Andningspaus i Thailand

Text: Josephine Freje Simonsson

Foto: Scanpix

Det är midnatt. Vi befinner oss bakom ett elskåp, sju minuters gångfärd från den poulära backpackers-gatan Koshan Road. Två granater har precis exploderat mot den regeringskritiska tv-stationen ASTV (Asian Satellite Television).

Det är klibbigt i luften och hundarna har tystnat. Det enda ljuset kommer från två polisbilar som anlänt till tv-stationen.

– Det är tredje attacken på tre nätter, de kommer med motorbåtar från floden, säger en civilklädd polisman.

– De kan komma tillbaka, håll er där! Säger han uppmanande medan han springer över till sina kollegor vid de blinkande polisbilarna.

Vi tar oss in bakom avspärrningarna till tv-stationen.

– Det finns ingen yttrandefrihet i Thailand längre, säger nyhetsankaret Roselyn Debuavalya, som jobbat i Thailand sedan den 16 september 2006 – två dagar före den förra militärkuppen.

Våldsamheterna står i stark kontrast till bilden av det behagliga och fridfulla land som fyller turistbroschyrerna.

Thailand är ett land med en blodig historia. Sedan 1932 fram till i dag har det varit 18 militärkupper i landet. Premiärministrar har bytts som underkläder och korruptionen är lika vanlig i Thailand som ostmackor är i Sverige.

I slutet av varje månad går poliser och militärer dörr till dörr för att samla in sin »skyddspeng«. Det sker helt öppet framför farangs, vita turister.

– Premiärminister Thaksin var korrupt, men samtidigt den bästa ledare vi har haft på länge, säger thailändaren Todd – som nu tagit de röda UDD-anhängarnas sida (Folkalliansen för demokrati mot diktatur).

– Thaksin hjälpte de fattiga och ekonomin växte, vi trodde på framtiden, säger Todd.

Han är blank i ögonen när han pratar. Samma dag, tisdagen den 2 december, har konstitutionsdomsolen avsatt Thaksins svåger Somchai Wongsawat som var premiärminister. En ny tillfällig ledare har utsetts och i veckan ska parlamentet samlas för att försöka skapa en ny regering. De har 30 dagar på sig.

De regeringskritska gulklädda demonstranterna PAD (Folkalliansen för demokrati) kan dock bli besvikna vid ett nyval. Trots att premiärministern Somchai och nyckelpersonerna i regeringen har förbjudits att utföra politik de närmaste fem åren har Somchais parti PPP (Folkmakts­partiet) och dess allierade fortfarande majoritet i parlamentet.

I en exklusiv intervju med en av huvudledarna för de röda, Kokaew Pikulthong, får vi reda på att UDD inte planerar att backa om PAD fortsätter sina demonstrationer.

– Just nu väntar vi bara på att kungen ska fylla år nu på fredag den 5 december, säger Kokaew Pikulthong.

– Efter det ska en ny regering utses, men PAD kommer aldrig att nöja sig med en folkvald ledning, de tycker att thailändarna är för dumma för att rösta, säger Kokaew Pikulthong.

Ljudet är öronbedövande när Kokaew Pikulthong går upp på scenen för att uppmuntra sina anhängare att inte ge upp i »kampen för demokrati«.

Vi lämnar de rödas demonstrationsläger utanför stadshuset. Efter tjugo minuters galen tuk-tukfärd anländer vi till regeringsbyggnaden där de gulklädda regeringskritikerna, PAD, har haft sitt läger sedan i maj. Människor jublar, en gumma kommer fram och kramar mig.

– Vi har vunnit! Ockupationen av flygplatserna är över, säger gumman som hoppar runt med en stor skylt där det står »Thaksin murderer«.

En vitklädd man med ansträngt leende kommer fram. Han är en av organisatörerna för PAD.

– Det är inte över. Vi har vunnit en strid, men inte kriget, säger han.

PAD-ledaren Sondhi Limthongkul har sagt att de är beredda att stoppa parlamentet från att välja »ännu en Thaksin-lakej«.

PAD är trots sitt demokratiska namn (Folkalliansen för demokrati) inte för en folkvald regering. De vill att 70 procent av parlamentet ska vara »specialtillsatta«, och att endast 30 procent ska väljas av folket.

Både de röda och gula demonstranterna som Fokus talat med är beredda att »slåss till sista bloddroppen«.

I turistområdet vid Koshan Road är det dock som inget har hänt. Några svenska ungdomar från Lund sitter och dricker »thai-whiskey«, Sang-song, med Coca‑ Cola.

– Visst är det lite irriterande att inte komma hem, men herregud vi är ju strandade i paradiset, säger Amanda Nilsson 20 år.

Nu har dock flygplanen börjat lämna landet. De två stora internationella flygplatserna som PAD ockuperat, Suvarnabhum och Don Mueang, håller på att förebereda för skytteltrafik från landet efter den åtta dagar långa belägringen. Thailands export- och turistnäring beräknas ha förlorat 23 miljarder kronor på grund av ockupationen.

Det kan röra sig om mer. Thailands något skeva rykte som ett fredligt paradis har smutsats ned för en lång tid framöver.
En muslimsk kvinna som säljer delikata risbollar i närheten av Koshan Road är förkrossad.

– Min dotter kan inte längre gå på universitetet! Vi har inte råd. Ingen köper mat av mig längre, säger hon och torkar bort en tår med sin sjal.

Den 19-åriga prostituerade Nalom står på andra sidan gatan i en röd latexdräkt.

– Min hallick är arg, ingen farang vill köpa lovetime längre. Jag är rädd att han ska slå mig igen, säger Nalom.

Den muslimska kvinnan bryter in.

– Det är väl lika bra det! Skaffa ett riktigt jobb, säger hon.

– Samtidigt är det som hela världen har glömt vad Thaksin och hans anhängare har gjort mot mina bröder och systrar i södra Thailand. Ni turister bryr er bara om att komma hem, vi blir kvar, säger hon och rör argt om i sin wook.

I skuggan av oroligheterna i Bangkok har upp till 3 000 människor dödats i de muslimska södra delarna av Thailand. Utbrytningsgrupper har länge kritiserat Thaksin och hans anhängare för att vara korrupta mördare. Men de dödade muslimerna har fått lite internationell uppmärksamhet.

– Det är bara en tidsfråga innan det smäller igen, säger den muslimska kvinnan med risbollarna. Ingen regering i Thailand bryr sig om att nå riktig fred i landet. De vill bara ha våra pengar.

Mörket faller över Bangkok och människorna förbereder sig som bäst för att fira sin avgudade kung – fredagen den 5 december. Månen över staden ler, med Jupiter och Venus som lyssnade ögon. På måndag ska parlamentet öppna. Frågan är om ett nyval kan lösa den politiska krisen eller om det just nu bara är en andningspaus för ett splittrat land.

Detta har hänt

2006 Thaksin anklagas för korruption, och medan han är utomlands iscensätter militärledningen en oblodig kupp.

2007 Nytt val där det nystartade partiet PPP (Folkmaktspartiet), med kopplingar till Thaksin, vinner stort.

2008 – april Thaksins parti Thai Rak Thai tar hem 57 procent av rösterna i ett nyval. Valet ogiltligförklaras eftersom oppositionen inte deltar.

2008 – september Premiärministern Samak Sundravej, från PPP, avsätts efter korruptionsanklagelser.  Ny premiärminister blir Thaksins svåger.

2008 – 25 november PAD-anhängare ockuperar Bangkoks två stora internationella flygplatser och stänger dörren till Thailand. Upp till 350 000 resenärer blir strandade i landet.

2008 – 2 december Konstitutionsdomstolen upplöser regeringspartiet PPP och dess två allianspartier.

2008 – 5 decemeber Kung Bhumibol Adulyadej fyller 81 år. Nationell högtid. Demonstranter på bägge sidor säger att de inte vill ha blod på kungens födelsedag.

2008 – 7 december Parlamentet ska försöka samlas. De har 30 dagar på sig att utse en ny premiärminister.