Därför hotas postfusionen

Erik Olsson hade förberett svenska Posten för en försäljning och fusion i två år. I själva verket är drömmen om att göra Posten till en internationell spelare gammal. Den tidigare postgeneralen Ulf Dahlsten skulle göra it-bolag av Posten runt 2000 och efterträdaren Lennart Grabe satsade på logistikbolag i Baltikum. Båda satsningarna misslyckades.

2003 kom Erik Olsson och han lyckades bättre. Svensk Kassaservice, bolaget som servade svenska folket i mer oländiga delar av landet, avvecklades. Kunderna protesterade, men ägaren, staten, var med på noterna. Den 1 april strålade Erik Olsson ikapp med vårsolen när han presenterade sammanslagningen med danska posten: själv skulle han bli vd, huvudkontoret bli kvar i Stockholm, Sverige få aktiemajoritet och dessutom 1,4 miljarder kronor kontant.

Totalt oväntat fick Erik Olsson sedan sparken veckan efter midsommar. Med två årslöner och en rejäl munkavle tog Olsson med sig hemligheten om bråken med styrelsen hem. I stället fick den gamle Nordea-direktören Lars G Nordström ta över i all hast.

Som nybliven folkpensionär kunde han se tillbaka på en lysande karriär: vice vd i SEB när han 1993 värvades till Nordbanken, där han var med om samgåendet med finska Merita 1998 och bildandet av Nordea 2000, där blev han sedan koncernchef 2002. Han var som klippt och skuren att ledan fusionsarbetet med de struliga danskarna.

I början av nästa år, om bara några veckor, ska fusionen vara klar. Brevbärarna på båda sidor om sundet ska gå till jobbet i den nya »Super-Posten«: 53 000 anställda som drar ihop 45 miljarder svenska kronor om året.

Officiellt gäller fortfarande den plan för samgående som presenterades den 1 april i år. Men i verkligheten är tidsplanen kraftigt försenad och fusionen har varit nära att haverera flera gånger.

– Processen har försenats dramatiskt på grund av problem att komma överens om ägandet på den danska sidan. Vi färdigställer alla avtal så långt det går, utom vad gäller ägandet, säger Richard Reinius, departementssekreterare på näringsdepartementet och statens företrädare i Posten AB:s styrelse.

Bakom förseningen ligger politiska strider och oenighet om hur bolaget ska värderas. Den mest akuta frågan är en konflikt med danska postens storägare (med 22 procent), det brittiska riskkapitalbolaget CVC Capital Partners. CVC fick en option på att köpa upp sig till majoritetsägare när de 2005 köpte in sig i danska posten.

Om CVC inte fick majoritet förband sig danska staten att köpa tillbaka aktierna. Det är vad som nu pågår, enligt danska Jyllands-Posten, eftersom CVC efter samgåendet med svenska Posten bara skulle få 8,8 procent av aktierna. Och det är de inte intresserade av.

Men enligt Fokus källor är parterna oeniga om priset. I våras värderade Nordea Post Danmark till 15 miljarder svenska kronor. CVC:s aktier hade stigit med två miljarder på tre år. Men det var före finanskrisen. En ny värdering riskerar att rubba maktbalansen mellan länderna i avtalet från i våras.

Dessutom pågår interna strider om planerna på en börsnotering av »Super-Posten«. Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussens borgerliga regering vill börsnotera Posten, men facket och oppositionen i båda länderna säger nej. Den svenska regeringen kan tänka sig börsnotering inom fem år och fick den 18 juni riksdagens bemyndigande att gå ner till 34 procent i det fusionerade bolaget. Men alliansen vill inte minska ägandet mer, då tappar de sin möjlighet att blockera en ändring av bolagsordningen (det krävs 67 procent för att ändra).

– Det finns inga skäl att börsintroducera, säger näringsutskottets vice ordförande Tomas Eneroth (s). Om CVC blir utköpt välkomnar jag det, men jag har inte fått det bekräftat. Blir det så, behöver huvudavtalet kanske förhandlas om så att Sverige får en större andel av det sammanslagna bolaget.

En omförhandling av huvudavtalet är det sista danskarna önskar sig. Tomas Eneroth kan inte bedöma om hela affären är på väg att gå över styr:

– Det är svårt att säga. Ägarsituationen måste klarna. Men frånvaron av besked är ett problem i sig, eftersom osäkerheten påverkar de viktiga investeringar Posten står inför.

Trafikutskottets ordförande Ibrahim Baylan (s) är irriterad över bristen på information:

– Vad jag begriper står processen still. Den presenterades med pukor och trumpeter, men den vanligtvis så talföra [[Maud Olofsson]] har helt tystnat.

Maud Olofssons pressekreterare Frank Nilsson säger att departementet räknar med att affären är klar i tid kring årsskiftet, och att Maud Olofsson kommer att informera näringsutskottet de närmaste veckorna. Men även om ägarfrågan löser sig finns det ett problem till.

I mitten av november hade Postens styrelseordförande Marianne Nivert ett avtal klart för påskrift: Lars G Nordström skulle fortsätta som vd för Posten i ytterligare två år. När han tog över för att säkra samgåendet med danskarna presenterades det som en tillfällig lösning. Men eftersom samgåendet försenats beslöt styrelsen att be honom sitta kvar, och det hade han gärna gjort. Men så kom debatten i media om hans höga ersättning.

Lars G Nordström är noga med vissa saker, en är lojalitet, en annan är sitt rykte.

När han utmålades som sinnebilden av girig direktör på grund av sin månadslön på 900 000 kronor ovanpå fem miljoner i årlig pension från Nordea blev han svårt förnärmad. Styrelsen teg och lät honom ta fajten. Nordström beslöt att lämna tillbaka lönen och arbeta gratis. Men inte en dag längre än vad det ursprungliga avtalet, som löper ut den 31 mars, kräver. Därför får Marianne Nivert nu lägga om sina planer på julledighet och fortsätta jakten på en ny vd, medan Nordström drar sig tillbaka hemma i Uppsala. Om hon inte lyckas blidka honom förstås.

Så blir nya Posten

Den 1 januari skulle det nya sammanslagna postbolaget börja arbeta. Svenska Posten ska äga 60 procent av aktierna, Post Danmark/CVC 38,8 procent och personalen 1,2 procent.

Sverige och Danmark får genom graderade aktier samma röstetal, 49,81 procent, varför personalen får vågmästarroll på stämman med sina 0,38 procent. Sverige får 1,4 miljarder för att gå ner i röstetal.

Styrelseordföranden i det nya bolaget blir Fritz H Schur, dansk miljardär och nära vän med statsminister Anders Fogh Rasmussen, som har samma uppdrag i krisdrabbade SAS.