Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Vad vore Göteborg utan Kungsbacka?

Storstäderna hamnar långt ner i listorna medan deras grannar lever gott på närheten till stad och natur.

Som sig bör har ett par äldre män samlats runt grävmaskinen. De betraktar de tre byggarbetarna som försiktigt planterar ett sjätte och sista träd längs den västra långsidan på Kungsbackas nya torg. Allt ska vara klart till invigningen på nationaldagen den 6 juni. Torget omringas av låga trähus och kullerstensgator och ger intrycket av en liten söt småstad. I själva verket är Kungsbacka en av Sveriges större kommuner med sina 76 000 invånare. Kommunen har i år knipit en av topplaceringarna på Fokus Bäst att bo-lista – plats nummer tio.

Det folkpartistiska kommunalrådet Ulrika Landergren är inte förvånad.

– Vi är en kommun med väldigt attraktiv miljö. Havet är nära och vi har en lång kustremsa. Dessutom ligger vi bara 25 minuter bort från storstaden.

Kungsbacka är en av storstädernas kranskommuner som drar nytta av den pågående urbaniseringen av Sverige – inget annat land i Europa har en så stor inflyttning till storstadsregionerna. I kommunerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö är det inte ovanligt att man bor i en kommun, arbetar i en annan och stannar till och handlar i en tredje på vägen hem. De höga placeringar som många kranskommuner får i Fokus rankning beror i stor utsträckning just på närheten till en stor stad, medan storstäderna själva ligger långt från toppen.

I år har vi därför tittat närmare på storstadsregionerna. Utifrån SCB:s definition av storstadsregionerna har ett medeltal av de aktuella kommunernas placeringar räknats ut. Högsta placeringen om man endast ser till storstäderna har Stockholm, regionen har också flest placeringar på topp tio. Malmöregionen har två, precis som Göteborgsregionen. Men sammantaget är det Göteborgsregionen som vinner storstadskampen med en medelplacering på 75.

Näst högst av Göteborgskommunerna ligger Kungsbacka, som också är den enda kommun i området som tidigare legat på tio i topp. I år ligger kommunen högt bland annat tack vare en låg arbetslöshet, en hög medellivslängd, goda resultat i skolan och att många flyttar in till kommunen. De har haft en medveten målsättning att växa med 1,5–2 procent varje år. Och för att göra det har de satsat mycket på att göra processen för att ta fram detaljplaner smidigare och gått ut hårt med anbud för att bygga. De nya bostäderna har sedan inte riktigt varit till för alla.

– Även om vi är en av få kommuner i den här regionen som levererar hyresrätter så ska vi vara ärliga att säga att de ligger på en ganska hög kostnadsnivå, säger Ulrika Landergren. Det blir de som har relativt höga inkomster som har råd att flytta in.

Det syns också i Bäst att bo-rankningen att det är människor med goda inkomster som drar sig till Kungsbacka, de ligger på plats nummer åtta när det gäller medelinkomst. Förklaringen till att Kungsbacka centrum är så litet går att finna här. De flesta som bor i kommunen håller till i fina villor vid havskusten.

Även om Göteborg hamnar högst av storstadsregionerna i Bäst att bo-rankningen finns naturligtvis problem. Ironiskt nog är ett av de större problemen att de har svårt att locka folk att bosätta sig i staden. Göteborg har betydligt färre inflyttare än Malmö och Stockholm som hör till de mest expansiva städerna i Europa.

Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren tycker att det är problematiskt att Göteborgsregionen inte ses som mer attraktiv. Anledningen tror han är att det varit svårt att förändra bilden av en gammal arbetarregion.

– Här finns mycket annat. Vi har hela designklustret här till exempel. En stor kemi-industri. Framgångsrika reklambyråer som sopar banan på Guldäggsgalan och Göteborg är också Europas, kanske världens, hårdrockshuvudstad. Det är svårt att ändra profilen. Kanske finns det lite för mycket jante här. En arbetar- och bruksmentalitet som inte är rotad på samma sätt i Stockholm och Malmö.

Det syns också tydligt att kommunerna i Göteborgsregionen inte riktigt sticker ut åt något håll i Bäst att bo-listan. Det finns för första gången två stycken på topp tio, tidigare nämnda Kungsbacka, men även skärgårdskommunen Öckerö har klättrat upp på en nionde plats. Tidigare år har Göteborgsregionen inte haft en enda kommun bland topp tio, förutom Kungsbacka 2007. Göteborg ligger i år på plats 207 och Lilla Edet på plats 232. Annars placerar sig de flesta runt plats 30–40, det är det som gör att Göteborgsregionen sammantaget rankas högst av storstadsregionerna.

– Jag tror det är vanligt att kommunerna här nöjer sig med att vara en liten medelmåtta, säger Johan Trouvé. Enligt min mening är det en farlig attityd. Kommunerna tycker att de gjort ett bra grundarbete, men har ingen vinnarinstinkt. Jag är övertygad om att om det finns kommuner som satsar på att nå toppen så skulle regionen få ett rykte om sig att det är hit man ska flytta, det är här det är bra att bo, att driva företag och att ha familj.

För trots att Göteborg sammantaget ligger högst av storstadsregionerna är det bara i kategorierna Äldre och Familj som de slår Stockholm. Att arbeta och Att vara ung är bättre i huvudstadsregionen.

Det plingar till när fyrans spårvagn lämnar hållplatsen Lana. För den ouppmärksamme resenären är det inget särskilt med det, men strax passeras en skylt där det står Mölndals kommun. Och kommer det på en kontrollant och du inte stämplat en kupong extra så åker du på böter. Att ta sig från Handelskammarens kontor till Mölndals stadshus tar tio minuter. Men tongångarna i kontoren låter väldigt olika.

Moderata kommunalrådet Hans Bergfelt tar emot i det kantiga kommunhuset. Mölndal är just en av de Göteborgskommuner som hamnar runt fyrtionde platsen, i år på nummer 42.

– Det är helt okej att vara bland de fyrtio bästa. Vi är en kommun som satsar på att ha bra service och vara duktiga inom alla områden hellre än att vara bäst bara inom ett område.

Många pendlar in till Göteborg för att jobba, men det är faktiskt ännu fler som pendlar in till Mölndal. Det är en stark företagarkommun, med bland andra Astra Zeneca och Ericsson. Det är också inom arbete som kommunen plockar placeringar i Bäst att bo-rankningen.

På många sätt liknar Mölndal Stockholmskommunen Solna med välbärgade invånare och egna arbetsplatser. Ändå hamnar alltid Solna högre i rankningar av kommunerna.

– Solna tror jag är värda att placera sig bättre än vi. De har ett dynamiskt näringsliv och är lite mer framåt och fräckare än vad vi är. Vi är mera avvaktande, ja, lite göteborgskt sådär.

Han verkar också ganska nöjd med att ta det lite lugnare.

– För att missförstå mig rätt, det är klart det alltid är bra att vara nummer ett. Men att bara fokusera på en enda fråga för att bli årets it-kommun eller årets demokratikommun för att synas i media, det satsar inte vi på. Det kan andra utveckla, så är vi tillräckligt progressiva för att sedan ta till oss det som verkar bra. Det räcker.

Så har man inte tänkt i Solna. Här satsas det ordentligt. En, visserligen skandalomsusad, nationalarena ståtar snart i de norra delarna och bygget av Sveriges största sjukhus Nya Karolinska är i full gång. Det är en kommun som växer, som har högst inflyttning i landet. Men också högst utflyttning. Här finns en rörlighet på olika människor. Stockholmsregionen hamnar tvåa när man räknar ut medelvärdet på de kommuner som ingår. Solna ligger på plats 22, men har ett par gånger varit bland de tio bästa.

Anna C Nilsson tillträdde som centerpartistiskt kommunalråd vid årsskiftet.

– Vi är en mångkulturell stad. Alla kommer hit med känslan att jag kan, jag vågar och jag vill. Det finns en drivkraft i solnabon som är unik.

Solna har också en av de lägsta skattesatserna i Sverige och har det bästa företagsklimatet i Sverige.

– Vi har hela tiden varit en expansiv kommun och vi har byggt bostäder och lokaler där företag kan etablera sig. Sedan lång tid tillbaka har vi värnat om att det ska skapas arbetstillfällen i staden. Vi har alltid varit framåtriktande och har vågat satsa på stora projekt.

Samtidigt som Solna ligger så nära Stockholms centrum präglas kommunen av en småstadskänsla. Här finns en ganska levande stadskärna med caféer, frisörer och ett shoppingcenter. Och en korvmoj som säljer Solna Korv såklart.

När man går av pendeltåget vid Handen får man en nästan schizofren upplevelse av Haninge kommun. Vänder man huvudet åt höger syns en idyllisk skogssjö, omgiven av klippor, gräsmattor med lekande barn och stora, tjusiga villor. Vänder du huvudet åt vänster täcks hela synfältet av ett enormt, rött hus som påminner om gammal öststatsarkitektur. Bakom huset lurar ett litet centrum, som domineras av en shoppinggalleria. Känslan är ganska typisk förort.

– Tanken är att vi ska förvandlas från en förort till en regional stadskärna, säger moderata kommunalrådet Martina Mossberg där hon står framför fönstret i kommunhuset. Här ute har vi börjat med att bygga nya lägenhetshus med fina innergårdar. Sedan ska det göras något åt den fula bussterminalen här.

Hon gestikulerar ivrigt när hon talar om hur Haninge ska förändras. Kommunen har jobbat mycket på att komma i fatt och ligga i framkant när det gäller detaljplanerad mark så att det ska gå snabbare att bygga.

Nettoinflyttningen har ökat det senaste året. Det är en av anledningarna till att Haninge är den kommun i Stockholmsregionen som klättrat mest i Bäst att bo-listan. De ligger visserligen fortfarande på en ganska låg placering, 172, men har förbättrats med 69 placeringar. Andra orsaker till klättringen är att skatten sänkts och att nöjdheten med hemtjänsten ökat. Utvecklingen i Haninge fortsätter och planen är att förtäta stadskärnan.

Genom att stärka attraktiviteten i Haninge tror Martina Mossberg att det också kan stärka Stockholmsregionen. Med fler stadskärnor som tillsammans kan komplettera varandra och ge alternativ till det nu så dominerande Stockholm kan regionen bli en mer dynamisk plats.

– Sedan gäller det förstås att knyta ihop dem bättre med kollektivtrafik och bättre vägar så att man lätt kan nå de olika stadskärnorna.

I Stockholms centrum, med utsikt mot Hötorgsskraporna och stadens takåsar, har Stockholms Handelskammare sitt kontor. Vd Maria Rankka har varit aktiv i media med att just infrastrukturen behöver förbättras i Stockholmsregionen.

– Det är trångt i tunnelbanan, på vägarna och i bussarna. Det är ett problem som ökat i takt med att vi hela tiden blir så många fler.

Men det är inte den största utmaningen för regionen. Vad som verkligen behövs är att få i gång bostadsbyggandet.

– Vi brukar beskriva bostadsmarknaden som dysfunktionell. Det är ett hårt ord, men vi har problem i alla ändar av bostadsmarknaden. Unga som vill komma hit och studera överväger att söka sig någon annanstans eftersom det inte finns lägenheter att hyra. Samma sak med internationella talanger som ska lockas hit för att arbeta. De måste ha hyresrätter.

Trots att de är en typisk näringslivsorganisation har de styrt över en del av sitt fokus mot andra värden, som livsmiljö och ett gott individklimat. I Bäst att bo-rankningen är det främst på grund av att Stockholm ligger långt efter övriga storstadsregioner i kategorin Att ha familj som de hamnar på en andra plats. Det som framför allt drar ned snittet är lärartätheten i förskola, där i stort sett alla ligger på bottennoteringar, och priset för att köpa villa. I de mer välbärgade kommunerna är det också stora inkomstskillnader mellan män och kvinnor.

Men det kan också handla om andra, mjukare värden för att hamna bättre i rankningarna.

– Jag tror det skulle tillföra Stockholm en hel del om det kulturutbud som finns skulle synas mer på gatorna och inte bara i institutionaliserade hus, säger Maria Rankka. Vi kan nog också satsa mer på utmanande arkitektur.

Ett lyckat exempel på sådana satsningar är Malmö.

– Malmö känns inte som att det har växt färdigt. Den motsatta känslan tror jag funnits i Stockholm länge. Att det inte händer så mycket. Men nu börjar det där förändras.

Malmö har på några år seglat upp som Sveriges trendigaste stad. Unga och kreativa lockas dit för den avslappnade attityden, närheten till kontinenten och nybyggarandan. Symbolen för det nya Malmö, Turning Torso, syns på långt håll. Den vrider sig upp mot luften i det tjusiga bostadsområdet Västra Hamnen. Men här finns inte bara lägenheter med öppna planlösningar, här finns också en skejtpark och gamla fabriksbyggnader som innehåller samlingsplatser för unga entreprenörer.

Egentligen började allt med Öresundsbron.

– Malmöregionen har haft en fantastisk utveckling sedan Öresundsbron byggdes och vi integrerades med Köpenhamn, säger Stephan Müchler, vd vid Sydsvenska Handelskammaren.

Sedan bron öppnades den 1 juli 2000 har tillväxten ökat enormt i regionen, men också förändrat synen på Sveriges sydligaste storstad.

– Vi är inte i periferin längre, vi är del av en region som är större än Stockholm. Nu finns det till och med 08:or som tycker att Malmö är en cool, internationell stad.

Men trots det hamnar Malmös storstadsregion längst ned på Bäst att bo-listan. Alla kommuner, utom Lund, har dessutom backat jämfört med förra året. Malmö har backat så mycket att de nu ligger på plats 284 av 290 kommuner. Staden har högst barnfattigdom i landet, hamnar bland de sämsta på att uppnå målen i skolan och har låg lärartäthet i förskolan. Nöjdheten inom hemtjänsten är låg och det är dyrt att köpa villa.

Socialdemokratiska kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh känner inte igen att det skulle vara låg lärartäthet, hon säger däremot att det ser olika ut i olika stadsdelar och att de har koncentrerat en del av lärarkåren där de behövs mest. Kommunen har i alla fall precis beslutat att mer pengar ska skjutas till för att minska barngrupperna. När det gäller barnfattigdomen har de gjort de åtgärder som en kommun kan göra.

– Vi har bland annat sett till att vi har en avgiftsfri skola, där man inte ska ha med matsäck eller att studiebesök ska kosta. Vi har också tagit bort avgifter för barn och ungdomar på kulturinstitutioner och sett till att det finns barnomsorg sena kvällar och nätter. Vi har gjort väldigt mycket av det vi kan. Sedan är det inte vi som styr över socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringarna, det ligger på nationell nivå.

Ett annat problem, som blivit mycket uppmärksammat i media, är den höga andelen anmälda brott.

I Malmöregionen har man på ett annat sätt än Stockholm flera olika städer nära, vilket skapar en annan dynamik. Där Stockholm är så dominerande kompletteras Malmö av närheten till exempelvis Trelleborg och Lund. Men det går också att se stora skillnader mellan kommunerna i regionen. Här finns många bottenkommuner som Burlöv, Malmö och Trelleborg. Men också Vellinge som alltid placerat sig högt och tidigare vinnare som Lomma och Lund.

Lunds moderata kommunalråd Mats Helmfrid tar emot i det pampiga Rådhuset. Precis som i hela staden finns här en air av historisk storhet. Porträtt av tidigare kommunfullmäktigeordföranden blickar ned från de flera meter höga väggarna. I fönstren står överdådiga vaser värda tiotusentals kronor.

– Det kan man inte tro när man ser dem, skrattar Helmfrid.

Han räknar upp flera anledningar till att Lund förtjänar sin tredje plats på Bäst att bo-listan. Här finns bra skolor, det är nära till allt och det är en trygg kommun. De hamnar också högt i rankningen när det gäller goda resultat i skolan, en låg ungdomsarbetslöshet och en stor andel utlandsfödda. Det har också funnits en aktiv bostadspolitik för att få en blandad bebyggelse.

– Här ligger bostadsrätter, mindre hus och hyresrätter tillsammans. Vi har inte byggt stora områden med hyresrätter där människor med problem samlas. Koncentreras problemen så förstärks de. I stället har vårt kommunala bostadsbolag tänkt så att människor med olika former av problem inte satts i samma trappuppgångar.

Men Lund tar sig inte bara fram på egna meriter. Närheten till storstaden spelar stor roll. Tågen till Malmö går varje kvart och snart kommer Sveriges första »cykelmotorväg« att byggas mellan städerna.

– Förut var det så att avståndet mellan Lund och Malmö var jordens omkrets minus två mil. Så är det inte alls i dag. Vi är städer med olika karaktär, men numer försöker vi att ta tillvara på olikheterna.

I Malmö finns ett bättre kulturutbud med alla de fördelar som en större stad har. I Lund finns framför allt universitetet. För självklart spelar det en stor del i vilka som lockas att flytta till staden.

– Hade inte Lund haft studenterna hade det nog varit en jobbig småstad. Genomflödet av studenter för att staden hela tiden hänger med och att det händer något hela tiden.

Det Malmöregionen har lyckats med är egentligen det som både Göteborg och Stockholm i olika utsträckning skulle behöva jobba med. I Malmö finns flera starka kommuner, vilket skapar en spännande dynamik, och de har bra kommunikationer som binder dem samman. Människor och företag lockas till regionen som andas framtidstro, men här finns ett antal sociala problem att ta tag i. Klyftorna syns tydligt mellan människor och stadsdelar såväl som mellan kommuner. Även Stockholm är en region som lockar, men den håller på att växa över sin kapacitet. För att klara av den fortsatta tillströmningen behövs fler bostäder, bättre kommunikationer och fler kommuner som kan erbjuda liknande service som giganten Stockholm. I Göteborg ser det jämnare ut. De flesta kommunerna ligger på en skaplig nivå, men det har varit svårt att få till några spjutspetskommuner. Göteborg har haft svårt att förnya sitt rykte som en industristad och skulle behöva en ny image. För även om där är bäst att bo, är det inte så många som vill flytta dit.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera