Inrikes

Och vinnaren är …

Nils Johan Tjärnlund skådar i kristallkulan. De senaste tre åren har han prickat in sju av nio Nobelpris.

Det är oktober och forskarvärldens blickar riktas mot Stockholm. Vilka som formellt är kandidater är en välbevarad hemlighet. Men man behöver inte installera dolda mikrofoner i nobelkommittéernas sammanträdesrum för att lista ut vilka som kan stå på »the short list«. Det finns andra metoder.

De forskare som platsar måste förstås ha gjort banbrytande upptäckter. Men det rör sig om rätt många, och man kan studera vilka som redan hedrats med andra fina priser, till exempel Laskerpriset inom medicin och det israeliska Wolfpriset.

Många av de blivande nobelpristagarna har också redan deltagit i nobelsymposier och varit inbjudna till Sverige flera gånger.

Det lönar sig också att ta en titt på vilka svenska professorer som sitter i nobelkommittéerna. Deras personliga preferenser spelar så klart en viss roll.
En annan faktor är att se på tidigare års priser – samma forskningsområde brukar inte komma tillbaka två år i rad.

Samtidigt dröjer det ibland väldigt lång tid innan en upptäckt belönas och  trenden går mot fler delade priser, vilket gör det svårare att spå.

Fysiologi eller medicin.
Presenteras den 5 oktober kl 11.30.

1 Nukleära receptorer. Pierre Chambon, Frankrike, Ronald M. Evans och Elwood Jensen, USA.

Jensen påvisade redan på 1950-talet att det kvinnliga hormonet östrogen har ett särskilt mottagarämne, en receptor, i kroppens celler. Det var en sensation i forskarvärlden. Senare forskning av bland andra Chambon och Evans har visat att människan har så många som 48 så kallade nukleära receptorer inne i cellerna. De slår av och på gener och styr utvecklingen ända från embryostadiet till döden. De är inblandade vid sjukdomar som cancer, fetma och depression, och reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

2 Cancergener. Arnold J. Levine och Bert Vogelstein, USA, och sir David P. Lane, Storbritannien / eller Robert Weinberg, USA.

Det är precis 30 år sedan Levine, Lane och ytterligare ett par forskare upptäckte TP53-genen. Den skyddar normalt mot cancer, men avvikelser i genen kopplas till mer än hälften av alla cancerfall. Genom att studera orsakerna till att genen muterar kan man komma cancerns gåta närmare och forskningen har redan lett till säkrare diagnostiska metoder. Amerikanen Vogelstein slog fast att p53 var en så kallad tumörsuppressorgen. Inom det fältet är även Robert Weinberg ett hett namn.

3 Stamceller. Ernest McCulloch, James Till och Louis Siminovitch, Kanada.

Tiden börjar rinna ut för dessa herrar. Till och McCulloch gjorde den viktiga upptäckten av stamceller på 1960-talet. Stamcellsterapi används redan vid behandling av bland annat leukemi och brännskador, men dagens stamcellsforskning spänner över vida fält och kan bli viktig för patienter som lider av Alzheimer och Parkinson. Siminovitch bidrog till att identifiera stamcellernas förmåga till självförnyelse.

Bubblare
Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak, USA, för upptäckten av enzymet telomeras som kastar ljus över kroppens åldrande.
David Julius, USA, och Baruch Minke, Israel, för forskning om kroppens inbyggda temperatursystem.

Sir Alec Jeffreys och sir Edwin Southern, Storbritannien, för tekniken att ta »dna-fingeravtryck«.

Fysik.
Presenteras den 6 oktober kl 11.45.

1 Bilder av hjärnans aktivitet. Seiji Ogawa, Japan.

Funktionell magnetresonansavbildning, förkortat fMRI, är en teknik som gör det möjligt att mäta blodgenomströmningen i kroppens olika organ. Japanen Ogawa låg bakom denna utveckling av magnetkameran som bland annat har revolutionerat hjärnforskningen och används för att kartlägga vilka områden i hjärnan som aktiveras vid olika tillstånd.

2 Exoplaneter. Alexander Wolszczan, Polen, och Dale Frail, Kanada.

Nu känner vi till cirka 300 exoplaneter, alltså planeter utanför vårt solsystem. Wolszczan och Frail upptäckte 1992 de första två exoplaneterna, och fann samtidigt en helt ny planettyp, så kallade pulsarplaneter. Schweizarna Mayor och Queloz har också lämnat väsentliga bidrag till forskningen.

3 Kvantfysik. Yakir Aharonov, Israel, och sir Michael Berry, Storbritannien.

Både Aharonov och Berry har gjort viktiga upptäckter inom kvantfysiken, som fått deras namn: Aharonov-Bohm-effekten och Berry-vågor.

Bubblare
Vera Rubin för forskning om mörk materia.

Mildred Dresselhaus, USA, och Sumio Iijima, Japan, för forskning på kolatomer och upptäckten av nanotuber.
Akihisa Inoue, Japan, för upptäckten av glasmetall.

Kemi
Presenteras den 7 oktober kl 11.45.

1 Bilder av molekylernas innersta. Allen J. Bard, William E. Moerner och Richard N. Zare, USA.

Moerner lyckades 1989 utveckla spektroskopi för att studera enskilda molekylers egenskaper, något som länge varit en dröm, och Zare introducerade laserteknik inom samma område. Bard ligger bakom mikroskop inom elektrokemi som kan ta bilder av kemiska reaktioner i nanoskala, viktigt för att exempelvis studera cancerceller.

2 Elektroners rörelser i arvsmassan. Jacqueline K. Barton och Gary Schuster, USA, och Bernd Giese, Tyskland.

Strukturen på kroppens dna är mycket dynamisk. Basparen rör sig och vibrerar ständigt, elektroner förflyttar sig och molekyler öppnar och sluter sig mot varandra. Det här påverkar bland annat uppkomsten av sjukdomar. Dessa forskare har utvecklat teknik som gör det möjligt att spåra elektronernas rörelser inuti dna-strängar. Det sprider ljus över hur skadat dna orsakar sjukdomar, och ger oss nya verktyg för att reparera arvsmassan.

3 Cellens proteinfabriker. Harry Noller och Joan Steitz, USA, och Ada Yonath, Israel.

Ribosomer är små partiklar i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror, som vi får i oss med maten. I varje cell finns tusentals av dessa ribosomer, eller proteinfabriker om man så vill. Ribosomernas struktur och funktion har kartlagts bland annat med hjälp av röntgenkristallografi. Förutom grundforskningen har upptäckterna också lett fram till nya antibiotika mot resistenta bakterier, ett av vår tids stora medicinska problem.

Bubblare
Franz-Ulrich Hartl, Tyskland, och Arthur L. Horwich, USA, för upptäckten av chaperoner, ett protein som förhindrar att andra proteiner klumpas ihop.
Richard Lerner och Peter Schultz, USA, för forskning om katalytiska antikroppar.

Sir James F. Stoddart, Storbritannien, och George Whitesides, USA, för upptäckter om elektronik på molekylnivå.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera