Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

All in. Förre piratpartiledaren Rick Falkvinge har satsat alla sina besparingar i bitcoins.

Ekonomi

Slår mynt på internet

Därför växlar internetaktivister, libertarianer och riskkapitalister in sina kontanter.

Kan 2011 vara året då det omtalade kontantlösa samhället förverkligas? Det är åtminstone vad Google och samarbetsparterna Mastercard och Samsung vill, som i förra veckan presenterade appen som enligt egen utsago ska förändra världen. Wallet heter den, och omvandlar din mobiltelefon till ett betalkort.

Flera är inne på samma spår. Till exempel Twitter-skaparen Jack Dorsey, vars nya företag Square vill göra mobilen till en kreditkortläsare så att man även kan ta emot pengar. I Storbritannien har det precis lanserats ett system där man än så länge kan använda mobiltelefonen som betalmedel i 50 000 butiker för belopp upp till 15 pund.

Längst i denna utveckling har man kommit på olika ställen i Asien, och – faktiskt – i ett antal länder i Afrika söder om Sahara, där man i avsaknad av fungerande banksystem kan transferera pengar mellan olika mobilabonnemang.

Kontantlöst, ja. Men innebär det verkligen en digital revolution av ekonomin bara för att plastkorten ersätts av mobiltelefoner?

Nej, menar en japansk programmerare vid namn Satoshi Nakamoto. Även en mobilekonomi styrs ju av samma gamla institutioner och stater, som övervakar pengarnas rörelser, påverkar deras värde och bestämmer vad man får göra med dem.

Med internet finns potentialen för något helt annat.

2009 lanserade Nakamoto sitt alternativ: bitcoin. En virtuell valuta. Sådana fanns det visserligen ett antal av sedan tidigare – Facebook har sina credits, Microsoft sina points och World of Warcraft sina wow gold – men det här var annorlunda.

Bitcoin bygger på open source, kryptering och, precis som fildelningssajter som pirate bay, på nätverksbaserad peer-to-peer-teknik, vilket gör valutan helt decentraliserad. På politiska betyder det att den libertarianska drömmen om den perfekta marknaden har realiserats.

Transaktioner sker direkt från en individ till en annan utan att mellanhänder som banker och mobiloperatörer blandar sig i. Summorna kan vara hur stora som helst och överföringarna ske när som helst. Det finns ingen centralbank som kan påverka pengarnas värde genom att trycka fler sedlar eller ändra styrräntan.

Penningpolitiken blir helt enkel meningslös. Marknaden styr allt. Marknaden och en avancerad datorkod som är programmerad att öka mängden pengar i bitcoin-systemet i en förutbestämd takt fram till år 2140, då det totalt kommer att finnas 21 miljoner bitcoins.

Staterna mister inte bara sitt monopol över pengarna, myndigheterna förlorar också möjligheten att beskatta eller frysa konton eftersom bitcoin fungerar helt anonymt.

Sedan lanseringen har bitcoin vuxit snabbt. Vissa har sökt sig dit av politiska övertygelser, bland annat sedan betalningstjänsten Paypal stoppade alla överföringar till Wikileaks efter påtryckningar från amerikanska regeringen. Andra har gjort det för att bitcoin också är den perfekta svarta marknaden, idealisk för pengatvätt, spel, porr och droghandel. Den senaste tiden har även investerarna börjat se avkastningsmöjligheterna i en valuta som ökat med över hundra gånger i värde de senaste tre månaderna. I dag är en bitcoin värd närmare nio amerikanska dollar och den totala virtuella ekonomin värderas till cirka 300 miljoner kronor.

En som nyligen deklarerade på sin blogg att han satsat alla sina besparingar i valutan, plus alla pengar han kunnat låna ihop, är Rick Falkvinge, mannen som grundade piratpartiet.

Som alla valutor är bitcoin beroende av att folk tror på den och är beredd att acceptera den som betalmedel. Än så länge finns det bara ett fåtal näthandlare som accepterar bitcoin som betalning, men valutan går att växla relativt enkelt på internet till traditionella valutor som dollar, euro och yen.

Det enda sättet att skapa nya bitcoins är att upplåta datorkraft till det växande bitcoin-nätverket för att räkna ut svåra matematiska problem. För en person med en vanlig bärbar dator skulle det ta många, många år att ensam generera en enda bitcoin – och elkostnaden skulle vara större än vinsten. Själva pengaskapandet sker därför kollektivt på nätet eller av datornördar med källaren full av utrustning.

I USA har polisen stormat en bostad med »onormalt hög elkonsumtion« där de misstänkte att det pågick marijuanaodling, men fann i stället en bitcoin-entusiast.

Hur amerikanska och andra regeringer ska tackla bitcoin om valutan fortsätter att sprida sig är den stora frågan. Ett förbud är knappast ett otroligt scenario för något som i teknikpress har kallats »det farligaste sedan internet självt«. Men vad innebär ett förbud för en valuta som bokstavligt talat inte går att spåra, reglera eller stoppa? Vem ska man straffa när det inte ens finns ett huvudkontor att göra razzia mot?

Svaret är att det förmodligen inte är staten utan, passande nog, marknaden som avgör bitcoins framtid. I förlängningen finns det två alternativ. Antingen fortsätter valutan att stiga i värde och locka till sig nya användare i den takt som dess algoritm och fans som Rick Falkvinge förutspår, tills den dag bitcoin är den dominerande världsvalutan. Eller så inser de som sitter på pengarna att bitcoin är en låtsasvaluta som styrs av datorer och bubblan spricker.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera