Ekonomi

Äntligen fredag

Anders Borg kanske får tacka USA för en valvinst.

För inte längesen höll världen andan var trettionde dag. Den första fredagen varje månad hoppade nämligen några ansiktslösa statistiker in i den amerikanska valrörelsen.

De jobbsiffror som tjänstemännen på Bureau of Labor Statistics publicerade halv nio på fredagsmorgonen blev alltid politisk dynamit. Varje procentenhet upp eller ner i arbetslösheten, sysselsättningsgraden eller något annat mått plockades upp och förvrängdes till oigenkännlighet av partierna.

För det var ju ekonomin som skulle avgöra valet. För ekonomin var det viktigaste i Ohio, Pennsylvania och de där andra staterna som skulle avgöra valet. Sa experterna.

Nu blev det inte riktigt så. Den sittande presidentens marginal blev väldigt bred. Och det var hyfsat välmående Colorado – inte Ohio eller någon annan industritung stat – som blev »tippingpoint state«.

Men arbetslösheten i USA spelar så klart roll ändå – även när det inte är valår. Och paradoxalt nog spelar den större roll för Sverige nu – ett halvår efter att nittio procent av alla svenska journalister har lämnat valrörelsens USA.

För en vecka sedan rapporterade statistikerna att den amerikanska ekonomin genererat en kvarts miljon nya jobb i januari. Hur mycket är det? Man kan jämföra med arbetslösheten i Sverige. Med de jobb som skapades i USA på en enda månad skulle mer än hela den öppna svenska arbetslösheten raderas ut.

Man kan invända mot mycket i rapporten. Långtidsarbetslösheten är oroväckande hög och många lämnar arbetskraften för gott. Dessutom kritiseras alltid hela metodiken bakom undersökningen.

Men en kvarts miljon människor som plötsligt äter ute mer, vågar skaffa en dyr dagisplats till sina barn eller kanske byter upp sitt boende är i sig en injektion för ekonomin. Inte minst eftersom USA saknar många av de automatiska stabilisatorer i form av a-kassa eller andra sociala skyddsnät som finns i Europa. Den utsattheten är också en förklaring till varför det oftast är i USA som konjunkturen vänder snabbast.

Just den här återhämtningen har tagit betydligt längre tid än någon annan sedan 1930-talet. Men så har amerikanerna också fått arbeta ner ett ordentligt berg av privatskulder. Nu har sysselsättningen vuxit 36 månader i sträck. Det är en scenförändring som påverkar hela världsekonomin. Och den kommer förmodligen att påverka ett visst riksdagsval om ett och ett halvt år.

Den stora turgubben i allt det här heter Anders Borg. Finansministern verkade osannolikt optimistisk när han i höstas spådde den framtida tillväxten. Nu kanske allt kan gå ihop. Dessutom försvinner ett starkt vapen från oppositionens händer; om man ska tro signalerna från socialdemokraterna verkar Löfven & co satsa på att jobben blir en stor fråga i valet 2014.

De som jobbar på Sveavägen 68 borde börja skissa på en plan B. Världsekonomin kan förvisso gå åt helvete med kort varsel – det har hänt förr. Och om de automatiska nedskärningarna i USA får full effekt hotas 750 000 jobb, enligt Congressional Budget Office.

Men riktningen är utstakad. När arbetslösheten i USA nu tickar ner till 7,7 procent är det mest sannolika ändå att återhämtningen växer sig starkare nästa år.

Ohio då? Där är arbetslösheten nu nere i sju procent. Det är bland annat en uppgång i tillverkningsindustrin och byggsektorn som ligger bakom.

Möjligen avgjorde delstaten inte det amerikanska valet. Men kanske kan den avgöra det svenska.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera