Okategoriserade

Fler på flykt i eget land

Antalet svenskar med hemliga personuppgifter har fördubblats sedan 1993.

På ett av Sveriges skattekontor, i ett rum beläget ett par trappor upp av säkerhetsskäl, sitter två skyddshandläggare och två utredare i var sitt bås. Längs kortsidorna står två bastanta kassaskåp. Dit är det bara fem personer – två utredare, två skyddshandläggare och deras avdelningschef – som har nyckel. I skåpen finns de hotade personernas riktiga adresser.

På golvet står blåa postlådor. De två skyddshandläggarna har fyllt dem med dagens 317 förmedlingsärenden, som placerats i nya anonyma kuvert, med nya adresser och fingerade namn. Brevskörden är större nu än för några år sedan, för mellan 1993 och 2008 har antalet svenskar med skyddade personuppgifter mer än fördubblats.

– I dag klarar vi av det, men om två år måste vi öka bemanningen, säger avdelningschefen Elisabet Flygare.

De senaste femton åren har antalet personer som lever under skyddad identitet i Sverige mer än fördubblats, till nära 10 000 personer. Den grupp som ökat mest den senaste tiden är människor som hotas på grund av sitt arbete, som till exempel väktare eller vårdare inom psykiatrin. Men majoriteten är kvinnor som flyr från en man de haft en relation med. Anna har nyligen fått skyddad identitet. Första slaget kom när hon var gravid, det sista när hon hade deras barn i famnen. Samma dag hon fick hjälp att ta steget bort häktades hennes man.

– Det var hemskt när jag fick ett ord för det vi levt med: terror.

Anna började förstå att hon måste försvinna men visste inte hur. Hon hade hört talas om skyddad identitet och vände sig till åklagaren som hade hand om hennes mål. »Jag har inte gått den kursen«, var hans svar. Till slut ringde hon Skatteverket. Då fick hon fick första graden av skyddade personuppgifter – sekretessmarkering – utfärdad, sedan var det dags att bryta upp och fly. Socialförvaltningen hjälpte henne med flytten till en ny stad. En ny lägenhet. Ett nytt liv.

Men samhället som ska skydda Anna och 11 500 andra som lever under skyddad identitet har ofta inte den kunskap som krävs. Det finns inga regler för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Myndigheter, landsting och företag väljer själva hur de ska göra, vilket skapar osäkerhet. Exempelvis har socialtjänsten i Stockholm ingen policy för hanteringen av skyddade uppgifter i sina datasystem. Därmed riskerar de att röja de 3 000 människor som lever under skyddad identitet i huvudstaden.

Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att ta fram en vägledning och stöd till kommuner i frågan om våld och hot mot kvinnor som kommer att vara klar om drygt ett år.

– Det finns fortfarande personal i kommunerna som inte vet att skyddad identitet existerar, säger utredare Elis Envall .

På Kvinnofridsteamet i Rinkeby-Kista hjälper personalen våldsutsatta kvinnor att ansöka om skyddade personuppgifter. Kvinnorna är tvungna att själva se till att personuppgifter inte kan hittas hos några företag eller föreningar. Allt som kan knytas till någon familjemedlems personnummer är en risk, och den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att kartlägga människor i större utsträckning än tidigare.

– Det är ett jättemisslyckande för hela rättsväsendet att överhuvudtaget behöva ge personer skyddade personuppgifter, säger enhetschefen Lina Blombergsson.

Hon anser att lagen borde fokusera mer på gärningsmännen, vilket även utredningen om stalkning har föreslagit. I dag används ofta besöksförbud, men många gånger överträds det och den hotade står då skyddslös.

I »G(l)ömda – en studie om barn och kvinnor med skyddade personuppgifter« av bland andra Katarina Weinehall, intervjuades 28 kvinnor och 12 barn om sina upplevelser. Många av intervjupersonerna säger att de ofta måste förklara för myndighetspersoner om vilka rutiner de måste följa. Även bemötandet från poliserna skiftade väldigt, beroende på kunskaper och förståelse om brottsoffrens situation.

Studien berättar om ett fall där polisen skulle bevilja ansökan om besöksförbud till en kvinna som blivit hotad av sin man. Polismännen stod handfallna när det gick upp för dem att de inte kunde skriva ut hennes adress på förbudet eftersom hon hade sekretessmarkering, och gav därför inte ut något. Rikspolisstyrelsen ska nu ta fram nationella riktlinjer och utbildning för poliserna.

Anna berättar att hon inte visste hur hon skulle skydda sig och ofta kände sig väldigt utlämnad. Bara att ta sig hem från rättegången samtidigt som mannen som misshandlat henne, blev en hotfull situation eftersom det inte fanns några rutiner för hur det skulle hanteras.

– Det skulle behövas en informationsskrift: Så här gör du, säger hon.

Den kommande prövningen för Annas del är vårdnadstvisten. I dag har hon och pappan gemensam vårdnad, men han anklagar henne för kidnappning och tvisten ska avgöras i rätten. Det är bara i undantagsfall i Sverige som pappan nekas umgängesrätt till barn även om han är dömd för våldsbrott mot familjen. För att skyddet ska fungera måste även barnet få sekretessmarkering. Det skapar problem när pappan ska umgås med barnet, som inte får avslöja var kvinnan är, och vid information som måste delges båda föräldrarna.

I dag får Anna föräldrapenning, när den tar slut vet hon inte vad som kommer att hända. Många som lever under skyddad identitet behöver flytta ofta på grund av att deras uppgifter läcker ut, vilket slår hårt ekonomiskt. Få kan arbeta eftersom de inte kan stå med i några register. Åtskilliga lider dessutom av sjukdomar efter år av förtryck och våld.

Ett annat moment 22 är de 4 200 skyddade barnens skolgång och barnomsorg. Av säkerhetsskäl benämns de ofta med X eller fingerat namn nedklottrat på baksidan av klasslistan. Det blir problem när barnen ska få ut betyg eftersom de inte kan stå med i offentliga register. Ibland skrivs de inte heller in på en gång, vilket blir komplicerat i försäkringsfrågor.

– Barn ska inte missgynnas på grund av att de lever under skyddad identitet men det är en tillämpningsfråga i kommunerna, de måste ha rutiner för det här, säger Jan Björklunds pressekreterare Anna Neuman.

– Det finns 289 kommuner i Sverige, så det kan nog finnas 289 olika sätt att hantera det på, säger Maria Stockhaus (m), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings beredning för utbildningsfrågor.

Tillvaron med skyddad identitet är ny för Anna. Händerna skakar, hon ler snett.

– Det känns som om jag paddlar motströms.

På bara några månader har hon sett sitt liv falla i småbitar, men försöker hålla ihop inför sitt barn. Mitt i känslan att hoppa ut från ett stup måste hon vara rationell och tydlig, förklara och återigen förklara för myndigheter varför hennes uppgifter inte får lämnas ut.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera