Carina Berg, flyttproffs och feministfantast

Text: Lisa Bergman

I ett gammalt klipp av improvisationsprogrammet »Tack Gode Gud« har Carina Berg klätts upp i bröllopsklänning. Hon ska komma på crazy saker att säga i ett crazy sammanhang där hennes älskare är gäst på hennes stundande bröllop. Publiken flabbar åt det löjliga manuset och de krystade replikerna. Improvisation är ingen enkel sak och detta är plågsam humor-tv.

Nu sitter Carina Berg här på Berns och säger att hon undviker sammanhang där hon förväntas vara rolig. Annat hon undviker är att vara med i Parlamentet.  Ingen tacksammare än hon om ingen minns att hon faktiskt varit med, eftersom det är det program hon är mest missnöjd med sina egna insatser i. Hon kände sig långsam, mesig och tafatt.

–  Jag var skitdålig, säger hon och ryser lätt.

Ganska etablerad var hon redan då – från radio mest Morgonpassset, Lantz i P3 och  PKK – men det är inget emot vad hon blev med Idol, förhållandet med Kristian Luuk och, kanske allra mest, Björn Gustavssons serenad i Melodifestivalen. Nu är hon Carina Berg med hela svenska folket och kan styra själv vad hon ska göra. Därför blir det inget mer Parlamentet.

I stället gör hon »Berg flyttar in« som hon är extremt nöjd med. Hon gillar värmen, intimiteten och tonen, som är nyfiken utan att vara sensationslysten och spekulativ.

Hon slipper låtsas vara något hon inte är. »Det måste vara på riktigt« har blivit något av ett mantra under produktionen – och hon menar att det blir intimt även om det är ett helt team som flyttar hem till de här människorna.

För de flyttar faktiskt in ett par dagar. Och sover över – i alla fall nästan alltid. Hon har legat i fluffig säng med fina lakan i eget rum, på bäddsoffa, i smutsiga gamla lakan i en skrubb, på en renskinnsfäll. Teamet ligger bredvid och alla snarkar. Det låter som en arbetsmiljö­fara men det är det roligaste hon har gjort.

Carina Bergs thailändska kycklingsoppa är garanterat graviditetsgodkänd men det är också allt som blir sagt om hennes graviditet, föräldraskap och bonusbarn. Det är för många inblandade i hennes moderna familj för att hon ska slänga sig med råd eller dåd i den åsiktstäta debatten om uppfostran.

Carina Berg talar gärna om sin känslighet och till skillnad från Göran Persson framstår hon inte som raka motsatsen när hon säger det.

– Jag vill aldrig bli av med min känslighet – det är tack vare den jag kan känna av stämningar och skiftningar när jag pratar med någon.

Mindre bra när det ska vara vassa armbågar i tuffa mediebranschen. Hon kan gräma sig och ligga och älta uttalanden eller saker som sägs om henne. Hur har hon lärt sig att hantera det som skrivs om henne i tidningarna?

– Det har jag inte.

På senare år är snällteve en av de tydligaste trenderna inom tv-världen och Carina Berg, som gärna kallar sig både tant och tönt, tycker att hon passar in bra i den genren. Lite kokett är hon kanske när hon säger det, för intrycket hon ger är vare sig tantigt eller töntigt, snarare lagom glammig med lagom trasiga, upprullade jeans och spetsblus. Hennes egen prognos av vilka trender som råder just nu handlar om humor.

– Det handlar mycket om att våga släppa taget. Det dumma, opretentiösa har blivit ännu dummare, ännu mer opretentiöst. Och ännu roligare. Själv skulle jag gärna se mer prutthumor, säger hon.

Tevefavoriterna är Mia och Klara, Sex and the City, som får henne att både skratt och gråta.
Som programledare i den lättlillgängliga reality-genren har Carina Berg funderat en del på begreppet »fördumningen« i tv, men hon tycker inte att tv blir ytligare. Däremot kan hon längta efter mer allvar – men det är det hon tycker att hon ägnar sig åt just nu.

När den brittiska såpastjärnan Jade Goodys intill döden filmade liv nådde sitt slut för en tid sedan, aktualiserades frågan om det finns någon gräns för hur långt tv kan gå när det gäller att exploatera enskilda människoöden.

– Jag har inget svar på det men jag hörde nyligen någon säga att det inte är moral eller etik som sätter gränsen, utan juridik. Så länge som något inte är kriminaliserat kan det bli tv – vi får väl hoppas att han har fel, säger hon.

På frågan om politisk övertygelse säger Carina Berg att det finns en fråga som hon brinner för: jämställdhet. Men hon har svårt för den elitfeminism som regerat i Sverige i decennier »där det krävs massa akademiska poäng i genusvetenskap för att kunna uttala sig« och efterlyser feminism för folket, »feminism for dummies«.

– Jag fattar inte hur man inte kan vara feminist – då är man en förrädare och ett pucko. Det är urlöjligt att vissa borgerliga politiker inte vill beteckna sig som feminister för att ordet skulle ha fått en negativ laddning. Det är ju inte som kommunism, att det skulle ha begåtts folkmord i feminismens namn.

Hon skulle gärna engagera sig i den här frågan – kanske som sidekick åt sin gamla parhäst Annika Lantz som hon anser borde bli landets feministminister.