»De sköt på alla«

Text: Urban Hamid

Bild: Martin Von Krogh

»Boro! Boro«, (gå, gå), skriker några nervösa polismän samtidigt som de viftar med sina vapen och försöker hindra en mindre folkmassa från att nå fram till justitiedepartementet som ligger i de centrala delarna av Kabul.

Huvudstadsstråken har avspärrats av polis och militär som står med dragna vapen. Polis och militärfordon med tjutande sirener och blinkande blåljus tar sig fram mellan bilarna i en rasande fart. Talibanernas attack mot tre statliga institutioner under onsdagen i Afghanistans huvudstad Kabul var välplanerad och blodig.

Efter en våldsam eldstrid mellan afghanska säkerhetsstyrkor och beväpnade terrorister vid justitiedepartementet i de centrala delarna av staden, befriades gisslan. Även utbildningsdepartementet och kriminalvårdsstyrelsens kontor anfölls i självmordsattacken. Enligt uppgift slutade det blodiga dramat med 26 döda och runt ett 60-tal skadade.

Framför byggnaden fattar polismän, militär och några anonyma män posto – männen är klädda i vanliga kläder, men beväpnade till tänderna. De är inte från denna världsdel.

En ambulans kör in genom järngrindarna. Efter ett par minuter åker den iväg i en rasande fart med tjutande sirener och blinkande blåljus följd av en polisbil. Den alllmäna förvirringen förvärras av att de polismän som finns på plats är ovilliga att prata med media. Följden blir en enorm ryktesspridning. Någon nämner att det ska ha inträffat en explosion på vägen till flygplatsen. En annan nämner att handgranater ska ha kastats in i byggnaden.

Det är inte förrän senare  på  Wazir Akbar Khan-sjukhuset en bit därifrån som bilden klarnar. Vid ingången sitter en äldre kvinna på marken med ansiktet i händerna och gråter. Bredvid henne sitter en ung flicka och kvider av sorg. En läkare i vit rock talar om att hans avdelning tagit emot nio skadade och fem döda från attackerna. Hur många de andra sjukhusen tagit emot känner han inte till. I korridoren som leder in till salen där två av de skadade ligger står fyra, fem bårar med trafikskadade. Inne i själva rummet står ett tjugotal sjukhussängar. Inklämd mellan två sängar ligger Shams Ullah Jaweed, 40 år, på sin säng. Han har skadat några ryggkotor.

Shams är ansvarig för återuppbyggnadsarbetet på departementet.

– Vi hörde att några kom springande. Min chaufför Mujeed Rahman sprang in från korridoren och blockerade dörren. Men två män lyckades slå in dörren. Den ene hade ett skjutvapen och den andre hade två, berättar Shams. Enligt honom pratade de urdu och pastu vilket tydde på att de var pakistanier. Så snart de kommit in på kontoret sköt de utan urskiljning. Inom loppet av några minuter dödade de en och skadade fem – alla var tjänstemän och arbetskamrater till Shams.

– De sköt på alla. De sprejade rummet med kulor, fortsätter han sin berättelse med svag röst.

Själv undgick han att bli skjuten, däremot skadade han sin rygg när han försökte att fly. I sin beskrivning av förövarna berättar han att de hade långa svarta skägg och var av medellängd. De kommunicerade med de andra grupperna med hjälp av någon slags kommunikationsradio. De hade sjalar som liknade de som används av pakistanska stammar, hävdar han med bestämdhet. Det är allt han kommer ihåg. Han väntar på att hans fru och hans barn ska komma på besök.

Några meter ifrån honom ligger den som kanske räddade hans liv, Mujeed Rahman, 29 år. Det var han som så snart han hörde ljudet av springande steg skyndade sig att blockera dörren. Priset han fick betala för det var att han blev träffad av två kulor i magen.

– Jag var ute i korridoren när jag hörde ljudet av skottlossning. Så jag sprang in på kontoret och blockerade dören. Men de slog in dörren och började genast skjuta, berättar han.

Eftersom han stod närmast dörren blev han träffad. De två gärningsmännen sprang ut och fortsatte anfallet inne i byggnaden. Mujeed säger att han mår förhållandevis bra och han väntar på att kunna ringa sin fästmö så snart som möjligt för att berätta att han mår bra.

Talibanernas styrkedemonstration som inträffade en dag före USA:s specielle sändebud till Afganistan och Pakistan Richard Holbrookes besök till Afghanistan, ska enligt ett meddelande från en talibansk talesman ha varit hämnd för den dåliga behandling av talibanmedlemmar som sitter i afghanska fängelser. Frågan som många ställer sig här i Afghanistan efter dessa attacker är hur svag regeringen är som nu har drabbats av en attack i hjärtat av huvudstaden själv. Sedan tidigare har det hävdats att de skulle befinna sig strax utanför Kabul. Risken finns att detta attentat kan innebära att de håller på att vinna mark även innanför staden.

Detta har hänt

När Barack Obama tillträdde var ett av hans första beslut att skjuta tyngdpunkten i kriget mot terrorismen från Irak till Afghanistan, och dagen efter attentatet i Kabul besökte sändebudet Richard Holbrooke området. USA invaderade Afghanistan 2001 och tvingade bort talibanerna från regeringsmakten. Sedan dess har talibanerna stärkt sin ställning, främst i Pakistan där regeringen i veckan slöt ett fredsavtal med de islamistiska militanterna i utbyte mot att Sharialagar införs i Swatdalen som plågats av strider.