Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Hjärna en kopia

Svenska forskare är just nu med i ett mångmiljardprojekt om att bygga en hjärna på konstgjord väg.

»Framtiden är redan här, den är bara ojämnt distribuerad.« Så lyder ett berömt citat av science fiction-författaren William Gibson.

Det är lite slitet. Men på ett område gäller det verkligen, nämligen det som rör den alltmer luddiga gränsen mellan människa och teknik.

Teknik har alltid fungerat som en förlängning av människans kapacitet. Plogen utökade fysisk förmåga, uppfinningar som mikroskop har förhöjt känsligheten hos våra sinnen, en skrivmaskin, eller bara det att skriva, är exempel på tekniker som utgår från mentala förmågor.

Allt det här har förbättrat och förstärkt människors potential. Inget av det känns som science fiction. Inte ens möjligheten att knäppa en snabb bild med mobiltelefonen eller kolla sin position med gps och digitala kartor.

Ett forskningsprojekt som går ut på att skapa en fungerande simulering av den mänskliga hjärnan blev i förra veckan utnämnt till ett av EU:s så kallade forskningsflaggskepp. Flera svenska universitet medverkar i projektet, som går under namnet The Human Brain Project, och bland de tio europeiska organisationer som är involverade på projektledarnivå finns Karolinska institutet.

Anders Sandberg forskar om human enchancement, eller mänsklig förbättring, vid Future of Humanity Institute på Oxfords universitet. Han är en av världens mest framträdande personligheter och debattörer på området och förespråkar möjligheten att förändra, förbättra och förstärka människans potential via olika redskap, tekniker och mediciner.

Han, liksom andra så kallade transhumanister, menar just det som Gibson en gång sa, att framtiden redan är här.

– Den stora missuppfattningen hos allmänheten är att det här är avlägsna science fiction-frågor. Men det är egentligen ganska verkligt, säger han.

Smarta droger, ursprungligen utvecklade för behandla till exempel adhd, är det som först dyker upp när man söker på mänsklig förbättring.

Men det finns även ickefarmakologiska metoder för att höja sig över det som anses vara normalt. Så kallad transkraniell magnetstimulering, där elektriska fält stimulerar olika delar av hjärnbarken, har visat sig ge effekt på kognitiva funktioner som minne, inlärning och koncentrationsförmåga, liksom deep brain stimulation, där man för ner elektroder i hjärnan, ursprungligen för att bota symptom vid till exempel Parkinsons sjukdom.

På experimentstadiet har forskare via implantat i möss lyckats överföra enkla minnen direkt till deras hjärnor. Men här blir det marigare.

Att tillgodogöra sig kunskap via ett chip kommer att bli svårt, tror Anders Sandberg.

– Min kunskap om integralkalkyl representeras av en viss del av mina nervceller i min hjärna. Du har inte samma nervceller. Att bara flytta över mönstret för kunskapen går inte för det finns inget ställe att stoppa in det på, säger Anders Sandberg.

Politiskt sett är stödet för mänsklig förbättring lågt. Den medicinska forskningen ska ägna sig åt att utveckla vård, inte att förbättra redan friska människor. Att ge amputerade möjlighet att styra proteser med tanken är önskvärt – och fullt möjligt. Att ge övriga samma typ av boostad tankekraft är inte lika prioriterat. Men riktigt så enkelt är det inte.

– Börjar man peta i frågan om vad som är vård och vad som är förbättring finns det ingen riktigt klar skiljelinje. Men i praktiken bryr sig folk. Om jag frågar om du är beredd att betala för din grannes vård kommer de flesta att säga ja, det är okej. Men att betala för din grannes förbättring, nja, det är du inte villig att göra, säger Anders Sandberg.

Det här är något som måste upp till diskussion. Det menade en rad tunga brittiska institutioner, som i höstas släppte en rapport som manade till debatt om användandet av mänsklig förbättring i arbetslivet.

I Sverige tycker Karim Jebari, transhumanist och doktorand i filosofi vid Kungliga Tekniska högskolan, att metoderna måste lyftas högre upp på den politiska dagordningen.

– En av de stora utmaningarna är att se till att tekniken inte bara når de rikaste. Vi har i dag klassklyftor och ojämlikheter där vissa människor redan har ett enormt  övertag, och som nu är i position att skaffa sig ytterligare fördelar, säger han.

Mikael Johansson är professor i psykologi vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta minnesforskare. Han påpekar att det går att förbättra kognitiva funktioner i stor hög grad, enbart med träning.

– Jag är inte det minsta dömande. Det här är fortfarande ett öppet fält. Visst hade det varit fint om vi kunde koda in mer information i hjärnan. Men samtidigt är det väldigt centralt att vi också glömmer. Det måste finnas en gas och en broms.

I framtiden kan frågorna kring teknikens förmåga att förbättra och förändra människan bli ännu mer intrikata. Projektbeskrivningen till EU-projektet The Human Brain Project berättar inte bara om potentiella framsteg inom medicinsk forskning och neurovetenskap, utan också om ökad insikt i mer abstrakta frågor som vad det innebär att vara människa.

Projektet är inte ensamt om att vilja skanna hjärnor och skapa datorsimuleringar byggda av den samlade datan. På nätet pågår öppna försök med att simulera en hel rundmask, och i Schweiz har Blue Brain Project lyckats återskapa en knappnålsstor del av en råtthjärna digitalt.

– Vi kan göra ganska goda uppskattningar om vad som krävs för att kunna simulera en mänsklig hjärna. Och det ser ut som om att vi någonstans i mitten av århundradet har tillräckligt med datorkraft, och förmodligen tillräckligt med neurovetenskap, för att klara av det, säger Anders Sandberg som kartlagt forskningsläget.

En simulerad mänsklig hjärna spås få enorma konsekvenser inte bara inom sjukvård, vetenskap och teknik, utan även inom ekonomi och samhälle.

The Human Brain Project pratar om maskiner med artificiell intelligens som skulle kunna ersätta människor inom arbetsområden som är »smutsiga, farliga eller otrevliga«, något som också kommer att ställa en rad etiska problem på sin spets.

Och kanske kan forskningen besvara en fråga som kittlat människan i över hundra år. Kan en maskin vara självmedveten?

– Man kan inte lägga ett medvetande på en fil, tanka upp det i molnet och tro att det finns där, säger Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet.

Hon har specialiserat sig på situerad kognition, som är ett relativt nytt sätt att tänka inom kognitionsvetenskap och som går ut på att människans medvetande inte kan uppstå isolerat, för sig självt.

– Även om medvetandet är beroende av hjärnan, så är neuroner och kemi i hjärnan i sin tur beroende av kroppsliga erfarenheter, samspelet med andra människor, och den sociala omgivning som hela samhället utgör, säger Ingar Brinck.

En digital kopia av en människas hjärna kan därför, enligt Ingar Brinck, inte vara detsamma som en kopia av en viss människas identitet.

Anders Sandberg i Oxford är dock av en annan åsikt.

– Jag är funktionalist. Mina mentala processer utförs av nervceller i hjärnan, och kan lika hjärna utföras av en dator, eller för den delen en tillräckligt stor myrstack om man kan organisera myrorna på rätt sätt.

Han tillägger:

– Tror man på att personlig identitet kan överföras genom att man skannar sin hjärna och simulerar den digitalt, då är det ett perfekt sätt att bli odödlig på.

Fakta | Ett chip gör råttan smartare

 

Ett chip som via elektroner förbättrar och förstärker minnet gör att råttor kan lära sig mer och »spara« nya kunskaper i chipet. Råttorna som varit med i experimentet kan också med hjälp av dessa elektriska duschar komma åt glömda minnen. Än så länge omfattas testet bara råttor men forskarna vid University of Southern California i Los Angeles tror att detta i framtiden skulle kunna användas av människor som har drabbats av alzheimer eller slaganfall.

Samtidigt har ett forskarlag vid universitetet i Heidelberg i Tyskland injicerat ett virus direkt i råtthjärnors hippcampus, som spelar en stor roll för korttidsminnet och bildandet av nya minnen. Dessa injektioner har även det förbättrat att äldre råttors minnesfunktioner.

Intresserad av vetenskap? Här hittar du fler Fokusartiklar i ämnet.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Blogg / Ekonomi

Bolagsjättar med egen utrikespolitik

Bolagsjättarna är numera stora som stater och beter sig också som nationer - med en helt egen utrikespolitik.

Ekonomi / Utrikes

Grispest höjer köttpriset i Kina – väcker symbolisk oro

En svinpest har drabbat Kina. Det driver upp fläskpriset – vilket skapar en ekonomisk oro i landet.

Blogg / Ekonomi / Inrikes

Göran Persson går i Carl Bildts fotspår

Blogg: Göran Persson vägrar sälja aktier när nya uppdrag adderas till portföljen. Carl Bildt har gjort likadant. Enda skillnaden – den ene är socialdemokrat.

Prenumerera