Högt pris för ­nyval

Text: Cecilia garme

Toppbild: Fredrik Sandberg/scanpix

Toppbild: Fredrik Sandberg/scanpix

När [[Lars Ohly]] pekade på nyval som en »möjlighet i konstitutionen« i P1:s partiledardebatt gick fp-ledaren [[Jan Björklund]] i taket.

– Jag hoppas alla hörde detta, sa han med en röst som skalv av vrede.

Ohly har visserligen rätt i sak. Men Björklunds tonläge sa något om priset. Det blir högt, oavsett hur man räknar.

I Sverige är vi ovana vid nyval – eller extra val som det egentligen heter. Ordet luktar kaos och bananrepublik. Hos oss har det bara hållits tre gånger på 1900-talet, senast 1958.

– Extra val är ingen garanti för att man löser en tillkrånglad parlamentarisk situation. Det är ju någonstans ett uttryck för att det politiska systemet har havererat, säger professorn i statsvetenskap Tommy Möller.

Och det är här det priset börjar ticka uppåt. Både i kronor räknat, och i politisk kostnad.

Ett scenario kan se ut som följer.

En alliansledd minoritetsregering får sin budgetproposition förkastad av riksdagen, när sverigedemokraterna väljer att stödja den rödgröna budgetmotionen. Sd har sagt sig stå närmare de rödgröna inom fördelningspolitiken.

Budgetramarna ska antas den 8 december, enligt riksdagens preliminära plan. De mer finmaskiga utgiftsbesluten fattas under veckan som följer. Även om det parlamentariska kaoset vid det laget länge har varit synligt i utskotten, är det först vid voteringen den 8 december som läget blir skarpt.

Utan Anders Borgs budget vill Reinfeldt inte regera. Han tvingas då i så fall tillgripa möjligheten i Regeringsformen 3:4 att utlysa extra val. Så länge regeringen inte har avgått kan den fortsätta regera på papperet, representera Sverige i EU till exempel. Men i praktiken står politiken still.

Enligt RF 3:4 ska det extra valet hållas inom tre månader, men troligen kommer det att gå betydligt snabbare. »Ett parlamentariskt osäkert läge måste kunna undanröjas snabbt«, skrev vallagskommittén 2004. Men valmyndigheten har en beredskapstid på 35 dagar.

– Vi har ett kalendarium och ett beredskapsavtal. Blir det ett sånt läge drar vi i gång de tryckerier vi har avtal med. Vi måste upprätta nya vallängder och trycka nya valsedlar. När vi upphandlar tryckeritjänster ingår det i avtalet att de ska kunna producera nytt material under en 4-årsperiod, säger Vivan Nilsson, informationsansvarig på Valmyndigheten.

Valmyndighetens kostnad för valmaterialet inför valet den 19 september var 150 miljoner kronor. Inför ett nyval blir kostnaden något lägre.

– Det är ju bara riksdagsval det handlar om, inte kommun- och landstingsval, säger Vivan Nilsson.

Samtidigt, i vårt scenario, har det parlamentariska sammanbrottet slagit igenom på valutamarknaden.

– Den lär reagera kraftfullt och kronan kommer att falla, säger Henrik Mitelman, chefsstrateg på SEB.

Det är främst oron för en återinförd förmögenhetsskatt och skepsis inför rödgrön tillväxtpolitik som påverkar aktörerna på valutamarknaden när regeringsmakten står på spel, menar han.

– Det är otroligt svårt att sätta siffror på vad som händer inför ett hypotetiskt nyval. Rimligen blir de finansiella marknaderna nervösa, vilket leder till kronförsvagning, högre räntor och lägre börskurser.

Med riksdagens tidtabell som utgångspunkt kan tidpunkten för ett eventuellt extra val fastställas till slutet av januari. Hur påverkas då valkampanjerna?

– Väldigt mycket. I partiledarutfrågningar och partiledardebatter blir det åtta personer som deltar, om sd blir ett riksdagsparti, konstaterar Peter Esaiasson, professor i statskunskap i Göteborg och expert på valkampanjer.

– Det skulle bli ett tvådimensionellt krig vilket är nytt i Sverige. Utöver den vanliga höger-vänsterdimensionen får vi flyktingmotstånd-flyktingvänlighet, säger han.

– En bra illustration av den hittillsvarande endimensionaliteten i svensk politik såg man i duellen mellan [[Mona Sahlin]] och [[Fredrik Reinfeldt]]. De spände ögonen i varandra och var djupt oeniga i höger-vänsterfrågan, men helt eniga i synen på invandring, säger Peter Esaiasson.

Därmed skulle nyvalets fokus hamna på invandrarfrågan, eftersom höger-vänster redan tröskats igenom inför 19 september.

På partisidan blir det i så fall [[Jimmie Åkesson]] mot alla andra. En David-och-Goliat-situation.

– Det är klart att det gynnar sd. Dels får de en position, dels får deras väljare en bekräftelse på att frågan är betydelsefull, säger Daniel Poohl, chefredaktör på tidningen Expo.

Så det politiska priset av nyval kan bli – en ännu större Jimmie Åkesson.

För partikassorna är notan för nyval svårare att bedöma. Inför valet 19 september har de gjort av med 250 miljoner kronor. Merparten av dessa medel kommer från partistödet som utbetalas via partibidragsnämnden.

Några extrapengar för nyval delas inte ut, men sverigedemokraterna får en kassaförstärkning jämfört med sitt tidigare läge. Strax före 1 november kommer utbetalningen för första riksdagsårskvartalet. Riksdagspartierna får då dela på drygt 40 miljoner kronor. Pengar som sd tidigare inte haft tillgång till.

På sikt blir det dyrare för skattebetalarna att ha åtta partier i riksdagen, men den förändringen märks först på sikt. Däremot kan både valmyndigheterna och partierna få extra anslag för nyvalet. Inför valet 19 september fick partierna 29,5 miljoner och valmyndigheten 14,8 miljoner kronor av integrations- och jämställdhetsdepartementet för »särskilda informationsinsatser«.

Frågan är om det finns något annat parti än sverigedemokraterna som kan vinna politiskt på ett nyval.

– För enskilda partier kan det vara fördelaktigt. Hypotetiskt kan man säga att om socialdemokraterna gör ett katastrofval men sedan förnyar sig kraftigt samtidigt som det går dåligt för alliansregeringen, då kan s ha ett starkare intresse av nyval, säger Tommy Möller.

Fakta

Kostnader för ett nyval:
Valmyndigheten: 50–65 miljoner kronor
Partierna: minst 30 miljoner
Valutautflöden: Svåruppskattat. Kan uppgå till mångmiljardbelopp när valutamarknaden blir nervös.

Tidigare extra val (nyval):
1958 Efter ATP-omröstningen. Socialdemokraterna vann.
1921 Sedan kvinnlig rösträtt införts. Socialdemokraterna vann.
1914 Efter borggårdskrisen. Högerpartiet vann.

Text: Cecilia garme

Toppbild: Fredrik Sandberg/scanpix