I USA är en frälsare född

Text:

Foto: AP Photo/J. Scott Applewhite

Han är vår kubanska Obama, sa en av supportrarna vid valnatten i Coral Gables för lite mer än två år sedan.

Det låg mycket i det då. Den republikanska delstatssenatorn Marco Rubio hade precis som Barack Obama kommit som från ingenstans, plötsligt blivit en nationell politisk kändis och nu knipit en plats i senaten som en av få icke-vita medlemmar.

Två år och tre månader senare är likheterna än mer påtagliga. Plötsligt pekar alla ut Marco Rubio som sitt partis framtid. Han är favorittippad att bli republikanernas presidentkandidat 2016 och i veckan hamnade han på tidskriften Times omslag. Rubrikmakarna kallade honom »den republikanska frälsaren« – ett epitet som Rubio fann sig tvingad att dementera på twitter med orden: »Det finns bara en frälsare, och det är inte jag.« För säkerhets skulle lade han till hashtaggen #Jesus.

Anledningen till den senaste Rubiohajpen är det hedersuppdrag han utförde i tisdags kväll. Efter president Obamas tal, »State of the Union«, var det Marco Rubio som framförde republikanernas officiella svar.

Vad han sa är mindre viktigt än att han sa det. För ända sedan kongressledamoten Gerald Ford 1966 replikerade Lyndon Johnson har studiet av vem som får svara på presidentens tal varit ett hyfsat framgångsrikt sätt att bedriva kremlologi inom de amerikanska partierna. I januari 2011 var det Paul Ryan som stod framför kamerorna – i höstas gick karriären ett steg längre när han blev Mitt Romneys vicepresidentkandidat. På den demokratiska sidan fick en ung Bill Clinton 1985 replikera Ronald Reagan.

Det republikanska etablissemanget hade tolv miljoner skäl att sätta strålkastarljuset på senatorn från Florida. Så många spansktalande röstade i presidentvalet i november; tre av fyra valde Barack Obama. Det var alltså ingen slump att Marco Rubio den här gången höll talet två gånger. En gång på engelska, en gång på spanska.

Men talet är inte bara ett sätt att främja senatorns karriär. I Washington debatteras just nu en stor invandringsreform. Och på några månader har republikanernas motstånd mot alla tankar på amnesti eller mjukare regler fullkomligt vittrat sönder.

Många republikaner vill lösa frågan för att desarmera den till nästa val. Men det är inte enkom taktik som ligger bakom; inom partiet finns också en invandringsvänlig flygel. Den förkroppsligades tidigare av förre presidenten George W Bush, och har nu bland annat tagits över av hans bror Jeb Bush. De båda bröderna har styrt varsin invandrartät delstat – Texas och Florida – och har i val lyckats locka betydligt fler spansktalande än sina partikollegor.

Paradoxalt nog är Marco Rubios linje i frågan inte lika rak. Som son till två kubanska flyktingar var han länge invandringsvänlig. Men när Rubio väl kom till Washington svängde han högerut. Han tonade ner sitt motstånd mot Arizonas tuffa tag mot illegala invandrare. Han var med och skrev ett lagförslag som skulle tvinga arbetsgivare att kolla sina anställda mot en nationell databas. Han vill också att engelska ska bli USA:s officiella språk – en symboliskt laddad fråga för den amerikanska högern.

Men i mitten av januari kom ännu en gir. Nu presenterade han sina förslag för en stor invandringsreform. Reformen kan bli hans största insats hittills som senator. För till skillnad från hårdare vapenlagar och ytterligare höjda skatter är det här en fråga som de två partierna har stora chanser att enas om.

Håller Marco Rubios medvind till november 2016? Mycket kan hända, men de flesta bedömare verkar överens om att Rubio vill ställa upp. Den svårare frågan är hur hans parti ser ut då.

Fakta | Marco Rubio

Jurist och sedan januari 2011 senator för Florida efter att ha fått närmare 50 procent av rösterna. Han är 42 år, gift med Jeanette, har fyra barn och bor i Miami.