Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Jag är ingen poesifantast«

 Dorotea Bromberg driver ett eget bokförlag sedan 31 år tillbaka, och hon har gett ut fyra tidigare nobelpristagare.

Har du någon favoritpristagare hittills?

– Det måste vara Isaac Bashevis Singer trots allt. Det har att göra med historien om mitt förlag och allt omkring honom. Jag och min pappa startade förlaget 1975 med ett banklån på 100 000 kronor. Under vårt tredje år fick vi Nobelpriset med Singer. Man kan säga att det var han som skapade förlaget. Han var den ­nionde författaren i förlagets historia. J.M Coetzee är en annan favorit.

Vad krävs för att bli nobelpristagare?

– En kombination av originellt språk och syn på världen. Viljan att upptäcka något nytt. Universalitet i stora mått krävs. Språket och seendet av den värld man omges av. Berättelsen måste gripa tag i en. Något som man aldrig tidigare har hört.

Har du någon älsklingsförfattare?

– Ja, flera, Ian McEwan, J.M Coetzee och Isaac Bashevis Singer. Det är författare som sällan gjort mig besvikna.

Finns det någon typ av böcker du aldrig läser?

– Jag är ingen inbiten läsare av historiska romaner. Det ska till mycket extra för att jag ska bli förförd av det. Spektakulära begåvningar som Peter Englund kan få mig att läsa den typen av böcker. Annars läser jag allt. Men jag är inte heller någon inbiten poesifantast. Det får inte vara för svårt att läsa.

Några böcker som alla svenskar borde ha läst?

– Det finns böcker som kommit på svenska som inte fått någon genomslagskraft. Som »Dagboken« skriven av Witold Gombrowicz. Han är också en person som borde ha fått Nobelpriset.

Hur påverkas det litterära klimatet i Sverige av deckarvågen?

– Deckarna har översvämmat marknaden. Det har resulterat i att många andra författarskap inte syns. Det handlar mer om synligheten av många författarskap. Många stora svenska för­fattare känner sig säkert lite trängda. Samtalet om litteratur har fallerat något. När man pratar deckare, pratar man om pengar. Fördelen är väl att författaren blivit en mediestjärna. Och nackdelen är att samtalet blir yt­ligare när författaren ligger i fokus. Det verkar som att man måste skriva en sådan typ av bok för att få genomslag. Den har lett till att svenska förlags intresse för utländsk litteratur minskat markant.

Vad tycker du om att Sverige nu tar in ­mindre översatt litteratur?

– Det är livsfarlig utveckling. Jag vill inte ha Sverige tillbaka i den där navelskådande världen, där man bara säger att svenskt är bäst. Då går vi tillbaka i den kulturella utvecklingen.

Vad du tycker om folkpartiets gamla idé om en svensk litteraturkanon?

– Jag är rädd för extremt nationella i val av litteratur. Jag vill göra allt i min makt i den svenska litteraturvärlden för att visa att svensk litteratur är jätteviktig, men vill gärna ändra synen på en kanon. Jag vill se en världskanon. Det ska vara människans berättelse, inte nationens. Det ska innehålla författare från hela världen.

Hur upplever du det svenska kulturklimatet?

– Ensidigt. Det är alldeles för mycket prat om deckare. Jag är lite oroad av det. Det är det som syns och hörs till slut. Men det kommer att svänga igen. Jag är säker på att ­Sverige inte kommer att stänga in sig i en egen värld, hur mycket än sverigedemokraterna vill se det så. Lika säker som att vi inte kommer slänga ut all utländsk mat. Vi kan inte bara konsumera den kultur vi producerar i Sverige.

Du har tidigare kammat hem fyra nobelpristagare, vad är hemligheten?

– Det gäller att ha lite tur. Ingen annan ville ge ut de författarna, alla andra ansåg att de var för smala. Vi vågade satsa på dem för att vi blev tagna av berättelserna. Man måste våga satsa på det som inte anses vara en framgång. Min judisk-­polska bakgrund har varit en fördel när jag plockade fram författare som exempelvis Singer. Många som var guruer i andra länder var totalt okända för svenskar.

Detta har hänt
I dag torsdag offentliggörs Alfred Nobels pris i litteratur. Priset klassas som ett av de ­absolut finaste litteraturpriserna. Prissumman är 10 miljoner kronor, och den som vinner blir alltid en storsäljare på bokmarknaden. Herta Müller var förra årets pristagare. Priset har delats ut sedan år 1901. Prisutdelningen sker på Stockholms konserthus den 10 december.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera