Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Fukushima, oktober 2008. Kärnkraftverket, med reaktor nummer 1 mitt i bilden, tre år före veckans jordbävning som orsakade haveriet.

Veckans Fokus

Kärnkraftens säkerhet delar forskarna

Krisläge eller överdriven oro? ­Vi lät två experter svara på samma frågor.

VFOhoglund
Lars-Olov Höglund, kärnkraftsingenjör och
före detta ­konstruktionschef på Forsmark.

»Det är förmodligen värre än Tjernobyl«

1. Är händelserna i Japan att jämföra med Tjernobylkatastrofen?

– Det är förmodligen värre än Tjernobyl. Flera kärnkraftverk har drabbats, de ligger i mer tätbefolkade områden, är äldre och har därmed samlat på sig en större mängd radioaktiva produkter. Enligt min bedömning så var katastrofen redan förra fredagen en sjua på den sjugradiga skalan.

2. Reaktorerna slogs ju av direkt efter jordbävningen, varför uppstår problemen så långt efteråt?

– De japanska myndigheterna är restriktiva med att lämna ut information vilket försvårar en exakt analys. Men med tanke på att kärnkraftverken var konstruerade för att klara skalv på 8,2 på Richterskalan och det aktuella skalvet mätte 9 så kan jag tänka mig att stora skador uppstått redan efter det första skalvet, före tsunamin.

3. Det ska finnas flera säkerhetssystem, men om alla är beroende av el så är det väl att betrakta som ett enda och ganska sårbart system?

– Jo, elberoendet gör det till ett sårbart system. Det värsta tänkbara vore om snabbstoppssystemet inte fungerar eftersom det är det som stoppar kärnklyvningen. Det näst värsta är om elen fallerar, vilket alltså varit fallet i Japan.

4. Nu handlar det om att kyla av reaktorerna med vanligt vatten. Det låter ju inte så oerhört komplicerat?

– Det stora problemet är att få in vattnet. Det kräver enorma pumpar som drivs av el. Man kan räkna med att pumpar och rör är söndersprängda i de aktuella anläggningarna. Att spruta in havsvatten för att kyla ner reaktorerna är en ren panikåtgärd.

5. Många har nog haft en bild av att en härdsmälta innebär en total katastrof. Är det så?

– Enligt min bedömning handlar det inte om en partiell, utan om en total härdsmälta. Och det är en katastrof.

6. Hur kan vi veta att de rapporter som kommer från japanska myndigheter stämmer?

– Jag kan bara ana att de inte är helt sanningsenliga. Efter en jättelik vätgasexplosion kan man inte säga att det kanske blir en härdsmälta. Den inträffade först och ligger bakom själva explosionen.

7. Strålning ger ju ofta skador på längre sikt, hur lång tid tar det innan människor blir sjuka?

– Ingen dör direkt, men de som drabbats av akuta strålskador kan komma att dö om några veckor.

8. Olika länder verkar göra olika bedömningar av säkerhetsläget i de egna kärnkraftverken. Tyskland har stängt sina äldre verk, men inte Sverige. Hur ser du på det?

– Lobbyismen är starkare i Sverige. I Tyskland är mediegranskningen mer kritisk och miljörörelsen har större inflytande.

9. Hur ser du på risken att ekonomiska hänsyn får styra när länder gör bedömningar av om verk ska stängas eller inte?

– Jag vill påstå att det nästan uteslutande handlar om ekonomi. Väljarna vill ha billig el och politikerna vill vinna val. Ekonomin har fått alldeles för stort inflytande i den svenska kärnkraftsdebatten.

10. Hur oberoende av kärnkraftsindustrin står forskningen?

– Kärnkraftsbranschen är extremt lobbystyrd, i likhet med vapenbranschen och oljebranschen. Samtidigt har det inte byggts några nya kärnkraftverk i Europa sedan 1980-talet, vilket gör att kompetensen håller på att försvinna.

VFOgeorgia
Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet
och medlem av Kungliga Vetenskapakademiens energiutskott.

»Jag litar på Japans ­myndigheter«

1. Är händelserna i Japan att jämföra med Tjernobylkatastrofen?

– Nej, i Tjernobyl handlade det om en total härdsmälta, här handlar det om en partiell. Likheterna är större med Harrisburgolyckan 1979. Till skillnad från i Tjernobyl så är problemen och effekterna i Japan lokala.

2. Reaktorerna slogs ju av direkt efter jordbävningen, varför uppstår problemen så långt efteråt?

– Kylan behövs även efter det att reaktorerna slagits av, värmen fortsätter att alstras. Material i det omgivande skalet började smälta och gav upphov till explosion. De vanliga systemen för el- och vattentillförsel slogs ut, och de behövs för att säkra kylningen.

3. Det ska finnas flera säkerhetssystem, men om alla är beroende av el så är det väl att betrakta som ett enda och ganska sårbart system?

– Kärnkraften står för en tredjedel av Japans elkraft och trots att några kärnkraftverk ligger nere så finns det andra som fungerar. Det finns också generatorer som kan driva pumpar på annat än el, och nu kämpar man med att pumpa in havsvatten.

4. Nu handlar det om att kyla av reaktorerna med vanligt vatten. Det låter ju inte så oerhört komplicerat?

– Utmaningen är att man måste ha ständig cirkulation på vattnet och tillräckligt med vatten för att hela tiden hålla bränsle­stavarna täckta.

5. Många har nog haft en bild av att en härdsmälta innebär en total katastrof. Är det så?

– I Tjernobyl inträffade en explosionsartad brand då spridningen av radioaktivt material skedde snabbt och över stor yta. Men det var en total härdsmälta, vilket inte är fallet i Japan.

6. Hur kan vi veta att de rapporter som kommer från japanska myndigheter stämmer?

– Jag litar på de japanska myndigheterna. Det är ett öppet och demokratiskt land och inget tyder på att de försöker undanhålla information.

7. Strålning ger ju ofta skador på längre sikt, hur lång tid tar det innan människor blir sjuka?

– En dos på 1 000 millisivert börjar påverka hälsan.

8. Olika länder verkar göra olika bedömningar av säkerhetsläget i de egna kärnkraftverken. Tyskland vill stänga sju äldre kärnktraftverk, men inte Sverige. Hur ser du på det?

– Jag tror att det är en fråga om att svara mot den tyska folkopinionen. Tysklands reaktion är lite konstig med tanke på att det handlar om en exceptionell händelse i Japan som borde ha mindre relevans för tyska kärnkraftverk. EU ska nu reda ut vilka lärdomar som europeiska kärnkraftverk kan dra av händelserna i Japan.

9. Hur ser du på risken att ekonomiska hänsyn får styra när länder gör bedömningar av om verk ska stängas eller inte?

– Jag har svårt att tro att ekonomiska hänsyn tillåts styra. Flera faktorer spelar in, inte minst säkerheten.

10. Hur oberoende av kärnkraftsindustrin står forskningen?

– Den är inte mer beroende av industrin än andra branscher, som exempelvis medicin- och läkemedelsbranschen. Snarare tvärtom, inom kärnkraften fungerar myndigheterna som en vakthund mot industrin i större utsträckning än inom andra områden.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera