»Var stolt över städyrket«

Text:

Foto: Linus Hallsénius/TV4

Hur har vår syn på smuts förändrats?
– Vi får ofta för oss att Sverige är ett välkontrollerat och renligt samhälle, vi behöver inte anstränga oss så mycket själva. Den synen har gjort att mycket kunskap gått förlorad, man vet inte längre varför man ska vädra sängkläderna. Och man vet inte hur man städar, man vispar runt lite med dammsugaren i stället för att göra de grundliga vår- och höstrengöringarna som man gjorde förr och tömde hela rummet så man kunde våttorka ordentligt.

Men har vi det inte snarare för rent hemma nuförtiden?
– Det sägs ofta av dem som inte är insatta i ämnet. Man måste skilja på onda och goda bakterier. Det spelar ingen roll om du lever smutsigt och äter upp en salmonellabakterie, du blir sjuk. Man binder ris åt egen rygg när man säger att man ska leva skitigare för att bli friskare.

– Om vi lever i smutsiga miljöer är det risk att vi får i oss antibiotikaresistenta bakterier som vi inte blir sjuka av men som kan komma i kontakt med farliga salmonellabakterier. Och då kan antibiotikaresistensen smitta från de vanliga bakterierna till de farliga och då står vi plötsligt med multiresistenta salmonellabakterier.

För ett par år sedan var det mycket debatt kring antibakteriella diskmedel, vad säger du om dem?
– Dem tycker jag inte om. Man ska inte blanda desinfektionsmedel och rengöringsmedel i samma flaska. Och förresten behöver man inte använda desinfektionsmedel om inte till exempel någon i familjen fått vinterkräksjukan.

Men i dessa svininfluensa­tider står det ju handsprit i vart och vartannat rum?
– Ja, det är vettigt att använda. Vad vi vet ger inte sprit upphov till någon resistens hos bakterier.

Statsministerns pressekreterare hamnade i blåsväder i veckan. Vad tänkte du när du hörde om den historien?
– Storm i ett vattenglas, men sedan tänkte jag att det är fantastiskt att det fungerar att få hjälp så snabbt. Visst, han kunde ha torkat upp det själv, men han kanske var stressad och alternativet var att strunta i det och tänka »det får någon annan ta hand om«.

Hur har städyrkets status förändrats med tiden?
– För att öka statusen bytte man namn på jobbet från städare till lokalvårdare. Men hade det egentligen någon effekt? Jag anser att varje yrkesskrå själva måste vara stolta över yrket i stället för att tycka att det inte är ett riktigt yrke.

Vilken roll har pig­debatten och hushållsnära tjänster spelat?
– Det har gått lite snett, vissa politiker som driver pigdebatten ser städare som tjänare medan andra ser städare som vilket yrke som helst.

Vad är det vanligaste städfelet vi gör?
– Min käpphäst är att folk inte lägger tillbaka saker där de ska vara när de har använt dem. Att börja städningen med att plocka undan en massa vilsekomna prylar är tråkigt. Om allt redan ligger på sin plats går städningen som en dans.

På tal om städning, nu inför kronprinsessans bröllop tvättas Storkyrkan med deg. Är det en städmetod man skulle kunna ha användning av hemma?
– Nja, men när man fått en fettfläck på en tapet rekommenderas det att man stryker på en pasta av potatismjöl och vatten, stärkelsen i potatismjölet suger upp fettet.

– När det gäller kyrkor använder man stärkelsen i vetebröd för det finns ju ofta gamla målningar med känsliga färgämnen och det här är ett skonsamt sätt.

Å så var det det där med julgranen, hur får man ut den utan att barra ner hela hemmet?
– Skaffa en stor miljövänlig plastsäck som granen ryms i. Det är inte lika mysigt som att slänga ut den genom fönstret och ropa hurra, men det är lagligt och blir inte så barrigt.

Detta har hänt
I veckan har städning varit på tapeten hos statsministerns riksdagskandiderande pressekreterare Edvard Unsgaard som fick förklara sig sedan han skrivit på Facebook om det etniska ursprunget hos städbolaget som snabbt var på plats när han hittat bajs i sin trappuppgång. Städas gör det också i Storkyrkan som just nu rengörs inför prinsessbröllopet med tops och – deg.