uppsala. Flera hundra niondeklassare kommer fram och frågar vad hans Uppsala Enskilda Gymnasium har att erbjuda. Ett stenkast därifrån, vid Vaksala torg, står ytterligare 12 kommunala skolor. De har en egen mässa.

– Den här kvällen är extremt viktig för skolans rekrytering, säger Roland Ahlström. Vi ville sätta i gång förra hösten, men för få elever valde oss då. Den här gången ska det gå bättre.

Men Roland Ahlström startar i uppförsbacke. I höst når antalet gymnasieelever sin topp, i Uppsala precis som i resten av Sverige. Den närmaste tioårsperioden kommer antalet elever i landet att minska från drygt 390 000 till cirka 290 000. 100 000 färre elever betyder totalt 8,5 miljarder kronor mindre i potentiella intäkter då den genomsnittliga skolpengen för en elev i dagsläget ligger på 85 000 kronor.

Minskningen av underlaget sker samtidigt som friskolorna  blir allt fler.

För tio år sedan fanns 82 fristående gymnasieskolor, läsåret 2007/08 var siffran uppe i 359. Antalet har mer än fyrfaldigats. Och aldrig har Skolverket fått in så många ansökningar från nya friskolor eller sådana som vill utöka sin verksamhet som i år – 302 stycken.

– Redan i dag förekommer en överetablering av skolor på flera orter. Många skolor kommer att läggas ner, säger Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket.

I Uppsala är nedläggningarna redan verklighet. Den 15 oktober beslutades att kommunala Linnéskolan med 800 elevplatser ska stänga till nästa läsår. Det gick så fort att Linnéskolan fortfarande finns angiven som utställare på de kommunala gymnasieskolornas mässa.

Kommunen har räknat ut att om de ansökningar som kommit in från friskolor skulle beviljas får 7 500 gymnasieelever i Uppsala välja mellan 10 000 friskoleplatser och 8 500 kommunala platser år 2011. Nästan tre gånger så många platser som elever. Om alla skulle välja friskolor skulle det inte behövas några kommunala skolor överhuvudtaget. Men så kommer det inte att bli, tror Mohamad Hasan (fp), ordförande i kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd.

– Friskolorna fyller bara upp en tredjedel av sina platser. De har i dag tillstånd för 6 400 elever, men har ungefär en tredjedel av det. Men det kommer att uppstå en tydlig överetablering. Vilka skolor som kommer att få läggas ned återstår att se.

Kampen mellan de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna hårdnar alltså, men bilden ser olika ut i olika delar av landet. Enligt en rapport från Skolverket har 191 av Sveriges 290 kommuner ingen friskola i kommunen. Medan kommuner som Vaxholm och Täby har mer än hälften av eleverna i friskolor har Sorsele och Jokkmokk nästan inga. Men kommunerna kämpar inte bara mot friskolorna utan också mot varandra.

– Man ska komma ihåg att en elev lika ofta väljer en annan kommuns gymnasieskola och inte alltid en friskola. Det är vanligt i såväl storstäderna som i glesbygden, säger Sven Sundin.

I glesbygdskommunerna minskar antalet elever rejält. I Jämtland och Västerbotten försvinner 35 procent av eleverna, på Gotland fyra av tio. Där har man just avslutat en period av nedläggningar av grundskolor.

– Vi har avvecklat ungefär tio skolor på några år. Inga beslut är fattade än om gymnasieskolor, men en utredning pågår, säger Lena Celion, ordförande i barn- och ungdomsnämnden på Gotland.

Att utse framtidens vinnare och förlorare i skolstriden är svårt eftersom det är eleverna som avgör genom sina skolval. Trenden är dock tydlig, friskolorna vinner mark. Men de kommunala skolorna har fortfarande trumf på hand. För att en friskola ska få Skolinspektionens tillstånd att etablera sig krävs nämligen ett godkännande av kommunen. Och ett sådant är viktigt, säger Birgitta Fredander, chef för tillståndsprövning på Skolinspektionen.

– Yttrandet från kommunerna har en oerhört stor betydelse. Kan vi se att det ger negativa följder för kommunen får friskolan nej. Detta helt oberoende av hur populär skolan kan tänkas bli eller hur hög kvalitet den håller.

Men den rätten kan kommunerna snart bli av med. Friskolorna ser det som orättvist att kommunerna kan bedriva egen verksamhet och samtidigt bestämma över friskolornas etableringar. Konkurrensen snedvrids, menar man. Kommunerna påpekar som svar att man får ta ansvar för eleverna om en friskola går i konkurs. I slutet av året kommer vad Fokus erfar nya regler att läggas fram av utbildningsdepartementet om kommunernas rätt att uttala sig om negativa påföljder. En ytterligare förändring som står inför dörren handlar om skolpengen. Den följer i dag med eleven, och förlorade elever kan bli dyrt för en kommun med begränsade resurser och som är långsam att ställa om. Men exakt hur dyrt det blir bestämmer kommunen. Den sätter priset. I dag får en skola också varierande ersättningar för varje elev beroende på vilken kommun eleven bor i. I början på nästa år kommer därför regeringen att lägga en proposition som går ut på att friskolorna ska kunna överklaga kommunernas ersättning till länsrätten. Det innebär en ännu hårdare press på kommunerna.

De stora summor pengar som cirkulerar har gjort att gymnasieutbildningen helt har ändrat karaktär. På 90-talet startade i huvudsak stiftelser och ideella föreningar friskolor. I dag har flera skolor stora riskkapitalbolag i ryggen. Den 3 oktober köptes John Bauer Organization i relativ tysthet upp av det danska private equity-bolaget Axcel med många miljarder i kassorna. John Bauer driver skolor på 29 orter i landet med cirka 10 000 elever och hade 2007 en omsättning på 757 miljoner. Ett annat friskoleföretag är Academedia som ägs av investmentbolaget Bure Equity. Academedia driver 70 friskolor i Sverige, bland annat IT-gymnasiet, NTI-gymnasiet och Mikael Elias-skolorna. NTI- och IT-gymnasierna gjorde förra året en vinst på sammanlagt cirka 56 miljoner kronor. Enligt en genomgång som SVT:s »Rapport« presenterade nyligen redovisade 300 friskolebolag en vinst på sammanlagt en halv miljard kronor 2007. Sven Sundin på Skolverket noterar en tydlig utveckling.

– Det blir definitivt vanligare med koncerner som driver skolorna. Gymnasieutbildning har blivit en marknad som många andra, säger han.

I Uppsala öppnar Academedia ett Mikael Elias-gymnasium till hösten. Man vill ta emot 60 elever. Lokalfrågan är inte löst än, men på gymnasiemässan vid Östra station försäkrar skolans informatör Johan Segerfeldt att skolan ska ligga centralt. En tveksam mamma undrar hur säkert det är när inga kontrakt är skrivna. Johan Segerfeldt ger inget utrymme för fortsatt tvekan.

– Det handlar ju om pengar. Och det har vi.

Mässan börjar lida mot sitt slut. En  mamma nickar nöjt och Roland Ahlström är belåten. Han lastar in sina saker i bilen och kör hemåt, mot Norrtälje.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera