En svensk burka

Text:

Kanadensiska Hayley Wicken­heiser blev historisk den 31 januari 2003. Som första kvinnliga ishockeyspelare någonsin gjorde hon mål i en seriematch med ett herrlag, finska HC Salamat där hon spelade under en säsong.

OS-guldmedaljör, hon har blivit huvudfigur i en barnbok, deltagit i sommar-OS 2000 i Kanadas softball-lag, fått en idrotts­arena i sin födelsestad Shaunavon och en hockeyrink i nuvarande hemstaden Calgary uppkallade efter sig.

Hayley Wickenheiser har kallats världens bästa kvinnliga ishockeyspelare; en okuvlig vinnarskalle, ingen tvekan om det, men förra säsongen förde hon en kamp som hon tvingades att ge upp. Hon besegrades av Svenska Ishockeyförbundet i en strid som gällde den heltäckande ansiktsmask hon är tvungen att bära när hon spelar.

Detta krav gällde inte lagkamraterna i Eskilstunas division 1-klubb Lindens A-lag, där hon spelade förra säsongen.

Skillnaden mellan henne och dem är att hon är kvinna och de är män.

Hon ville delta på samma villkor som andra spelare och ifrågasatte därför masktvånget.

Men Svenska Ishockeyförbundet var kallsinnigt. Ordföranden Christer Englund förklarar att masken var kopplad till henne som damspelare, att hon råkade spela i ett herrlag var irrelevant.

Åtskillnadens logik är lika oklar och svårgripbar som strikt religiöst tvång för kvinnor att skyla ansiktet med burka eller niqab.

Men sportens företrädare kan faktiskt stapla en hel räcka argument för de skilda kraven på hur hockeyspelare ska skydda sig.

Christer Englund talar dels om en rädsla för att herrspelare med ansiktsmask skulle kunna agera mindre respektfullt mot varandra på isen. Och om att ett svenskt herrlandslag med masker skulle möta andra landslag utan masker och därför automatiskt hamna i ett slags underläge, eftersom spelare med galler för ansiktet förlorar lite överblick och speluppfattning.

Och på Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) i Schweiz talar man om damhockeyns korta historia och varierande kvalitet: kvinnliga spelare har generellt sämre teknik än manliga. Därför viftar de med klubban i ansiktet på spelare i sin omgivning. Dessutom är de rätt dåliga på att åka skridskor och riskerar att ramla eller bli omkullåkta av andra spelare som tappat kontrollen över skären.

Alltså: masken på för kvinnor. Medan sämre skyddade män ägnar sig åt en hockey som är snabbare och våldsammare än de ansiktstäckta damernas spel, där tacklingar inte ens är tillåtna.

Följaktligen ökar mängden tandskador dramatiskt bland herrspelare när de går från junior- till seniorspel och tillåts plocka bort gallren från sina hjälmar.

– Ja, jag hör att det låter konstigt och vi tittar faktiskt på utsikterna att införa ansiktsmasker även för dem, säger Christer Englund. Men han låter inte särskilt övertygad om att det kommer att ske inom överskådlig tid.

Sveriges damhockeylandslag spelar sin första OS-match mot Schweiz på lördag.

Fakta | Förbundet för män

Reglerna för hur spelare ska skydda sig visar att hockeyvärlden gör stor skillnad på män och kvinnor. Intrycket förstärks av den fackliga sammanslutningen Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation (Sico) som ska bevaka de manliga elitspelarnas intressen. Trots att motsvarande nivå finns inom damhockeyn företräder Sico inte en enda kvinnlig spelare.

Organisationen har heller inte gjort aktiva försök att knyta till sig kvinnliga medlemmar. Och några representanter för damhockeyn finns inte i Sicos styrelse.

– Frågan har faktiskt aldrig varit uppe, säger sekreteraren Hans Lodin.

Text: