Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Därför får män för lite medicin

Patientens kön styr hur mycket medicin läkarna ordinerar, och vilka läkemedel som skrivs ut.

Karin Schenck-Gustafsson var förbryllad. Hon hade visserligen det där med könsskillnader i åtanke när hon tog sig en titt på Socialstyrelsens nya läkemedelsregister. Konstigt vore det väl annars, hon är trots allt chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet i Stockholm. Men hon blev ändå förvånad över resultatet som avslöjade stora skillnader mellan vilka mediciner män och kvinnor får. Somligt tyckte hon förvisso var fullt logiskt, medan annat var betydligt mer svårförklarligt. Som att kvinnor äter hela 50 procent mer antibiotika än män. Detta även om man räknar bort urinvägsinfektioner, som drabbar kvinnor oftare. Att variation fanns var välkänt, men att den var så stor hade man tidigare aldrig haft tydliga siffror på.

En annan uppseendeväckande upptäckt var att kvinnor får 70 procent mer medicin mot fetma än män, trots att män är fetare. Ytterligare en ögonöppnare handlade om mer vardagliga läkemedel som smärtstillande, febernedsättande, vitaminer och mineraler. Kvinnor äter nästan femtio procent mer än männen. Kvinnor står visserligen för två tredjedelar av besöken på vårdcentraler, men det är långt ifrån den enda förklaringen.

– Det finns ingen relevant förklaring, särskilt inte när det gäller febernedsättande medel, säger Karin Schenck-Gustafsson.

I uppgifterna från läkemedelsregistret såg hon också att män och kvinnor rekommenderas olika sorters medicin för samma sjukdom. Till exempel vid hjärtsvikt och högt blodtryck. Flera andra studier visar på att den här typen av skillnader skulle kunna handla om bemötande. Det berättar Anne Hammarström, distriktsläkare och professor i folkhälsa vid Umeå universitet.

– Männens symtom tas på större allvar inom det här området, säger hon.

När det gäller psykisk ohälsa är det precis tvärtom.

– Det finns en stark föreställning i samhället att depression är mer förenligt med det kvinnliga än det manliga. Den bilden finns överallt, även bland läkare, säger hon.

Risken blir att kvinnor överbehandlas och män underbehandlas. Känner sig en man deprimerad är det en känsla som inte stämmer överens med den dominerande bilden av att vara man, han försöker förtränga den på olika sätt, med till exempel alkohol.

I en studie om självmord i Jämtland framkom att män som begick självmord i betydligt mindre utsträckning hade varit i kontakt med vården än kvinnor. Det berättar Ellen Vinge, docent i klinisk farmakologi och verksam i Kalmar.

– I samma granskning såg man att kvinnorna dessutom åt mer mediciner än männen, säger hon.

Det syns även tydligt i den aktuella statistiken från läkemedelsregistret. Kvinnor äter mer antidepressiva och mer sömnmedel än män. Här har vården ett ansvar, menar Anne Hammarström och hänvisar till studier som visar att de kriterier läkare ställer diagnos efter i depressionsfall är skrivna efter kvinnors symtom. Därför kan vården missa en deprimerad man.

I övrigt anser hon att skillnaderna mellan könen betonas alldeles för mycket.

– Det finns en allt starkare tendens att överdriva allt från biologiska till sociala skillnader mellan kvinnor och män inom medicinen, säger hon.

Anne Hammarström har en teori om att läkemedelsindustrin bidrar till att driva på  den här utvecklingen. Om mediciner skräddarsys för att passa män respektive kvinnor uppstår helt nya användargrupper.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera