Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Valguide

I Fokus valguide kan du läsa om vad partierna och regerings­alternativen vill i olika sakfrågor, men också vad de inte vill prata om och vad som splittrar dem.

1. Jobb

415 000 svenskar, eller åtta procent av den arbetsföra befolkningen, är arbetslösa i Sverige. Ungdoms­arbetslösheten tillhör de högsta i Europa.

Den kommande regeringen står inför hotet att den rekordhöga arbetslösheten biter sig fast. Redan nu talar ekonomer om risken att tillväxten ökar utan att jobben tilltar. De med svagast ställning på arbetsmarknaden – unga, kvinnor, invandrare och äldre – kan fastna i långvarig arbetslöshet eller för alltid slås ut från arbetsmarknaden.

Ett akut problem är bristen på försäkring; 1,2 miljoner löntagare står utanför a-kassan. Frågan är hur politiker kan skapa jobb eller förutsättningar för dem.

Valet 2010 är i mycket ett val om vad arbetslinjen egentligen innebär.

engstromosterberg
Ministrarna
Luckan efter [[Sven Otto Littorin]] fylldes av [[Hillevi Engström]]. Hos de rödgröna är [[Sven Erik Österberg]] (s) hetast för arbetsmarknadsministerposten med kompletterande personer som språkröret [[Peter Eriksson]] på näringsministerstolen.

De rödgröna: Stärkt arbetsrätt ger trygga jobb

Klassiskt socialdemokratisk är grundplattan: brett arbetsmarknadsprogram med löfte om 100 000 jobb, utbyggda praktik- och utbildnings­platser samt offentliga investeringar i infrastruktur, klimatomställning och välfärd. Den rödgröna arbetslinjen går ut på att ökad utbildning och trygghet leder till mer flexibla människor som med hjälp av sociala broar kan ta sig från arbetslöshet till jobb.

Vill bryta ungdomsarbetslösheten genom att arbetsgivare som anställer unga arbetslösa får göra avdrag för arbetsgivaravgifter och lönekostnader.

Jobbgarantin för unga – som gäller efter tre månaders arbetslöshet – ersätts med insatser från första dagen.

De rödgröna säger nej till ett femte jobbskatteavdrag. De vill minska nuvarande avdrag för personer med en lön över 40 000 kronor och helt slopa det på löner över 80 000 kronor. Även regeringens satsning på jobbcoacher stryks.

De rödgröna vill sänka avgiften i a-kassan till omkring 80 kronor, höja ersättningsnivån till 80 procent under hela perioden och höja taket från 680 till 950 kronor per dag. De vill stärka arbetsrätten och göra det svårare att visstidsanställa.

Miljöpartiet har fått gehör för sänkta sociala avgifter för småföretag och en halvering av restaurangmomsen, om ekonomin tillåter.
De rödgröna planerar även att inrätta en riskkapitalfond med pengar som tas från Vattenfall.

3 viktiga
1. Offentliga investeringar.
2. Fler utbildnings- och lärlingsplatser.
3. Sänkt avgift till a-kassan.

Splittring: Miljöpartiet och vänsterpartiet har delar av socialdemokratin med sig när de kräver sex timmars arbetsdag, men Mona Sahlin vägrar gå med på några arbetstidsförkortningar.

!: Miljöpartiet vill egentligen återinföra friåret och tycker, liksom den borgerliga alliansen, att a-kassan ska vara obligatorisk.

Talar gärna om: utbildning som leder till jobb.

Talar ogärna: om piskor för att jobba mer.

Alliansen: Låg skatt ger fler jobb

Den nymoderata borgerligheten säger att dess främsta mål är full sysselsättning. Deras arbetslinje går ut på att öka människors drivkrafter att arbeta – och därmed arbetsutbudet – genom att göra det mer lönsamt att jobba mer. Till stora delar går alliansen till val på samma politik som den fört i fyra år.

Jobbskatteavdraget är kungsfrågan. Efter fyra sänkningar av inkomstskatten lovar alliansen ett femte under nästa mandatperiod om ekonomin tillåter. Då vill de också höja gränsen för statlig inkomstskatt, så att färre personer omfattas av den. De vill att de arbetsmarknadspolitiska insatserna ska göra arbetslösa mer anställningsbara. Matchning mellan arbetsgivare och arbetslösa ska förbättras och de som söker arbete ska få hjälp av jobbcoacher. Detta arbete ska i stor utsträckning skötas av privata aktörer som ett komplement till Arbetsförmedlingen.

Alliansen lovar att det ska bli lättare för ungdomar att kvalificera sig för jobbgarantin. En lärlingsprovanställningform ska införas för personer under 23 år. Äldre personer ska ha rätt att arbeta till 69 års ålder.

Företagen får utfäst­elser om att arbetet med att minska regelbördan ska fortsätta och om ekonomin tillåter ska momsen på restaurang- och ­cateringtjänster ­halveras.

3 viktiga
1. Ytterligare jobbskattesänkning.
2. Införa lärlingsanställning.
3. Rätt att arbeta till 69 års ålder.

Splittring: De tre småpartierna har många förslag – till exempel lån till nyföre­tagare (c), rätt att arbeta till 72 år (kd), sänkt gräns för starta-eget-bidrag (fp) och (c) – som moderaterna inte accepterar.

!: Trots att centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna alla vill sänka arbetsgivaravgiften är det modera-
ternas linje att i stället prioritera inkomstskattesänkningar som gäller i alliansen.

Talar gärna om: ökade drivkrafter för att arbeta.

Talar ogärna om: a-kassan.

2. Klimat

Luften gick ur efter fiaskot vid klimatmötet i Köpenhamn – samtidigt spår forskare att 2010 kommer bli det varmaste året någonsin. Den stora utmaningen ligger i att klara det ökade energibehovet och samtidigt minska koldioxidutsläppen. Den svenska energiförbrukningen sjunker och andelen förnybar energi ökar – men i långsam takt. Det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige minskade med 7,35 procent mellan 2000 och 2008.

Runt 2020 kommer de äldsta av dagens kärnkraftsreaktorer vara uttjänta. En femtedel av Sveriges elförsörjning kommer från biobränsle, men potentialen i de stora skogstillgångarna är större. Samtidigt kvarstår gamla miljöproblem med gifter och kemikalier; delar av Östersjöns botten är död.

carlgrenwetterstrand
Ministrarna
Ryktesfloran kring centerpartiets statsråd blommar för fullt – miljöminister [[Andreas Carlgren]] påstås ena sekunden vilja lämna politiken, andra vara stark kandidat att ta över partiledarposten. Centerpartiet lär dock behålla frågorna vid alliansseger. Miljöpartiet och [[Maria Wetterstrand]] är hetast på andra sidan. Med en socialdemokrat som energiminister, till exempel [[Tomas Eneroth]].

De rödgröna: Sverige ska vara det goda exemplet

Klimatutmaningen är global och därför måste, enligt de rödgröna, Sverige föregå med ännu godare exempel och visa vägen. De rödgröna har enats om att koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 och 90 procent till 2050. Sverige ska dessutom investera i klimatomställning utomlands – dock inte på bekostnad av fattigdomsbekämpning.

De rödgröna har också högre mål för energieffektivisering än de borgerliga. En 30-procentig minskning när det gäller bostäder, till exempel. 2020 ska den totala andelen förnybar energi vara minst 53 procent.

De rödgröna vill fasa ut kärnkraften med hänsyn till sysselsättning, välfärd och uppbyggnaden av förnybara energikällor – trots att miljöpartiet vill avveckla direkt på tio år. Vattenfall ska kvarstå i statens regi men riktas om mot en högre andel för­nybar energi.

De vill satsa drygt 11 miljarder under 2011 och 2012 på omställning av fordonsparken, utbyggd förnyelsebar energi, klimat­inriktat Rot-avdrag, nybyggnation av hyresrätter samt slopad fastighetsskatt för dem som energieffektiviserar sin bostad.

Dessutom ska 100 miljarder kronor investeras i hållbar infra­struktur, främst tåg, fram till 2021.

Detta ska finansieras med bland annat höjd koldioxidskatt – 49 öre på bensinen – och kilometerskatt på tunga fordon.

3 viktiga
1. Utvidga Rot till att omfatta energieffektivisering.
2. Vill fasa ut kärnkraften.
3. Höja bensinskatten med 49 öre.

Splittring: Oenigheten om kärnkraft puttrar på som förut med löften om att sol-vind-vatten-lösningar ska snabbas på.

!: Socialdemokraterna fick ge upp motståndet mot kilometerskatten.

Talar gärna om: grön skatteväxling.

Talar ogärna om: basindustrins elbehov.

Alliansen: Globala satsningar för klimatet

Klimatutmaningen är global och därför måste den, enligt alliansen, främst mötas globalt. Borgerligheten vill exportera den svenska koldioxidskatten till EU och på andra sätt driva på internationella investeringar i klimatomställning.

De vill minska koldioxidutsläppen i Sverige med 40 procent till 2020. År 2030 ska bilparken vara oberoende av fossila
bränslen. Alliansen vill utveckla dagens miljöbilspremie med inriktning på de dyraste och mest miljövänliga bilarna, och skärpa miljöbilsdefinitionen. De anser dock att det inte behöver införas en kilometerskatt. Deras satsningar på tåg är mindre än de rödgrönas.

2020 ska hälften av energin i Sverige vara förnybar. Energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent till samma år. De skarpa förslagen handlar om att stimulera utvecklingen av sol, vind och vatten, men främst om kärn­kraft. Centerpartiet har fått vika ner sig och accepterar nu nybygge av kärnkraftsreaktorer, dock utan statliga subventioner.

Alliansen räknar med ett överskott av kolsnål el och vill skapa en gemensam nordisk och europeisk marknad för elhandeln. Centerpartiet vill sälja delar av Vattenfall för att satsa på den förnybara energin, en fråga alliansen inte är överens i.

Alliansen vill fortsätta satsa på havsmiljön genom att avsätta en miljard kronor under nästa mandatperiod.

3 viktiga
1. Skärpa miljöbils­definitionen.
2. För nybygge av kärnkraft.
3. Ingen kilometerskatt.

Splittring: Centerpartiet avviker fortfarande i de hårdare kraven på investeringar i energi som varken kommer från kol eller uran.

!: Centerpartiet vill egentligen, enligt en intern arbetsgrupp, höja koldioxidskatten kraftigt.

Talar gärna om: Sverige som föregångsland.

Talar ogärna om: om behovet av förändrade levnadsvanor.

3. Skola

Den en gång hyllade svenska skolan – världsledande, kostnadsfri och obligatorisk för alla – befinner sig i en neråtgående spiral. Särskilt i matematik och ­naturvetenskap halkar eleverna efter. En av fyra går ut grundskolan med ofullständiga betyg.

Nästan 12 procent saknar behörighet till gymnasiet – en rekordhög siffra. Trots att kunskaperna sjunker får eleverna allt högre betyg, en betygs­inflation som delvis döljer problemen. Konkur­rensen mellan skolor beräknas öka under mandat­perioden eftersom elevkullarna minskar.

Mindre populära skolor – oftare kommunala än privata – kan komma att stå tomma. Lärartätheten i Sverige har i princip legat still under mandat­perioden; det går i dag drygt åtta lärare på 100 elever.

dambergbjorklund
Ministrarna
På den rödgröna sidan finns ingen självklar, men de hetaste tipsen pekar på socialdemokraternas [[Mikael Damberg]]. På den borgerliga sidan? Bara en jordbävning kan skaka [[Jan Björklund]] om alliansen vinner.

De rödgröna: Sverige ska ha världens bästa skola

Vill investera minst 12 miljarder mer än regeringen i välfärden – pengar som bland annat går till skolan. Anser att kvaliteten bör höjas genom mindre klasser och fler behöriga lärare, och har ambitionen att höja lärartätheten till nio lärare på 100 elever.

Åsiktsskillnaderna inom koalitionen är stora och i kompromissen har alla vunnit och förlorat. De rödgröna har enats om ett mål: Sverige ska ligga på bland topp tio i OECD:s Pisa-undersökning i mate­matik, läsförståelse och naturvetenskap 2015. Alla som går ut gymnasiet ska ha högskolebehörighet och minst hälften i årskullarna ska påbörja eftergymnasial utbild­ning innan de fyllt 25.

De vill bygga ut antalet platser i högskolan och yrkeshögskolan med 6 000 till näst år samt höja studiemedlet med 600 kronor. På sikt kan studiemedlet komma att höjas ännu mer, skriver de i sitt valmanifest. De lovar också att ändra antagningsreglerna för högskolan så att arbetslivserfarenhet och studier på komvux ska få större betydelse. Äldre studenter ska inte, som med de nya reglerna, missgynnas i antagningen. På miljöpartiets initiativ ska skolor ha rätt att arbeta utan timplan, så att elever får ägna olika mycket tid åt olika ämnen beroende på deras behov.

Betygskritiska miljö­partiet och vänsterpartiet, liksom delar av socialdemokraterna, har dock fått böja sig för Mona Sahlin i betygsfrågan. De rödgröna accepterar nu betyg från årskurs sju och skriftliga omdömen från första klass.

3 viktiga
1
. Öka lärartätheten till nio lärare per 100 elever.
2. Betyg från årskurs sju.
3. 6 000 nya högskole- och yrkeshögskoleplatser.

Splittring: Friskolor och vinster i skolan splittrar oppositionen. Miljöpartiet kryllar av friskole­anhängare, socialdemokraterna är splittrade och vänsterpartisterna kramar kommunala skolor.

!: Vänsterpartiet anser att endast behöriga lärare ska kunna få en tillsvidareanställning. Partiet tycker dessutom att grundskolan, inklusive skolresor, ska vara helt avgiftsfri.

Talar gärna om: bristande ­lärartäthet.

Talar ogärna om: betyg.

Alliansen: Ordning och reda ger eleverna studiero

Går till val på att fortsätta det stora reformarbete av skolan som påbörjats under mandatperioden. Räknar utbildningen till välfärdens kärna, den del av välfärden de vill lägga pengar på. Folkpartiet dominerar frågan och har – trots att området splittrar borgerligheten – fått igenom det mesta av sina önskemål.

Tyngdpunkten ligger på mer ordning och reda i klassrummen, mer fokus på mätbar kunskap i form av tidigare betyg, obligatoriska skriftliga omdömen och fler nationella prov, samt ökad valfrihet genom fler friskolor och flexibel skolstart. Skillnaden mellan teoretiska ämnen och praktiska ska öka så att elever tidigare kan välja inriktning.

Grundskolan och förskolan ska få nya läroplaner, och ett nytt betygssystem med fler steg. Elever i årskurs sex ska genomföra nationella prov och betygsättas. Man föreslår dessutom en satsning på elevhälsan, och anställda i skolan, förskolan och på fritidshem ska vara skyldiga att anmäla missförhållanden, en så kallad lex Sarah.

Under nästa mandatperiod vill alliansen att den valfrihet som finns i grund- och gymnasieskolan också ska genomföras i vuxenutbildningen.

Skolundervisningen ska knytas närmare näringslivet, vilket centerpartiet drivit. För högskolestudenter lovas en höjning av lånedelen i studiemedlet med 500 kronor. Själva högskolorna och universiteten ska bli mer fristående.

3 viktiga
1. Mer ordning och reda.
2. Betyg från årskurs sex och fler nationella prov.
3. Tidigare inriktning på utbildningarna.

Splittring: Även om man lyckas dölja det är oenigheten ganska stor. Centerpartiet vill till exempel egentligen ersätta dagens två terminer med tre och inrätta en tioårig grundskola från sex års ålder.

!: Folkpartiet är ett enfrågeparti. Delar av partiets politik accepteras inte av alliansen: förstatligande av skolan, förbud mot burka i skolan, skolk i betygen och lärarlegitimation.

Talar gärna om: ordning och reda.

Talar ogärna om: lärartätheten.

4. Brott & straff

Allt fler brott anmäls och den grova brottsligheten har fått allt djupare fäste. Trots det är det något färre människor som känner sig otrygga i det svenska samhället än tidigare.

Antalet poliser har ökat kraftigt de senaste åren, samtidigt som förtroendet för kåren har fått törnar: rasistiska uttalanden i Rosengård, överrepresentation i kvinnomisshandel, förre polischefen Göran Lindbergs sexbrott. Myndigheten brottas också med rejält budgetunderskott. Fängelserna är överbelagda, men rymningarna minskar.

Stora utmaningar finns kring oroligheterna i förorter med lågt förtroende för myndigheter, och kring säkerhet och integritet på nätet. Ipred-lagen ledde till minskad internet­trafik och fildelning – men nu har trenden vänt. Trots det har fildelningsdebatten tystnat.

askbodstrom
Ministrarna
Moderaternas folkliga alibi [[Beatrice Ask]] sitter säker om borgerligheten vinner. Socialdemokraternas minst lika folkligt aktiva [[Thomas Bodström]] är de rödgrönas förstanamn till justitieministerposten om han så ska regera från USA.

De rödgröna: Minska klyftorna – då sjunker brottsligheten

Koalitionen är oenig i många frågor inom brott och straff, och området får bara ett par rader i valmanifestet. Generellt är vänsterpartiet och miljöpartiet motståndare mot socialdemokraternas steg i alliansens riktning.

Det gäller till exempel FRA-lagen – där man ändå enats om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att riva upp och göra om lagen. Det gäller också EU:s datalagringsdirektiv, buggning och frivilliga drogtester, som vänsterpartiet och miljöpartiet är motståndare till.

De rödgröna är oeniga om fildelning av upphovsrätts­skyddat material. Både miljöpartiet och vänsterpartiet vill riva upp Ipred-lagen, medan socialdemokraterna vill behålla lagen med vissa integritetsstärkande förändringar. Miljöpartiet och vänsterpartiet är också betydligt mer negativa till polissamarbetet inom EU än socialdemokraterna.

De rödgröna är eniga om att slå ihop polisens 21 myndigheter till en enda i syfte att effektivisera arbetet. Dagens polisutbildning ska bli akademiserad om de vinner valet.

Socialdemokraterna föreslår en »spetsmyndighet« inom polisen som ska arbeta mot grova brott. Socialdemo­kraterna vill också ha en fristående myndighet för att utreda brott begångna av poliser, och införa de nya brottsrubriceringarna »synnerligen grov våldtäkt« och »stalkning«.

3 viktiga
1. Polismyndigheterna slås ihop till en enda.
2. Polisutbildningen blir högskoleutbildning.
3. FRA-lagen ska utredas och göras om.

Splittring: Sprickan är gigantisk mellan å ena sidan socialdemo­kraterna och de två andra partierna å den andra.

!: Hårdare tag från socialdemokraterna medan större ­integritet är en hjärtefråga för vänsterpartiet.

Talar gärna om: att brott orsakas av klyftor i samhället.

Talar ogärna om: att de är oense.

Alliansen: Hårdare tag ger tryggare gator

Moderaternas traditionella profilfråga har också blivit central för folkpartiet på senare år. Tillsammans får de två partierna stort inflytande över alliansens politik. I det gemensamma valmanifestet finns skarpa förslag om att utslussningen från ungdomsvården ska förbättras med säkrare uppföljning.

Alliansen vill även att utredningstiden ska kortas när brottsoffren är barn eller ungdomar, stärka skyddet för kvinnor med skyddad identitet, skärpa straffen generellt vid återfall i brott, minska straff­rabatten när någon döms för flera brott och ha högre straff för den som köper sex av någon som är särskilt utsatt. Förslagen innebär en högre arbetsbelastning inom rättsväsendet som ska lösas med effektivisering och, om ekonomin tillåter, en miljard kronor per år från och med 2012.

Bara folkpartiet driver kravet om en gemensam europeisk polismyndighet.

Alliansen har dock inte löst frågan om EU:s datalagringsdirektiv, som ännu inte har implementerats i Sverige. Fildelning nämns inte alls i manifestet. Centerpartiet vill till skillnad från de andra allianspartierna ta bort förbudet mot fildelning av upphovsrättsskyddat material för eget bruk.

Alliansen har inte heller gett något besked om det blir en omorganisation av polismyndigheten, utan bara enats om att frågan ska utredas.

3 viktiga
1. Hårdare straff mot fler olika brott.
2. Skärpta konsekvenser vid återfall.
3. Snabbare handläggning vid ungdomsbrott.

Splittring: Alliansen är oenig om fildelning. Också integritetsfrågan och datalagringen har skiljt och skiljer partierna åt.

!: Hårdare tag är den genomgående linjen – särskilt hos ­moderaterna och folkpartiet.

Talar gärna om: att det finns fler poliser nu.

Talar ogärna om: att brottsligheten ändå ökar.

5. Skatter & bidrag

Den ekonomiska politiken har tre uppgifter: ­stabilisera konjunkturen, göra ekonomin mer effektiv på lång sikt och se till att satsningarna får rätt fördelningspolitiska effekter. Trots att svensk ekonomi utvecklas starkare än i många andra länder just nu går också den svenska statsbudgeten med underskott. Detta begränsar reformutrymmet, enligt finansdepartementet.

Den borgerliga regeringen har genomfört stora förändringar på området – särskilt sjukförsäkringen – samtidigt som stora strukturella frågor ligger dolda i utredningar.

Skattesystemet är, enligt flera experter, i behov av en större översyn som förenklar och minskar detaljreglerna, som vid den stora reformen
i början av 1990-talet.

odellostros
Ministrarna
Gammelmoderaten [[Mats Odell]] kompletterar nymoderaten [[Anders Borg]] och några förändringar är inte att räkna med vid alliansvinst. Gråsossen [[Thomas Östros]] lär kompletteras med gröna liberalen [[Mikaela Valtersson]].

De rödgröna: Minskade klyftor och välfärd för alla

Socialdemokraterna, och därmed de röd­gröna, framhåller att målet med deras politik är att minska klyftorna, göra Sverige mer jämlikt och säkra stabila offentliga finanser.

Fördelningspolitiskt skiljer sig de rödgröna ordentligt från alliansen. De lovar på sikt att ta bort skatteskillnaderna mellan löntagare och pensionärer, genom sänkt pensionärsskatt.

Vinner de rödgröna skrotas stora delar av regeringens sjukförsäkringsreform.

Sjukskrivna ska till en början inte prövas mot hela arbetsmarknaden, taket ska höjas så att de flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst och den bortre tidsgränsen ska tas bort så att ingen längre kan utförsäkras. De rödgröna vill göra det lättare att deltidssjukskriva sig.

Fastighetsskatten ska förändras: villor med taxeringsvärde över 4,5 miljoner kronor får höjd skatt samtidigt som hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar får sänkt skatt. Dessutom vill de rödgröna, när utrymme finns, ta bort upphovsskatten och begränsningen för uppskov.

De rödgröna vill – trots det gröna motståndet – också införa en skatt på förmögna. Hur den ska utformas är oklart, men den ska dra in ungefär hälften så mycket som den förra förmögenhetsskatten gjorde.

Vinner de rödgröna behåller de Rot-avdrag­et för renoveringar, och utvidgar det även till hyresfastigheter. Däremot slopas Rut-avdraget för hushålls­nära tjänster.

3 viktiga
1. Göra om sjukföräkringen.
2. Lägre skatt för ­pensionärer.
3. Avskaffa Rut.

Splittring: Pensionärer är en gammal, delvis olöst, tvistefråga. Socialdemokraterna har fått sina samarbetspartners – båda kritiska – att acceptera grunderna i dagens pensionssystem.

!: Miljöpartiet vill egentligen införa en grundtrygghet som ska ersätta hela det sociala trygghetssystemet.

Talar gärna om: trygga offentliga finanser.

Talar ogärna om: höjda inkomstskatter.

Alliansen: Låg skatt är bra för Sverige

Moderaterna, och därmed alliansen, har två grundläggande ambitioner med sin ekonomiska politik: å ena sidan att värna sunda offentliga finanser, å andra sidan att långsiktigt sänka ­skattetrycket i Sverige.

De vill försvara och fördjupa reformerna av bidragssystemen – särskilt i sjukförsäkringen. Flera spörsmål ligger under utredning. Skatteavdragen – Rot och Rut – ska vara kvar. Lovar att inte införa förmögenhetsskatt eller höja fastighetsskatten.

Alliansen anser att skatten för pensionärer ska sänkas under nästa mandatperiod, men tycker som de rödgröna att hela skillnaden mellan pensionärers och lön­tagares skatt ska bort.

Alliansens främsta löfte i övrigt är att inte genomföra reformer som äventyrar de offentliga finanserna. Oavsett ekonomiskt läge kommer de inte sänka värnskatten, bolagsskatten, expertskatten eller arbetsgivaravgiften – som alla allianspartier i grunden vill – eftersom moderaterna bedömer det som omöjligt att genomföra det på kort sikt. De anser att statsskulden ska minskas genom fortsatt försäljning av statliga bolag. Överst på listan står Nordea, TeliaSonera och SBAB.

Överskottsmålet för statens offentliga sparande bör bli lag, och det kommunala balanskravet ska förändras så att kommuner får spara överskott i goda tider att använda i kristider.

3 viktiga
1. Låg skatt är bra för Sverige.
2. Sänkt skatt för pensionärer.
3. Fortsätta sälja statliga bolag.

Splittring: Skiljer sig en del i ambitioner. Alla partier utom moderaterna vill till exempel på olika sätt utvidga Rut-avdraget.

!: Moderaterna har ett uttalat mål om att göra Sverige till ett skatteparadis för människor med låga inkomster.

Talar gärna om: trygga offentliga finanser.

Talar ogärna om: sjuk­försäkringen.

6. Utrikes

Den internationella säkerhetspolitiken är under förändring med konflikter kring kultur och klimat, ett Kina på frammarsch, ett Ryssland med förnyade maktambitioner, ett optimistiskt Iran och ett USA under president Obama.

Den västerländska entusiasmen för insatserna i Afghanistan har minskat och Sverige måste besluta om fortsatt militärt engagemang i kriget eller ett tillbakadragande av soldater. EU-medlemskapet gör både att Sverige har svårare att ha en röst i världen och att Sverige nu kan sätta verklig tyngd bakom sina ord. EU har till slut inrättat en utrikesminister. Svensk utrikespolitik handlar mycket om att få inflytande i EU, FN, IMF och Världsbanken, bland annat genom att lansera fler svenskar till topp­jobben.

bildteliasson
Ministrarna
Ingen vet hur länge [[Carl Bildt]] vill stanna i Sverige, och bakom honom finns ingen självklar kandidat. Mest sannolikt är att moderaten [[Gunilla Carlsson]] flyttas upp ett pinnhål. De rödgröna saknar tydlig kandidat. S-silverryggarna [[Jan Eliasson]] och [[Urban Ahlin]] slåss om saken.

I bakgrunden finns [[Carin Jämtin]], [[Margot Wallström]] och den stigande vänsterpartistiska ­stjärnan [[Hans Linde]].

De rödgröna: Fred kan inte uppnås med militära medel

Den svenska militära närvaron i Afghanistan ska få förnyat mandat under hösten 2010, men inga truppökningar. I början av 2011 ska soldaterna börja dras tillbaka och den militära insatsen ska vara avslutad under första halvåret 2013. Sveriges insatser ska därefter bestå av bistånd.

Denna linje – mer civilt fredsarbete och mindre militärt – går igenom i hela politiken.

Sverige ska inte delta i Natos snabbinsatsstyrka, och Nato-övningar som saknar FN-mandat ska inte tillåtas på svensk mark. Sverige ska inte längre leda Nordic Battle Group. Försvaret ska spara två miljarder kronor och reglerna för krigsmaterial­exporten ska bli mer restriktiva. De trupper som väl skickas utomlands ska utbildas i genuskunskap och bestå av högre andel kvinnor. Biståndet ska varje år utgöra minst en procent av brutto­nationalinkomsten.

Färgade av vänsterpartiet och miljöpartiet – men också av ökad radikalitet hos socialdemokraterna – kräver de rödgröna att Israel ska upphöra med ockupationen av Palestina, att USA ska stänga Guantánamo-fängelset och att Västsaharas självständighet erkänns.

Socialdemo­kraternas linje om EU gäller. EU är bra för Sverige, utvidgningen av unionen ska fortsätta och Sverige ska inte folkomrösta om euron under nästa mandatperiod.

3 viktiga
1. Soldaterna i Afghan­istan ska dras tillbaka.
2. Sverige ska inte delta i Nato-övningar.
3. Biståndet ska utgöra minst en procent av BNP.

Splittring: Partierna skiljer sig en hel del. Miljöpartiet och vänsterpartiet vill bland annat avveckla Sveriges vapenexport.

!: Miljöpartiet vill se en global skatt på valuta­transaktioner.

Talar gärna om: FN.

Talar ogärna om: terrorism från islamistiska fundamentalister.

Alliansen: Svenska trupper behövs fortfarande i Afghanistan

De svenska trupperna ska vara kvar i Afghanistan tills landet klarar att upprätthålla sin egen säkerhet – oklart när. Sveriges civila insatser ska öka och om nödvändigt ska också fler soldater skickas.

Den grundläggande inställningen till Nato och USA är positiv. De borgerliga vill ha stärkta relationer och närmare samarbete.

De har också en mer odelat positiv inställning till EU, som de ser som garanten för fred och välfärd i Europa, med målet att Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. De är också positivt inställda till frihandel, som enligt alliansen är det enda sättet att lyfta människor ur fattigdom.

I biståndspolitiken har stora reformer genomförts som ska upprätthållas. Biståndet ska vara mer effektivt och inte fokusera på ekonomiska,
sociala och kulturella rättig­heter. Även poliser är bistånd.

De borgerliga lovar att upprätthålla enprocentsmålet under 2011, men därefter finns inga utfästelser om hur mycket pengar som ska gå till bistånd.

Försvarsmakten får inte höjda anslag i sin omlägg­ning från allmän värnplikt till en ny insatsorganisation med kontrakterade förband på cirka 50 000 personer som ska stå klart 2014. ­Alliansen vill att Sverige då ska ha fördubblat sin förmåga att delta i internationella insatser.

3 viktiga
1. Sveriges trupper i Afghanistan ska vara kvar.
2. Starkare relationer till USA och Nato.
3. Biståndet ska utgöra minst en procent av BNP till och med 2011.

Splittring: Moderaterna ställer i princip upp på folkpartiets vilja att gå med i Nato – men vägrar göra verklighet av kravet.

!: Folkpartiet vill att Sverige förstärker sitt försvar som svar mot Rysslands militära upprustning.

Talar gärna om: Carl Bildt.

Talar ogärna om: euron. Alla utom kristdemokraterna vill byta valuta.

7. Vård

Svensk sjukvård håller hög internationell klass och svenskarna är generellt nöjda. Köerna har minskat under mandatperioden, men problemen med tillgängligheten kvarstår. Dessutom spelar kön och bostadsort stor roll för vilken vård en patient faktiskt får.

Samtidigt tornar den större utmaningen upp sig. Hur upprätthålla kvalitet och vård till alla när allt färre ska försörja allt fler? Stigande levnads­ålder gör att efterfrågan på vård och äldreomsorg beräknas öka mer än dagens finansiering kan betala. Effektiviseringar och rationaliseringar räcker inte till, enligt experterna. Frågan är om det är skatterna eller egenavgifterna – eller både och – som ska höjas de närmaste decennierna. Eller om ­ambitionerna för vården måste sänkas.

johanssonlarsson
Ministrarna
Socialdemokraternas [[Ylva Johansson]] ligger bra till, men också vänsterpartiets [[Lars Ohly]] och [[Alice Åström]]. På den borgerliga sidan sitter [[Göran Hägglund]] säkert, och antagligen också [[Maria Larsson]].

De rödgröna: Alla tjänar på satsningar i offentlig sektor

Lovar att satsa mer resurser på sjukvården och omsorgen än alliansen – totalt 12 miljarder mer än regering­en till välfärden, pengar som bland annat ska gå till fler anställda i vården. För att komma åt läkarbristen vill de dessutom bygga ut läkarutbildningen, i ett första skede med 50 platser.

De rödgröna har därutöver presenterat satsningar på fler hemläkarbilar för barn och äldre, fler närakuter och fler kvällsöppna vårdcentraler. De föreslår att varje patient endast ska ha en journal och att man ska införa ett patientkontrakt, som ska garantera snabb behandling. Att införa en lex Gulli – en anmälnings­skyldighet vid misstanke om läkemedelsvanvård – är ett annat konkret förslag.

Den tydligaste ideologiska skillnaden mellan blocken syns i de rödgrönas nej till försäljningar av universitets- och regionsjukhus.

De vill också riva upp de borgerligas vårdvalsmodell och – pådrivna av vänsterpartiet – sätta stopp för vårdföretagens fria etableringsrätt. I stället ska politiker styra resurser dit behoven är som störst. Enligt det så kallade hälsovalet ska dock patienter fortfarande kunna välja vårdcentral.

I äldrevården utlovas en parboendegaranti, fria timmar som äldre själva får välja hur de vill använda samt ett tak i tim­avgiften i hem­tjänsten på max 100 kronor.

3 viktiga
1. Pengar till fler anställda inom vården.
2. Vill bygga ut läkarutbildningen.
3. Nej till utförsäljning av universitets- och regionalsjukhus.

Splittring: Vänsterpartiet vill förbjuda vinster i sjukvården och göra primärvården och all vård av barn och unga avgiftsfri.

!: Tandvården ingår inte i högkostnadsskyddet, fast ­vänsterpartiet egentligen vill att den ska göra det.

Talar gärna om: den generella och rättvisa välfärden.

Talar ogärna: om valfrihet.

Alliansen: Fria val leder till inflytande i vården

Utlovar en permanent höj­ning av statsbidraget till kommuner och landsting med fem miljarder kronor samt ett tillfälligt stöd på tre miljarder kronor för 2011. Dessutom har alliansens presenterat särskilda sats­ningar på sjukvård och äldrevård under kommande mandatperiod, bland annat för att korta väntetiderna, till en kostnad av 5,8 miljarder kronor. Principen är att vården ska finansieras med skattepengar, men att den som har råd ska kunna köpa till tjänster.

Det borgerliga så ­kallade vårdvalet innebär att patienter får välja vilken vårdcentral och läkare de vill och att företag får starta vårdmottagnin­gar där de själva önskar. Alliansen vill se ännu fler privata aktörer och ett större inslag av entreprenörskap på vård­utbildningarna.

Patienter ska få större inflytande över vården, vilket ska garanteras i en patientlag, som samlar vårdgivarens skyldigheter. Enligt alliansen ska detta leda till en mer jämlik vård över hela landet.

Äldrepolitiken är färgad av kristdemokraterna och folkpartiet, som tävlar om att vara mest äldrevänligt. Partierna går nu till val på att alla kommuner bör införa värdighetsgarantier som preciserar vad äldre personer kan förvänta sig av äldreomsorgen. Och i valmanifestet sätter de press på kommunerna att införa valfrihet i äldreomsorgen de närmaste åren, annars hotar de med lagstiftning.

3 viktiga
1. Satsar flera miljarder på att korta vänte­tiderna.
2. Valfrihet inom äldreomsorgen.
3. Ökad privatisering.

Splittring: Partierna har många egna, unika förslag för primär- och äldrevården. Moderaterna vill ha en »nollvision« för skador.

!: Alliansens arbetsgrupp enades om att vårdgarantin skulle skärpas. Men i valmanifestet fanns frågan inte med.

Talar gärna om: valfrihet.

Talar ogärna om: att papperslösa inte har rätt till subventionerad sjukvård.

8. Jämställdhet

Sverige är inte längre världens mest jämställda land. Endast ett fåtal yrken har en jämn könsfördelning och löneskillnaderna mellan kvinnor och män är oförändrade – kvinnor tjänar i genomsnitt 85 procent av männens löner.

Kvinnor arbetar lika mycket obetalt i hemmet som betalt, män jobbar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Enligt TCO kommer det att ta minst 50 år innan männen tar ut lika mycket i föräldra­ledighet som kvinnorna.

Kvinnorna i börsbolagens styrelser ökar, men långsamt. I privat sektor är en fjärdedel av cheferna kvinnor. I offentlig sektor är det nästan jämställt. Generellt är utmaningen stor för den som vill nå jämställdhet. Valet står till stor del mellan snabba, impopulära åtgärder eller långsamma justeringar.

sabuniorback
Ministrarna
Folkpartiets [[Nyamko Sabuni]] sitter ganska tryggt vid en alliansseger. Hos de rödgröna finns många kandidater: [[Jens Orback]] (s) och [[Josefin Brink]] (v), till exempel.

De rödgröna: Rätt till heltid gagnar jämställdheten

Trots att alla partier i det rödgröna blocket säger sig vara positiva till en mer individualiserad eller kvoterad föräldraförsäkring slopades frågan i valmanifestet. Likadant är det med en lag om könskvotering av bolagsstyrelser – under mandatperioden har rödgröna företrädare höjt tonläget, men i valmanifestet finns kravet inte med.

De rödgröna är dock eniga om att föräldralediga ska få lägre skatt. Taket för vab-dagarna, den så kallade tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn, ska höjas. Alliansens jämställdhetsbonus och vårdnadsbidrag försvinner om de rödgröna vinner valet.

Alla ska ha rätt till att arbeta heltid och de rödgröna hotar med lagstiftning om parterna inte löser frågan. De föreslår också en »heltidsmiljard« i kommuner och landsting.

För att minska löne­skillnaderna mellan könen vill de rödgröna införa obligatoriska lönekartläggningar och handlingsplaner för företagen. De vill införa vite för företag som lönediskriminerar.

De anser att satsningar på förskolan är en jämställdhetsreform.

De rödgröna vill sänka maxtaxan i förskolan. Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskolan i veckan, även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga med ett syskon. Kommunerna ska stimuleras att erbjuda barnomsorg på obekväma tider. Har satt upp ett mål om att det ska vara max fem barn per anställd i förskolan.

3 viktiga
1. Rätt till 30 timmars förskola i veckan.
2. Rätt till heltid.
3. Obligatoriska löne­kartläggningar.

Splittring: Tre partikongresser har röstat för utökad delning av föräldraförsäkringen – ändå vågar man inte gå till val på det. Splittringen ligger mellan de rödgröna och delar av deras väljargrupper.

!: Svekdebatt är att vänta efter att kravet på kvoterad eller individualiserad föräldraförsäkring utelämnats ur valmanifestet.

Talar gärna om: sitt historiska arv.

Talar ogärna om: att man landat på Göran Perssons politik.

Alliansen: Jämställdhet uppnås genom fria val

Hänvisar i mångt och mycket till sin arbets­marknadspolitik när det kommer till jämställdhetsarbetet. Vill sänka inkomstskatterna ytterligare, vilket de anser gynnas låginkomsttagare, som oftast är kvinnor. Anser också att fortsatt Rut-avdrag är en jämställdhetsreform som förbättrar arbetsvillkoren i en kvinnodominerad bransch.

Talar om att kvinnor missgynnas inom vården, och att ohälsa bland unga kvinnor är ett stort samhällsproblem, men saknar konkreta förslag på området.

Vill förenkla den tidigare införda jämställdhetsbonusen för att få fler att utnyttja den, och lovar samtidigt att inte kvotera föräldraförsäkringen.

Alliansens tyngsta spelare moderaterna gick tidigare i år ut och hotade om lagstiftning om könskvotering till bolagsstyrelser, men förslaget finns inte med i valmanifestet.

Kristdemokraternas stridsfråga om dubblerat vårdnadsbidrag försvann i det gemensamma valmanifestet och strategin är nu i stället att göra bidraget mer flexibelt i och med att karenstiden ska kortas.

Inom familjepolitiken vill alliansen införa att föräldrar ska kunna vara lediga tillsammans 30 dagar under barnets första år. Plikten att anmäla vård av sjukt barn samma dag som barnet insjuknar ska tas bort och bidraget för barn inom bostadsbidraget höjs.

3 viktiga
1. Behålla Rut-avdraget.
2. Ingen kvotering.
3. Förenkla jämställdhetsbonusen.

Splittring: I grunden total splittring. Särskilt drar folkpartiet och kristdemokraterna åt helt olika håll, vilket gör kompromissen något schizofren.

!: Kristdemokraterna har fått igenom sitt USA-inspirerade krav på att föräldrar som vill separera först ska få genomgå »samarbetssamtal«.

Talar gärna om: sitt folkpartistiska historiska arv.

Talar ogärna om: kvotering.

9. Migration

Sverige är det fjärde största mottagarlandet av asylsökande i Europa. Antalet asylsökande sjunker dock samtidigt, som antalet papperslösa flyktingar ökar. Var tredje ung utlandsfödd är arbetslös, trots försök att underlätta inträdet på arbetsmarknaden med bland annat lägre arbetsgivaravgifter. Denna segregering är den stora utmaningen. Också bostadssegregationen ökar kraftigt i Sverige. I allt högre utsträckning isoleras olika grupper från varandra.

I flera förorter har återupprepande upplopp rasat – och få positiva tendenser kan skönjas. Regeringen har skärpt reglerna för anhöriginvandring, och flera kommuner i Sverige nekar till att ta emot flyktingar. Detta samtidigt som invandrarfientliga vindar
blåser över Europa.

bilstromfridolin
Ministrarna
[[Tobias Billström]]
(m) tillhör Reinfeldts trotjänare och lär sitta kvar i regeringen, liksom folkpartiets Nyamko Sabuni. I det rödgröna laget är många kallade – till exempel [[Gustav Fridolin]] (mp) och Jens Orback (s).

De rödgröna: Det är en mänsklig rättighet att få skydd

De rödgröna har i grunden olika syn på migrationen, där socialdemokraterna varit mer återhållsamma än de andra partierna. Man har dock enats om att praxisen i tillämpningen av utlänningslagen blivit för hård.

Som steg mot en mer generös flyktingpolitik vill de rödgröna utvidga flyktingbegreppet så att det omfattar förföljelser av kön och sexuell läggning, och tydliggöra begreppet »väpnad konflikt«.

De vill också göra förändringar i processerna hos Migrationsverket och i domstolarna så att tillgången till information och auktoriserade tolkar ökar.

De tre partierna säger sig vilja motverka en restriktiv utveckling av den gemensamma flyktingpolitiken inom EU, vilket är ett gammalt miljöpartikrav. De vill slopa försörjningskraven vid anhöriginvandring, men ­accepterar borgerlighetens reform för arbetskrafts­invandring.
Barn till asylsök­ande, gömda och papperslösa ska ha rätt att gå i skolan. För att hjälpa papperslösa ytterliga ska arbete utan arbetstillstånd avkriminaliseras.

Miljöpartiet och vänsterpartiet har fått ge upp flera krav – bland annat det om en flyktingamnesti. Socialdemokraternas integrationspolitik är inriktad på en mer aktiv bostadspolitik för att minska segregation. Partiet vill också ha intensivkurser i svenska som ett komplement till Svenska för invandrare, SFI.

3 viktiga
1. Slopa försörjningskravet för anhöriga.
2. Utvidga flykting­begreppet
3. Motverka en restriktiv utveckling av EU:s flyktingpolitik

Splittring: Partierna skiljer sig i grunden. Vänsterpartiet och miljöpartiet har fått ge upp kravet på en flyktingamnesti.

!: Miljöpartiet vill ge särskilt stöd till invandrare som startar företag i glesbygd.

Talar gärna om: diskriminering.

Talar ogärna om: vård till papperslösa.

Alliansen: Arbete leder till bättre integration

Den övergripande inriktningen är att fortsätta som under den gångna mandatperioden – då man öppnat för arbetskraftsinvandring men också stimulerat invandrare att återvända till det man kallar deras »hemländer«.

I valmanifestet finns många allmänna skrivningar om att Sverige ska ha en human och rättssäker migrationspolitik, och att landet ska utgöra en fristad för flyktingar.

Samtidigt saknas skarpa förslag för bland andra papperslösa. Alliansen vill dock »signalera medborgarskapets tyngd« genom att uppmuntra till ceremonier när en person blir svensk medborgare.

När det gäller integration vill de borgerliga utveckla reformen med instegsjobb genom att ge ytterligare subventioner till företag som anställer ­nyanlända invandrare. De vill också behålla Rut och Rot samt sänka restaurangmomsen, reformer de anser kan gynna integrationen. De talar också om rådgivning och mentorskap.

Svenska för invandrare, SFI, ska utvecklas och nyanlända ska få kurser i svenska samhällsorientering.

Skolor i utsatta områden som visar upp bra resultat i exempelvis nationella prov ska kunna få en bonus.

Alliansen vill också införa så kallade »nystartszoner« – tidigare använt främst i USA – med reducerade ­skatter och arbetsgivar­avgifter i socialt utsatta områden.

3 viktiga
1. Ytterligare subventioner till företag som anställer nyanlända.
2. Kurser i samhällsorientering på SFI.
3. Införa »nystartszoner« med lägre skatter för arbetsgivare.

Splittring: Partierna är hyfsat eniga om en »arbetslinje« för integration. Splittring om vård för papperslösa, där moderaterna bromsar.

!: Moderatstyrda Vellinge har gjort sig känt för att säga nej till att ta emot flyktingar.

Talar gärna om: nystartszoner.

Talar ogärna om: papperslösa flyktingar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera