Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Falsk fotodöd

Omdiskuterad bild. Robert Capa tog världens mest kända krigsfoto. Nya bevis talar för att motivet är arrangerat.

Utsträckt arm och gevär i ena handen, blicken halvt bortvänd från kameran. Mannen ser ut att vara mitt uppe i en attack över kullen och faller handlöst mot marken, träffad av en kula. De flesta har någon gång sett den berömda bilden »Den fallande soldaten« från 1936.

Bakom kameran stod en ung Robert Capa, en av historiens mest betydelsefulla fotografer. Men det är fotot av den fallne soldaten som är hans mest berömda bild. Den då relativt okända Robert Capa befann sig i Spanien för att dokumentera inbördeskriget. Där lyckades han med något som ingen annan gjort tidigare: att fånga dödens ögonblick på bild. Tillsammans med andra foton publicerades bilden för första gången i det franska magasinet Vu 1936 och redan från början uppstod en debatt om dess äkthet. Var bilden arrangerad eller inte? Trots alla diskussioner har den generella uppfattningen varit att bilden är äkta. Fram tills nu.

Professor José Manuel Susperregui vid universitetet i Bilbao släppte nyligen boken »Sombras de la fotografía« (Fotografins skuggor) där han utför en djup analys av det berömda fotot. Resultatet är enligt honom uppenbart: bilden är en förfalskning.

– När jag första gången såg hur bilderna publicerades i Vu blev jag intresserad av att undersöka saken. I tidningen visades nämligen två likadana bilder på dödade soldater. Det måste innebära att kameran varit monterad på ett stativ, säger Susperregui till Fokus.

Bilden på den andra soldaten har sällan visats. Det amerikanska magasinet Life valde att bara publicera en av bilderna. Det är den som har gått till historien och som också lade grunden till Robert Capas rykte. I sin undersökning visar Susperregui exempel på andra bildserier av Capa som även de är tagna med stativ. En teknik som, enligt Susperregui, gör det omöjligt att ta ett »snap-shot« som det på den fallande soldaten.

– Jag var säker på min sak om att bilden var förfalskad men behövde bevis. Så jag reste till byn Cerro Muriano för att finna platsen där bilden togs.

Enligt Capas anteckningar togs bilden där den 5 september 1936. Till sin hjälp för att hitta platsen hade Susperregui med sig flera foton från samma tillfälle. I alla bilder syns det karakteristiska landskapet tydligt i bakgrunden. Väl där upptäckte han att miljön inte alls stämde överens med det på Capas fotografier. Det verkade alltså som att bilden tagits på en annan plats. Men i så fall var?

– Genom att visa bilderna för lokalbefolkningen lokaliserade jag platsen till byn Espejo, några mil från Cerro Muriano. Jag upptäckte sedan att det inte förekommit några strider i någon av byarna vid tiden när Robert Capa var där.

Något som det finns bildbevis för även i en av Capas egna bilder, enligt Susperregui. Ytterligare ett foto visar ett antal soldater som står på samma kulle och siktar med sina gevär. Mannen närmast kameran har inte osäkrat sitt vapen och befinner sig alltså knappast i stridens hetta.

Bilden på den fallna soldaten har blivit en symbol för det spanska inbördeskriget. Diskussioner om dess äkthet ges därför alltid stor uppmärksamhet i landet, så även nu. Dagstidningen El Periodico har bevakat uppgifterna noga och även kommenterat saken på sin ledarsida. Där skrev de att avslöjandet till viss del förstör myten kring Robert Capa. Men de kallar det också för en »ungdomlig synd« som han kompenserade väl genom sitt mod och sina bedrifter vid andra tillfällen, både i Spanien och de många andra krig han dokumenterade. I en artikel går tidningen så långt att man försöker förklara hans mod med att Capa kanske ständigt ville kompensera för denna »synd«.

Även den spanska kulturministern Ángeles González Sinde har gett sig in i debatten. Vid öppnandet av en pågående utställning av Robert Capas bilder i Barcelona kommenterade hon uppgifterna om att bilden skulle vara falsk. Hon menade då att vi ska se hans bilder som konst och därmed tolerera att de kan vara arrangerade.

– Konst är alltid manipulation, det blir det i samma ögonblick som du väljer att rikta kameran åt det ena hållet i stället för det andra, sade hon till tidningen El Periodico.

Men det är en förklaring som Jose Manuel Susperregui inte köper.

– Hade bilden tagits i syftet att skapa en propagandaaffisch skulle jag hålla med kulturministern. Men problemet är att bilden har framställts som ett exempel på fotojournalistik, något som ska visa verkligheten.

Trots den stora uppståndelsen i Spanien har det varit förvånansvärt tyst från ett håll: International Center of Photography. Museet i New York, som grundades av Robert Capas bror och i dag driver både skola och forskningscenter, förvaltar arvet av fotografen och äger en stor del av hans bilder. De har varit ytterst sparsamma med att kommentera Susperreguis uppgifter men säger sig vara öppna för nya efterforskningar. Däremot råder det enligt ICP ännu inga tvivel om vad bilden visar: en soldat som just fallit offer för en kula. José Manuel Susperregui däremot är säker på sina bevis och ger ett krasst svar på sin åsikt av det hela:

– För att citera Susan Sontag: En falsk tavla förfalskar konsthistorien, men ett falskt foto förfalskar verkligheten.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera