På bar backe

Text:

Foto: Scanpix

Det var närheten till världens skidtävlingar som fick Anja Pärson att flytta till Monaco för tio år sedan. Och längtan efter ett skattefritt liv i ett solparadis. Den delar hon med fler svenska idrottskändisar: Pernilla Wiberg, Ingemar Stenmark och Björn Borg bor i Monaco. Kajsa Bergqvist flyttade hem för tre år sedan.

Anja Pärson är 30 år och vet inte vad hon ska göra nu när hennes elitkarriär tar slut. Hon säger att hon vill fortsätta arbeta för idrotten på något sätt.

Hon behöver inte jobba. Alls. Inte för pengarna i alla fall. Enligt Aftonbladet har hon dragit in omkring 100 miljoner kronor under sina fjorton år i karriären.

Förra helgen sa också 27-åriga skidskyttemästaren Helena Ekholm att hon lägger av. På grund av motivationsproblem. Ovanligt tidigt i en sport där många slår igenom vid trettio och håller på till fyrtio.

Hon har också tjänat pengar på sitt idrottande. Men inga 100 miljoner. 2010 var hennes årsinkomst 265 000 kronor. De bolag hon har tillsammans med sin man, förre skidskytten David Ekholm, omsatte omkring tre miljoner kronor förra året.

Helena Ekholm kommer att behöva jobba igen.

Få svenska idrottsstjärnor lyckas bli ekonomiskt oberoende under sina karriärer.

– Utan att ha tillgång till deras konton skulle jag säga att vi i nuläget har max tio aktiva som har mer än en miljon kronor på banken. Om man vill bli rik ska man inte satsa på skidåkning, säger Niklas Karlsson, ordförande i Svenska Skidförbundet.

Från Svenska Friidrottsförbundet låter det likadant. Det räcker verkligen inte att bli bäst i Sverige. Man måste bli bäst i världen. Helst många gånger.

– Jag skulle säga att vi bara har omkring tio personer som ens kan leva på sporten, säger Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet.

För de flesta svenska elitidrottare är inte frågan om man ska flytta till Monaco eller inte, utan hur man ska lyckas betala hyran medan man satsar på träningen och åker runt på mästerskap.

– De som är bland de 25 bästa i världscupen i skidskytte kan leva på sina pris- och sponsorpengar. En handfull av dem är svenskar. De andra måste fixa lokala sponsorer, bli stöttade av någon klubb eller ha föräldrar som ställer upp. De är överlevnadskonstnärer, säger Olle Dahlin, ordförande i Svenska Skidskytteförbundet.

Svenska Olympiska Kommittén betalar ut stipendium till elitidrottare som inte tjänar pengar på sin sport. Av SOK:s 165 individuella idrottare får 115 stipendiet.

– Judo, brottning, boxning, skytte, kanot, rodd. Det finns många idrotter där det är långt till att tjäna pengar alls, säger ordföranden Stefan Lindeberg.

Mer pengar finns det i golf, tennis och i lagsporterna, särskilt för män. Svensk elitfotboll uppskattar att Allsvenskan och Super-ettan försörjer strax under tusen spelare.

De senaste tio åren har idrottsförbunden börjat tänka mer på livet efter tävlingarna. Många idrottsstjärnor får jobb- och studiecoachning. Både SOK och friidrottsförbundet använder rekryteringsföretag för att lära eliten att skriva cv och gå på anställningsintervju, eller för att hitta ext-rajobb mellan säsongerna.

Skidförbundet och Svenska Skidskytteförbundet samarbetar med Mittuniversitetets skid- och skidskytteuniversitet i Östersund. Där har Helena Ekholm läst till ekonom.

– Vi har en bra grund med våra riks-idrottsgymnasier, men kraven på arbetsmarknaden har ökat. I dag behöver du en eftergymnasial utbildning, säger Olle Dahlin på Svenska Skidskytteförbundet.

Det ska finnas något att falla tillbaka på för alla dem som lägger ner år, men inte lyckas. Men förbunden gör det inte bara för att vara snälla. De flesta idrottare presterar också bättre om de inte behöver oroa sig för framtiden.