Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Kvartetten som spränger

Kritikern Therese Eriksson låter sig förföras av vietnamesiskt vemod, djungelresor och jämtländskt bonnaliv.

Kim Thúy

»Ru« Övers. Marianne Tufvesson, Sekwa förlag

Kim Thúys debutroman »Ru« – på franska »bäck« eller »flöde« och på vietnamesiska »vaggvisa« – är en så rakt och sakligt berättad historia att den framstår som rent dokumentär. Det är oerhört effektfullt. Thúy, själv vietnamesisk båtflykting som kom till Kanada i slutet av 1970-talet, skriver nu in sig i den unga samtidslitteratur som skildrar den specifikt vietnamesiska erfarenheten, där Nam Les novellsamling »Båten« är det mest framgångsrika exemplet. I korta avsnitt löper berättelsen fram, flykt och främlingskap varvas med skildringar av det framgångsrika livet i väst.

När bokens jag återvänder till Vietnam inser hon att den amerikanska drömmen har sitt pris: »Den unge kyparen påminde mig om att jag inte kunde få allt och att jag inte hade rätt att kalla mig vietnames längre eftersom jag hade förlorat min ursprungliga sårbarhet, ovisshet och rädsla. Och han gjorde rätt i att påminna mig om det.«

På blott 150 sidor hinner Thúy ge en poetiskt finstämd och hjärtskärande brutal historia om krig, identitet, moderskap och om att ständigt vara i konflikt med sitt eget ursprung. Vietnam är bokens eviga fråga och svar; ett sår som aldrig läker, en dröm som aldrig slocknar.

Ola Nilsson

»Änglarna« Natur & kultur

Det episodiska berättande som präglade Ola Nilssons »Hundarna«, återkommer också i den efterföljande »Änglarna«. Hans romaner om människorna i samma jämtländska by, vars vägar endast sällan korsas, är främst skildringar av olika tillstånd, av rum och liv som är liksom utskurna ur tiden. Livet på landsbygden målas i huvudsak med palettens mörkare färgskala – förlaget marknadsför nu Nilssons böcker som »country noir«. Men vid sidan av den stilistik som är Ola Nilssons största tillgång, finns något viktigare: den kärleksfullhet som genomsyrar hans berättelser, där ljus och empati alltid tillåts stråla in och dämpa svärtan något.

Elin Boardy

»Mot ljuset« Wahlström & Widstrand

När någon ber om mig lästips i år, är detta vad jag kommer att rekommendera: Elin Boardys andra roman »Mot ljuset«. Det är svårt att föreställa sig vem som inte skulle uppskatta denna klassiska, välskrivna roman om en ung kvinnas äventyr i den malaysiska djungeln ett par år efter andra världskrigets slut. Boardy skildrar lika skickligt både den yttre och den inre resa som Elly Lund genomgår när hon följer med systern Annie på hennes bröllopsresa till andra sidan jorden, och »Mot ljuset« motsvarar alla mina förväntningar på hur en god roman ska se ut.

Hanna Nordenhök

»Promenaderna i Dalby Hage« Norstedts förlag

När Martas far köper en ny ljusgrön Volvo är den »ogenomtränglig som päronglass«. Det är en oförglömlig bild. Och sådan är Hanna Nordenhöks debut som romanförfattare – till brädden fylld av glasklara metaforer och liknelser som etsar sig fast på näthinnan. Desto luddigare i kanterna är i stället de tre generationer kvinnor som vandrar genom »Promenaderna i Dalby Hage«; mormor Mam, mamma Marta och dottern som är berättarjag. Nordenhöks bok är ett familjedrama om instängt kvinnoliv, men det är den utpräglade stilistiken och den loja, kvävande stämningen – snarare än berättelsen – som gör den så läsvärd.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera