Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
montage Ekonomi

Olika lön för mödan

Varken högskoleutbildning eller att ta hand om människor värderas lika högt som att tömma sopor.

Sopstrejken i Stockholm pågick bara några dagar och berörde bara 70–80 sophämtare. Men i strejkens bakvatten uppstod frågan: Hur är det möjligt att de tjänar så mycket och andra yrkesgrupper så lite?

Tunga lyft. Skitigt jobb. Men sedan tar likheterna slut mellan sophämtaren och vårdbiträdet. Medan den förstnämnda i Stockholm betalas runt 34 000 kronor i månaden och arbetar trettiotimmarsveckor, drar vårdbiträdet in drygt 19 000 för längre arbetsdagar.

LO jämför ofta arbetarlöner mot direktörers för att uppmärksamma orättvisa lönenivåer, men även inom förbundet är skillnaderna stora. LO-tidningen genomförde en undersökning 2007 och radade upp de bäst betalda yrkesgrupperna.

Gemensamt för toppjobben inom LO som alla låg en bit över 30 000 kronor i månaden var att de dominerades av män som arbetade på ackord eller skift. Flygtekniker, golvläggare och sophämtare toppade listan. I andra änden på löneskalan ligger kvinnodominerade yrkesgrupper inom vård och utbildning.

– Skillnaderna är beklagliga. Men där får man väl väga in att sophämtarna har ett tungt jobb och ofta utför det under hård press, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska trösklar i soprummen vara högst 25 millimeter och sopsäcken får inte väga mer än 15 kilo. Vårdpersonal lyfter människor och inom hemtjänsten är det dessutom ofta svårt att anpassa hemmiljön till arbetet. När Fokus frågar om hur det går ihop blir svaret från Per Bardh:

– Det är nog ofta som säckarna väger mer än 15 kilo.

Anna Karin Eklund, ordförande för Vård­förbundet, ser inte logiken bakom sop­åkarens och den vårdanställdes lön.

– Vi är fortfarande underbetalda med tanke på att många har minst tre års högskoleutbildning bakom sig. Skillnaden mot sopåkarna är omotiverad, säger hon.

En annan som reagerade i samband med sopstrejken var Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

– Sophämtarna har inte för hög lön, det är lärarna som i jämförelse har för låg.

En 55-årig gymnasielärare som arbetat i 30 år får dryga 26 000 kronor i månaden, med fem och ett halvt års högskolestudier bakom sig. Just utbildningsnivå och arbetsmiljö används ofta som en förklaring till löneskillnader. Men enligt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik, är mer krassa faktorer som utbudet och efterfrågan på den aktuella arbetskraften och arbetsgivarens storlek minst lika avgörande.

När det gäller vårdbiträden är både utbildningsnivå och arbetsmiljö liknande sophämtarens. Men inom sophantering finns många företag på marknaden som tävlar i kommunernas upphandlingar. Personalavhopp eller en strejk kan innebära ett förlorat kontrakt.

Inom vården är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en stor arbetsgivare som kan hålla tillbaka löneutvecklingen. Den situationen gäller för många kvinnodominerade yrken.

Det i kombination med att kvinnor i viss grad undviker tekniska yrken och i stället söker sig till de »mjukare« bidrar till att tillgång på arbetskraft blir stor. Arbetaren kan lätt ersättas – och lönerna går ner, resonerar Eskil Wadensjö.

Det är inte hela sanningen eftersom brist råder på flera sorters specialistsjuksköterskor, menar Anna Karin Eklund som är ordförande för Vårdförbundet.

– Traditionellt manliga yrken värderas högre, det är så det ser ut, säger hon.

Per Bardh på LO tycker inte att man ska jämföra enskilda yrkesgrupper med varandra, men håller med om synen på kvinnodominerade yrkesgrupper.

– Mäns insatser har värderats högre, både från fackligt håll och från arbetsgivarnas. Vi ska föra en diskussion om be­ho­vet av en diskussion om utjämning mellan yrkesgrupperna, fortsätter han.

Men frågan är hur det går med den diskussionen. Under 2007 års avtalsrörelse genomförde LO en jämställdhetspott som skulle höja kvinnolönerna mer än manslönerna bland förbunden. Nu ska åtgärden utvärderas och nya tag tas inför avtalsrörelsen nästa år. Men IF Metall hotar med avhopp om potten används igen.

– Utvecklingen beror på fackförbundens vilja att prioritera kvinnornas lönesättning, konstaterar Per Bardh.

Våren 2008 gick Vårdförbundet ut i en sex veckor lång strejk för att pressa upp lönerna för sjuksköterskor. Avtalet SKL och Vårdförbundet till slut kom fram till innebar 1 000 kronor extra i månaden ovanpå medellönen 22 000 kronor. 80 sjuksköterskor sa upp sig eftersom avtalet inte låg i närheten av »Löneupprorets« krav, 95 gick ur Vårdförbundet.

Sopstrejken pågick endast fyra dagar innan den blåstes av. Det är oklart vad den ledde till konkret men sopåkarna förklarade sig »nöjda«.

10 thoughts on “Olika lön för mödan

    1. roj skriver:

      Jobbat på ålderdomshem , det var det lökigaste och segaste jobbet jag någonsin haft. Man satt bara och fika och kolla på tv hela dagarna. Dom kvinnliga vårdbiträden gick runt och klaga hela tiden på att dom var utbrända och trötta. Jävla hycklare , jag gjorde typ dubbelt så mycket som dom och endå gick dom bara runt och sura hela dagarna.
      Tycker dom borde sänka deras löner ännu mera.

      1. Rost skriver:

        Nu har jag ingen erfarenhet av att arbeta inom äldreomsorg. Men en polares mor gör det och från slutsatsen jag kan dra av det instämmer jag helt. Nu gick inte hon runt och gnällde, hon är alltid glad och härlig. Men jag menar på att jag aldrig sett henne göra eller hört henne klaga på tunga lyft eller dålig lukt. Verkar snarare som att hon älskar sitt jobb och tycker att det är så trevligt att sitta och fika och prata med de äldre.
        Sopåkarjobb verkar också vara piece of cake, men jag hade väl inte lika käftig efter att ha jobbat med det något år. Skulle vilja få provanställning på ett sopkör. Men har inget C-kort.
        Extra knäckat på ett vaktmästeri, där det bara var jag som gjorde saker för sämre lön än de fastanställda. Medan de som jobbat där i 20år inte gjorde ett skit. Kan tänka mig att det är samma sortsmänniskor som gnäller inom vården. Ang lärare så kan jag av egen erfarenhet säga att de förtjänar inte högre lön eftersom de inte har någon yrkesstolthet. Under mina år i grundskola, 2st gymnasium, komvux och universitet har jag som mest haft 2 bra lärare i grundskolan, 2 bra lärare i gymnasiet, 2 bra lärare i komvux och 1 bra lärare på universitetsnivå.
        Det är alltså 7 lärare som jag anser haft yrkesstolthet, velat lära ut och varit engagerade. Av, troligtvis, 100st så kallade ”pedagoger”
        är väl samma där. 7/100
        7st är nöjda och trivs på jobbet och 93st strejkar och gnäller på lön och arbetsförhållanden så fort de får chansen. Varför blev de inte någonting annat istället för lärare?

  1. just det skriver:

    Sophämtare förtjänar sin lön och anställa polacker är bara dåligt det kommer bli dåliga rykten och så kanske jobben försvinner här ifall allt för många invandrare märker att lönen är mycket bättre här.

  2. David skriver:

    Gör ni verkligen det Danne? Stora studieskulder.. bidrar med stora samhällsekonomiska eller samhällstupphållande syften. Eller skulle man helt enkelt kunna bara anställa X antal polacker eller ester (då det är lite knapert där borta) för en halverad lön och nöjda anställda.

  3. danne skriver:

    vi förtjänar våra löner…”sophämtare”..

  4. Elena skriver:

    heelt cp ju att de tjänar mer!

  5. Johan skriver:

    Lärarfacken vill knappt ha några skillnader mellan dagisfröknar och mattematik lärare på gymnasiet. ”Alla är pedagoger” heter det.
    Vårdförbundet kan tänka sig högst några hundralappar för en narkossköterska mot en relativt sett, okvalificerad undersköterska.
    Var kommer denna nationella millimeter-rättvisa ifrån som inte gör något gott?

  6. Johan skriver:

    En logisk följd av 100 års ”socialism” eller avundsjuka..

Kommentarer är avstängda.

Video: Erik Fichtelius

»Kristersson kan förlita sig på att SD tycker att Löfven är värst.«

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera