Bakslag för dammen

Text: Anita Shum

Foto: Scanpix

När dammen Tre raviner började byggas räknade man med att vattenkraftverket skulle täcka 10 procent av Kinas energibehov. Nu när dammen är klar kan man konstatera att den täcker 2,8 procent, om ens det. Det bekräftar det kinesiska energiföretaget SGCC.

Dimman ligger tät. Yangtze-floden är i dag en tämjd vattenled, borta är de vilda forsarna, och en färd nedför den trånga passagen som går under namnet Tre raviner är numera en populär turistattraktion. Kryssningsfartyg kastar loss från hamnen i Chongqing för att ta den som önskar och har råd österut. I tur och ordning avverkas Qutang-, Wu- och Xilingravinerna, för att sedan via ett system av slussar föra båten till foten av Tre raviners vattenkraftverk. Världens största damm.

Hela anläggningen, med damm och två kraftverk, stod färdig redan hösten 2008. Kraftverken, nu med alla sina 26 generatorer på plats, ska i full drift ge en genomsnittlig årsproduktion på 85 TWh (terawattimmar). Det kan jämföras med Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Lule älv, som varje år producerar 2,2 TWh.

Året var 1995 då bygget av dammen och vattenkraftverket Tre raviner påbörjades, sju år senare slutade Yangtze-floden flyta fritt genom Kina. När dammen började byggas hade landet börjat lida av energibrist, tillväxten hade inte och har fortfarande inte motsvarats av samma ökning av elproduktion eller utvinning av energiråvaror.

I dag är kol Kinas viktigaste energikälla och står för 77,6 procent av landets elproduktion. Kina står för 16,8 procent av världens energikonsumtion, vilket är näst mest efter USA, som toppar listan. Men Kina är redan världens största utsläpps­källa av växthusgaser.

– Kina vill byta kolet mot gas i de fall man har råd. Ta till exempel gasledningen från Turkmenistan till Kina, den gasen används i Shanghai, Guangzhou-området och Hongkong. Det är ingen slump utan det är för att dessa områden har råd. Priset är en avgörande faktor, säger Christine Loh, internationell klimatrådgivare och grundare av tankesmedjan Civic Exchange i Hongkong.

Naturgasen ger vid energiutvinning mer vattenånga och mindre koldioxid än till exempel kol och olja, men naturgas är i sig själv en växthusgas genom att huvudbeståndsdelen är metan. Så en övergång från kol till gas är en kortsiktig lösning, enligt vissa klimatforskare.

Dessutom sker energiproduktionen västerut, i inlandet, långt bort från de befolknings- och industritäta kustområdena där energikonsumtionen är som störst. Därför bygger man kraftlänkar från kraftstationen Tre raviner i öst till behoven i väst. Kraftlänkar som levererats av ABB.

– När vi kom ut här i början på 2000-talet var det ett väldigt behov av energi. Främst i kustområdet, från Shanghai ner mot Kanton-provinsen. Problemet var störst i storstäderna där man fick lov att implementera »low-sharing«.

Under dagen och kvällen gick elen till stadskärnan men under natten stängdes den av för att köra i gång produktionen i fabrikerna, berättar Leif Englund, projektledare för ABB:s kraftlänkar i Kina.

För närvarande klarar Kina att täcka runt 90 procent av sitt energibehov. De resterande 10 procenten täcks upp av import, främsta av olja, men även gas.

Kina var ett oljeexporterande land fram till 1993. Sedan dess har oljeimporten ökat dramatiskt till cirka 150 miljoner ton förra året. En stor del importeras från instabila områden i Afrika, bland annat Sudan och Nigeria.

– Kina försäkrar sig om att ha positiva relationer med länder som kan hjälpa dem att täcka sina energibehov, även om dessa länder som till exempel Venezuela, Sudan och Iran är bannlysta i väst, säger Bates Gill på Sipri.

Kinas mål är att kolets användning ska minska med 7 procent och elproduktionen från vattenkraft ska öka från dagens 20,4 procent till 22,6 procent fram till 2010. En rätt optimistisk kalkyl med tanke på att världens största damm i dag endast genererar 2,8 procent av behovet, om ens det.

Enligt beräkningar då dammen byggdes krävs det att vattennivån är 175 meter över havet för optimal generering.  I slutet på förra året mättes nivån i dammen till lite mer än 145 meter över havet, enligt Yangtze-flodens vattenresurskommitté och China Three Gorges Project Corporation. Det är ett gap på nära 30 meter trots att lågvatten råder först under januari till mars. Är det en matematisk miss från ingenjörerna som inte tog miljöpåverkan och klimatförändringar i beräknande? Inte nödvändigtvis, enligt Meng Jianhua, dammspecialist på Världsnaturfonden.

– Dammen Tre raviner är en multifunktionell damm. Energiproduktion är bara en del av syftet, det andra är att begränsa översvämningarna nedströms. Det kräver att reservoaren inte fylls upp maximalt medan det första kräver det motsatta.

Vidare menar Meng Jianhua att det ligger i ett vattenkraftverks natur att inte kunna köras på full kapacitet hela tiden. Utav årets 365 dagar kan man egentligen bara räkna med att utnyttja dammen till full kapacitet i 280 dagar.

Finanskrisen och den fallande tillväxten har ironiskt nog underlättat för Kina att leva upp till förväntningar om att reducera utsläpp. Målet är nu att minska utsläppen med 10 procent fram till år 2010, och i stället satsar regeringen på naturgas och kärnkraft. Fyra nya kärnkraftverk är under konstruktion och ytterligare sju planeras.

Samtidigt lär det dröja tills miljöfrågan blir lika stor i Kina som i väst. Enligt en omfattande rapport från TCO hyser befolkningen i Kina inte alls samma oro över klimatförändringar som exempelvis svenskarna.

2,3 kilometer lång damm

Betongdammen som nu tyglar Yangtze-floden är 185 meter hög och 2 309 meter lång och skapar en 660 kilometer lång reservoar med en yta på 1 084 kvadratmeter.

Under perioden 1982–2004 steg BNP i fasta priser med i genomsnitt 9,8 procent per år i Kina.
Sveriges tillväxt under åren 1997–2007 låg på i genomsnitt 2,9 procent per år.