Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Minnesord

Sven Tumba

Idrottare och entreprenör, dog den 1 oktober 2011, 80 år gammal.

Redan på första träningspasset med ishockeylaget i Boston spelade Sven Tumba sitt legendariska spratt med NHL-spelarnas löständer. Han bytte ut tandproteser som liknade varandra inne i omklädningsrummet.

Ett annat skämt fick Södertäljespelaren Leif Andersson vara med om när Tre Kronor spelade VM i Colorado. Leif ville att en städerska skulle bädda hans säng, och bad Tumba ringa receptionen. Det gjorde han, och upp till rummet kom sedan – en rörmokare. »Bädda sängen, bädda sängen«, sa Leif, som inte hade förstått att Tumba skojade med honom.

Sven Tumba hade alltid många projekt på gång. Genom dem stötte han på kungligheter och kändisar så väl som vanliga Svenssons – han bemötte alla likvärdigt, oavsett status. Sven Tumba var sig själv.

En del av projekten tilltalade hans kall som entreprenör, bland annat sålde och marknadsförde han hockeyhjälmar, kalsonger och swimmingpooler. Som entreprenör måste man vara social och utåtriktad, och den förmågan hade han, det märks inte minst i alla intervjuer han gett genom åren. Det var ingen slump att Sven Tumba var programserien »Här är ditt livs« allra första gäst när det sändes i svensk tv 1980.

Men det var som idrottsman han slog igenom hos svenska folket. Åtta gånger blev han svensk mästare i ishockey med Djurgården. Tillsammans med Tre Kronor tog han tre VM-guld: 1953, 1957 och 1962. Han spelade i fyra OS-turneringar, med OS-debuten i Oslo 1952 som sitt internationella genombrott. Förutom framgångarna på isen var han med i Djurgården IF:s elitfotbollslag, där han 1959 blev svensk mästare. Och så spelade han en match med svenska landslaget.

NHL fick han också prova på. Efter en träningssejour med Boston Bruins 1957 blev han som förste svensk erbjuden proffsspel i NHL. Han tackade nej, främst eftersom hans svenska rådgivare varnade honom för att han aldrig mer skulle få representera Tre Kronor om han blev proffs. Att han stannade i Sverige och Tre Kronor bidrog till att han blev än mer folkkär.

Sven Tumba föddes 1931 och döptes till Sven Olof Gunnar Johansson. Smeknamnet Tumba fick han av sina vänner när familjen flyttade från Tumba till Viggbyholm. Han tog sig efternamnet officiellt 1965.

Redan när han avslutade sin hockeykarriär i Malmö FF, som laget då hette, hade han fastnat för ett nytt intresse – golf. Han representerade Sverige även i den sporten, men är framför allt ihågkommen som den som spred intresset för golf till allmänheten, bland annat genom att bjuda in världsstjärnor att spela i Sverige. Han skapade den vackra golfbanan Ullna norr om Stockholm, och startade tävlingen Scandinavian Enterprise Open. Vintertid drev han Tumbatältet, där stockholmare kunde nöta sitt golfspel.

Sin golfteknik byggde han upp genom att titta på hur de mer erfarna slog till bollen och sedan kopiera. På samma sätt hade han som ung ishockeyspelare spanat in Djurgårdens a-lagsspelare.

Tumba gifte sig med Mona 1960 och tillsammans fick de fyra söner: Tommie, Johan, Stefan och Daniel. Han gav sina söner mycket kärlek, många kramar och pussar. Han var väldigt allmänbildad, speciellt i natur och geografi, och kunde förbluffa sina söner genom att namnge alla fåglar i Sverige.

Han fick sju barnbarn – även alla dessa pojkar – och först när äldsta barnbarnet blev pappa dök en dotter upp i familje­ledet.

Varje gång någon kom på middag, höll han ett kort tal: »Alla som äter middag hemma hos familjen Tumba blir medlemmar i familjen, som numera består av många tusen. Detta innebär ingen extra service, där ligger kylskåpet!«

Han tränade mycket på egen hand och slipade på detaljer. För att bli en bättre fotbollsspelare sprang han upp och ner för en kulle. Så höll han på en hel sommar och när vintern kom spolade han en brant backe hemmavid och körde samma träning – med skridskor på fötterna.

Den ishockeyspelare som Sven Tumba själv såg upp till mest var Nisse Nilsson, som trots detta alltid fick höra »Är det näst bäst jag pratar med?« när Tumba ringde honom. Med glimten i ögat, så klart.

Torbjörn Hallgren är frilansjournalist.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera