Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Victor Muller kör Saab 9-5 i sin jakt på nya pengar. Men skulle du köpa en begagnad bil av den här mannen?

Aktuellt

Hur mycket får en bil kosta?

Alla undrar: »Vem ska rädda Saab?« Frågan är fel ställd. Varför ska bolaget räddas över huvud taget?

Svaret brukar variera. Ena dagen är det staten, nästa Europeiska investeringsbanken. Eller ryska affärsmän. Eller hemliga kinesiska företag.

Frågan är alltid densamma: Vem ska rädda Saab?

Senaste räddaren i nöden heter Hemfosa Fastigheter, som köper fabriksbygganden i Trollhättan för att sedan hyra ut den till Saab, som på så sätt får loss välbehövliga miljoner.

Saab kan andas ut i några dagar innan de står inför samma dystra verklighet igen: en akut brist på pengar, arbetare som inte får löner, underleverantörer som inte får betalt, skulder hos kronofogden, en styrelse som ingen vill sitta i, en fabrik som står still och bilar som alldeles för få vill köpa.

När marknaden inte ens vill ha en produkt som kostar mer att producera än den säljs för kan man tycka att åtminstone någon borde omformulera själva frågan: Varför ska vi rädda Saab?

Det var länge sedan Saab var navet i svensk ekonomi. 2010 beräknar Konjunkturinstitutet att biltillverkaren inklusive underleverantörer stod för knappt en promille av Sveriges BNP och drygt en promille av sysselsättningen.

Sätt det i relation till alla miljarder som har plöjts ner i det förlusttyngda företaget – resurser som annars skulle kunna användas mer produktivt – och ordet konkurs blir svaret på frågan som ingen vill ställa.

Sverige är ändå mästare i konkurser – sedan länge i topp per capita – och inte går ekonomin så mycket sämre än i USA, Storbritannien och Grekland för det.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera