Kultur

Revolution på gång

Googles grepp tar e-boken ett stort steg framåt. Nu måste även morgondagens bibliotek omformas.

På 1450-talet utvecklade Johann Gutenberg metoden att på mekanisk väg mångfaldiga text.

Sannolikt kommer hösten 2009 att betraktas som en lika omvälvande period. Det är nu orden på allvar är på väg att lätta från pappersarken och singla ut i ett digitalt, svåröverblickbart kosmos.

E-boken har i och för sig funnits som begrepp i många år men det är nu försäljningen tar fart på allvar. I USA var intäkterna från e-böcker tre gånger så höga under årets första sex månader som under samma tid 2008. Med en fortsatt ökning i den akten kommer digital distribution att vara det primära sättet att sprida böcker på om tio år, enligt analysföretaget Forrester Reserarch.

I USA är det inte minst nätbokhandeln Amazon som drivit utvecklingen genom sin läsplatta Kindle, lanserad för knappt två år sedan.

I Sverige har utvecklingen länge mest varit en tankeövning för svenska förläggare och författare. Men när nätgiganten Google skaffade sig rätten att skanna in samtliga böcker utgivna i de 179 länder som undertecknat Bernkonventionen, blev allt högst konkret. Tidigare i veckan gick tidsfristen ut för de aktörer runtom i världen som ville opponera sig mot projektet – bland dessa fanns ett tjugotal svenska förläggare. En amerikansk domstol ska under hösten ta ställning till om Google Books är lagligt eller inte. Oavsett besked tycks Google ha skrämt den svenska förlagsbranschen till aktivitet.

Häromveckan anslöt sig till exempel Norstedts till Bonniers, Natur och Kultur och Piratförlaget som ägare till Elib, distributör av digitala böcker. Förlagen gör gemensam sak för att enas om digitala format och för att vara en starkare förhandlare mot till exempel Google. Samtidigt försäkrar de sig om att ha vattentätt skrivna avtal med sina författare om digitala rättigheter till deras böcker.

Sveriges Författarförbund som företräder 2 600 författare och översättare är kritiskt till förlagens avtalsiver och varnar för en framtid då bara en mycket begränsad krets kan sprida litteratur digitalt.

Gränslös teknik, mycket begränsande juridik – i den paradoxen finns det en hel del att fundera över för dem som till exempel ska forma visionen om hur biblioteken ska se ut i en alltmer digitaliserad framtid. Med andra ord: politikerna.

Som hittills följt frågan om den litterära digitaliseringen från läktarplats.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera