Hämta era barn

Alla barn har rätt till 15 timmar i veckan från att de fyllt ett år. SVT visade inte att någon kommun bröt mot lagen, och var inte ute efter det heller. SVT var ute efter att bilda opinion för att äldre barn till föräldralediga ska få vistas fler timmar i veckan i byggnaden förskolan. Och så länge alla barn inte får vara där precis så många timmar i veckan som föräldrarna önskar kan man ju hävda att barnen stängs ute.

SVT hänvisade till att »över hundra föräldrar och förskollärare« skrivit och kritiserat begränsningen i vistelsetid för storasyskon, de klagade över »orimliga restider« och »stark känsla av utanförskap«. Antalet är bara imponerande om man glömmer bort att jämföra. I fjol var 472 200 barn inskrivna i förskolan och
19 400 i »pedagogisk omsorg«, vilken kännetecknas av att 95 procent av personalen saknar pedagogisk högskoleutbildning – det är de gamla dagmammorna. Det fanns 98 500 anställda i förskolan. Här har vi ett par hundratusen direkt berörda och av dem har »över hundra« önskat längre förskoledagar för barn med hemmaföräldrar. Knappast en folkstorm. Kanske läge att låta någon företrädare för alla de åtminstone 250 kommuner som håller sig till lagens minimikrav förklara varför. Ekonomin, naturligtvis.

Men inte. I stället handlade inslaget om Botkyrka som i fjol höjde taket till 35 timmar. En förskollärare, en förälder och det socialdemokratiska kommunalrådet fick förklara hur pedagogiskt viktigt det var. Och i det pressmeddelande Region Gotland gav ut när man beslutat att från 1 januari 2013 gå upp till 25-timmarsrätt var det »större kontinuitet i lärandet« som framhölls. Fast när barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (v) talade om saken i SVT:s »Östnytt« handlade det mer om att locka inkomststarka familjer att flytta till ön: »Vi har fått kritik för att vi har snålare regler än många kommuner i Stockholmsområdet.«

Kanske går kalkylen ihop sig för Gotland, även om jag tvivlar. Kommunen har nämligen inte tänkt öka personaltimmarna när 15 procent av barnen får möjlighet att gå 10 timmar till i förskolan. Kostnaden för lunch antas kvittas mot att föräldrarna ska betala maxtaxan, högst 1 260 kronor i månaden, för att gå upp från de 15 timmarna – som är avgiftsfri allmän förskola från hösten det år barn fyller tre – till 25. Å andra sidan lär det snabbt resas krav på ökad personaltäthet, såväl från föräldrar som förskollärare.

SVT:s rapportering torde bara glädja kristdemokraterna och kanske SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Här ges en given anledning att plädera för det kommunala självstyret, en ansenlig skara kommunalråd kan förklara att de hellre lägger skattemedel på att förbättra äldreomsorgen än på att låta föräldrar vara hemma på eftermiddagen med ett i stället för två, eller kanske tre barn. Vuxentätheten blir hursomhelst högre hemma än i förskolan. Mamma eller pappa har redan fått betalt genom föräldraförsäkringen. Varför ska då skattebetalarna även stå för en lång förskoledag? En årsplats kostar 122 300 kronor.

Konstigt nog är inte SKL på hugget när det handlar om att försvara självstyret. I Haninge hade någon förälder förundrats över att behöva ta med blöjor själv till dagis, i Stockholm till exempel ingår inkontinensskyddet i avgiften. Kommunen vände sig till SKL för att höra hur medtagningsregeln stämde med lagen om att inga extra avgifter, utöver maxtaxan, får tas ut för förskoleverksamheten. SKL svarade att det nog rimmar illa och nu står skattebetalarna för blöjorna.

SKL hade förstås kunnat säga att blöjorna är föräldrarnas sak. Ingen kan påstå att blöjbyte är en pedagogisk verksamhet, till skillnad från måltiderna som ger praktisk undervisning i motorik och umgänge. Blöjorna är personlig utrustning precis som gummistövlar, mössor och overaller.

Fast det är klart, det finns föräldrar som klagar över att inte förskolan står för extrakläder barnen kan ha när de blött eller kladdat ner sig också. Men än har ingen hävdat att persedlar ska ingå i maxtaxan.

***

För övrigt begriper jag inte varför man ska ha fruktstund i skolan. Men lika lite fattar jag hur detta ur kostnadssynpunkt kan vara något att bråka om. Bara potatis och lök är billigare än banan, morot och äpple. Allra konstigast är dock Skolinspektionen som säger att det är fel att av skolor kräva fruktmedtag, men att så ringa fel inte är skäl för ingripande.

Text: