Skymning över Europa

»Ni ska resa er upp i vår ledares närvaro!«, beordrar den unge mannen. Till hans frustration vägrar åhörarna att lyda.

Det går en kitschig nazistfilm på svenska biografer just nu. Handlingen i Iron Sky kan i korta drag beskrivas så här: Nazisterna gav inte upp vid krigsslutet. De retirerade bara till månen. Nu är de tillbaka för att erövra jorden… Scenen ovan skulle kunna vara hämtad från »Iron Sky«.

Men om de senaste åren bjudit på rasistcomebacks i form av fascistiska garden i Ungern och högerextrema gaturörelser i Storbritannien, är detta snäppet värre.

Grekerna i partiet Gyllene gryning är nynazister – och de har precis vunnit plats i det grekiska parlamentet. Berusade av segerns sötma kräver de att journalisterna på pressträffen i Aten ska visa dem den respekt de förtjänar.

I söndagens val fick Gyllene gryning nästan 7 procent av rösterna. För att förstå exakt hur chockerande det här valresultatet är måste man kanske måla upp en bild av Gyllene grynings europeiska motsvarigheter.

Det här är typen av parti som betraktar ett mandat i Grästorp som en betydande seger på vägen mot vit revolution. Som dunkar sig själva i ryggen om de lyckas locka ett 50-tal deltagare till en demonstration. Gyllene grynings valresultat från 2009 var typiskt för den här sortens spillra från skinheadseran som, till skillnad från strategiskt smartare aktörer som sverigedemokraterna, vägrat följa tidens vindar. Då tog inte ens en halv procent av grekerna partiet på allvar. Det är alltså inte konstigt att deras senaste valsuccé sänt glädjevågor genom den europeiska extremhögern.

Det är lätt att dra paralleller till Ungern och partiet Jobbik, som också öppet omhuldar fascistisk retorik och symbolik. Sant är att toleransen för antisemitism varit hög också i Grekland, långt före söndagens val.

Att grekerna lade sina röster på extremister för att straffa de etablerade partierna är bara halva sanningen. Sedan den ekonomiska krisen rammade landet har ilskan ofta riktats mot symboler för det judiska. Synagogor och judiska begravningsplatser har skändats med graffiti. Judar och andra minoriteter har blivit måltavlor för fysiska attacker allt-eftersom jobben och hushållskassorna sinat.

Det var i detta paranoida klimat som Gyllene gryning såg sin chans. Genom att (som i Ungern) grunda gatugarden av unga män har partiet profilerat sig som en stabil aktör för lag och ordning – med udden riktad mot de utlänningar som »stör friden«, förstås. 2010 kunde Gyllene grynings ledare Nikolaos Michaloliakos ta plats i Atens stadsfullmäktige. Han markerade sitt intåg genom att göra en romersk hälsning.

Medan hela världens blickar nu vänds mot Greklands valdebacle – det USA som tagit emot så många grekiska migranter är särskilt förfärat – får vi inte glömma de ständigt pågående kränkningarna. På lördag står Europa till svars för detta i den fiktiva rättegången Tribunal 12 på Kulturhuset i Stockholm. »Människor som flyr till Europa möts ofta med misstänksamhet och brutalitet«, konstateras det på projektets hemsida. »Många avvisas direkt vid gränserna, oavsett om deras liv är i fara i deras hemland. I andra fall hålls människor i förvar i fängelseliknande miljöer, utan att ha begått något brott.« Tribunal 12 är inspirerat av Russelltribunalen, initierad av Bertrand Russell och Jean-Paul Sartre år 1967. Med dagens projekt hoppas man både synliggöra den krassa verkligheten för dagens flyktingar, asylsökande och migranter, och lokalisera det juridiska, politiska och moraliska ansvaret.

Det är förstås omöjligt att säga vilket hot mot Europas minoriteter som är värst; det fysiska från högerextrema ligister som Gyllene gryning, eller det politiska, i form av etnisk och religiös diskriminering.

Men nog är det särskilt skamligt att nazister som inte ens ids dölja sin ideologi i mer tidsenlig förpackning tar plats i ett europeiskt parlament (dessutom i ett land som ingalunda var förskonat från nazismen).

»Det här är gryningen för en ny nationalistisk rörelse«, skriver Gyllene gryning triumferande på sin hemsida. Snarare har Europa tagit ytterligare ett steg närmare skymningen.

Nu gäller det att inte bara sitta och invänta det totala mörkret, utan att – likt Tribunal 12 – börja utkräva ett moraliskt ansvar av våra icke-rasistiska makthavare.

*

För övrigt verkar Malmöskytten Peter Mangs, som hyllats av Anders Behring Breivik, liksom denne ha funnit sin inspiration på internet. Den dolda självradikaliseringen på nätet är en säkerhetspolitisk mardröm.

Text: