Förintande molekyl

Text:

Foto: Scanpix

Omkring 4 000 svenskar lider av narkolepsi, en kronisk sjukdom som i värsta fall påverkar livskvaliteten oerhört negativt, innebär svåra sömnrubbningar och koncentrationssvårigheter och kräver omfattande medicinering livet ut.

Fram till dess att svenska folket massvaccinerades mot svininfluensan 2009-2010 var antalet nya fall relativt konstant från år till år. Enligt Läkemedelsverkets rapport, som presenterades för en månad sedan, löpte vaccinerade ungdomar upp till 20 år tre gånger så stor risk att drabbas av narkolepsi. För personer mellan 20 och 30 var risken dubbelt så stor.

I veckan besökte en av världens mest kända sömnforskare Sverige för att bland annat föreläsa på Karolinska institutet i Solna. Emmanuel Mignot är sedan 15 år tillbaka en förgrundsfigur inom narkolepsiforskningen. Han var den som först visade att narkolepsi har att göra med fel på nervcellerna i den nedre delen av hjärnan, hypotalamus. Dessförinnan visste man väldigt lite om vad som egentligen låg bakom sjukdomen. Mignots första upptäckt gällde hundar med narkolepsi som visade sig ha denna specifika genetiska defekt med förstörda nervceller. I dag vet man att detsamma gäller för människor.

Emmanuel Mignots forskning fokuserar på att kartlägga och förstå de ärftliga förutsättningarna, det så kallade HLA-systemet, som är proteiner på våra cellers yta. Nästan alla narkolepsidrabbade har en speciell HLA-molekyl, DQ0602, som presenterar virus för kroppens egna celler så att dessa aktiveras. Det leder till en autoimmun reaktion, alltså att immunförsvaret riktas mot kroppens egna vävnader och förstör de nervceller som bildar signalsubstansen hypokretin/orexin. Omkring 30 procent av den svenska befolkningen beräknas ha den här specifika HLA-molekylen. Eftersom det även krävs andra faktorer för att utveckla sjukdomen beräknas cirka 20 procent av svenskarna ha en genetisk förutsättning för att få narkolepsi.

Emmanuel Mignot leder en forskningsgrupp vid Stanforduniversitetet i USA som 2011 kunde visa att H1N1-epidemin i Kina följdes av ett ökat antal narkolepsifall. Enligt Tomas Olsson, professor i neurologi vid Karolinska sjukhuset i Solna, är sambanden mellan influensainfektioner och narkolepsi relativt säkra.

– Datan ser väldigt tydlig ut, med en influensatopp som följs av en topp av narkolepsi. Det är väldigt troligt att det finns ett tydligt samband, säger Tomas Olsson.

Forskare på KI tittar nu på ett 70-tal svenska fall och lika många finska, för att se om de som drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensan har just denna HLA-typ.

– Studien är ännu inte helt klar, men de preliminära resultaten visar att alla drabbade faktiskt har den specifika HLA-molekylen. Vi letar just nu efter fyra andra arvsanlag för att se om de också finns i de vaccinationsutlösta fallen av narkolepsi, säger Tomas Olsson.

Andra, äldre studier tyder på att även andra influensor följts av en ökad frekvens av narkolepsi. Tomas Olsson påpekar att trots att den specifika gentypen är relativt vanlig så är det bara en liten del av dessa som fått narkolepsi efter att ha vaccinerats eller insjuknat i influensa. Det rör sig om någonstans mellan 1 på 300 och 1 på 1 000 individer. Troligtvis är det en kombination av andra genetiska faktorer och yttre omständigheter som avgör vem som drabbas.

Forskningen på narkolepsi är intressant av flera anledningar. Ms och reumatism, två andra autoimmuna sjukdomar, drabbar väldigt många människor varje år. Där undersöker forskare nu liknande samband mellan infektioner och genetik hos personer som insjuknat.

Fakta | Narkolepsi och Pandemrix

Barn och ungdomar upp till 20 år hade tre gånger så stor risk att drabbas av narkolepsi jämfört med ovaccinerade efter att de fått svininfluensavaccinet Pandemrix. Personer mellan 21–  30 år hade dubbelt så stor risk att drabbas. För personer över 40 fanns nästan ingen riskökning alls. Studien genomfördes mellan den 1 oktober 2009 och den sista december 2011, och jämförde 3,3 miljoner vaccinerade svenskar med 2,5 miljoner som valde att inte vaccinera sig.

Källa: Läkemedelsverket