Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Spökstaden. Stadsdelen Kangbashi i Ordos i Inre Mongoliet står till stora delar tom, liksom över 60 miljoner andra bostäder i Kina.

Utrikes

Ett tomt skal

Svenska företag drabbas hårt när luften går ur den kinesiska bostadsbubblan.

Köerna utanför skilsmässokontoren ringlade sig långa i mars. Det handlade inte om brist på kärlek, utan om ett försök att undvika en ny vinstskatt på fastighetsförsäljning, som infördes för att lugna ner Kinas oroliga bomarknad. Samma månad varnade investeraren Jim Chanos för att Kinas byggsektor nu utgör hälften av landets ekonomi, och att »bubblan bara blir större och större«.

2008, då världen stod inför en finanskris, lanserade Kina ett stimulanspaket på över 2 000 miljarder kronor. Merparten av detta gick till byggsektorn, och tiotals miljoner nya hem byggdes på kort tid. Ändå fortsatte bopriserna skjuta i höjden. I Kina råder nämligen brist på sparalternativ: de inhemska börserna är osäkra, samtidigt som bankernas ränta är lägre än inflationen, och ett komplext regelverk förhindrar investeringar utomlands.

Därför blev bomarknaden, med sin årliga avkastning på över 20 procent, snabbt lukrativ för kinesiska sparare. Fastighetsspekulation har nu skapat flera kinesiska spökstäder, samhällen av tiotusentals helt nya lägenheter där ingen bor. Totalt finns i dag över 60 miljoner tomma hem i Kina.

Redan 2011 jämförde nobelpristagaren Paul Krugman Kina med 1980-talets Japan och USA år 2007. Han pekade på att landets tillväxt drivs av en byggboom, som finansieras med billig kredit, samt lånemekanismer utanför banksystemen. Fastighetssektorns del av Kinas BNP hade redan då fördubblats sedan seklets början, och bopriserna mer än trefaldigats sedan 2005.

Sommaren 2011 började dock bopriserna sjunka något. Optimister menade då att ingen bubbla existerade, utan att de senaste årens prisökning speglade en ökad efterfrågan på bostäder tack vare Kinas urbanisering. 2011 bodde över hälften av Kinas befolkning i städer, jämfört med bara 20 procent i början av 1980-talet. Enligt OECD kommer ytterligare 300 miljoner kineser att bli stadsbor före år 2030.

Men prisfallet 2011 berodde främst på statliga regleringar. Förutom vinstskatten har regler införts som begränsar antalet fastigheter en familj kan äga, och kravet på kontantinsats har ökat till 40 procent. Man har även försvårat spekulation från utländska aktörer.

Trots alla regleringar har fastighetspriserna nu stigit tio månader i rad i nästan samtliga av Kinas 70 största städer, och med 9,3 procent under 2012 som helhet. Utvecklingen pekar på att spekulationen fortsätter, eftersom merparten av de nya stadsborna inte har råd med lägenheter till detta pris.

Kina konsumerar i dag ungefär hälften av världens stål, järnmalm och betong. Merparten går till landets byggsektor. En avmattning känns därför över hela världen. Enligt ekonomisajten Bloomberg är det »en kinesisk flod av stål på export« som får amerikanska tillverkare att gå på knä. Det har också drabbat SSAB hårt, som nyligen har investerat i Kina. I takt med stålet sjunker även priset på den för Sverige så viktiga järnmalmen.

Försäljningen av anläggningsmaskiner i Kina steg med 65 procent 2010. Men året därpå var ökningen endast fem procent. Enligt en produktchef på Volvo Construction Equipment i Shanghai ska de ha tappat 30–50 procents försäljning av stora maskiner i Kina i fjol. För 2013 varnar Volvo CE för nedgång i Kina med upp till fem procent, trots att man investerat en halv miljard kronor här de senaste åren.

Optimisterna menar att kinesernas låga belåningsgrad minskar känningarna av en eventuell fastighetskrasch. Men vad som i stället kan hända är att landets statliga banker inte får tillbaka sina lån till de statliga byggbolagen. De lokala myndigheterna, som har skulder på tiotusentals miljarder kronor till centralt håll, riskerar även att förlora sin i särklass största inkomstkälla i försäljning av mark.

Kina går nu en fin balansgång mellan att hålla liv i BNP-tillväxten genom att fortsätta bygga och på samma gång öka konsumtionen för att bli kvitt beroendet av detta byggande. Privatkonsumtion utgör endast en dryg tredjedel av Kinas ekonomi, jämfört med hälften i Sverige och 70 procent i USA.

Men investeraren Jim Chanos är alltså fortfarande bekymrad. Han råder sparare att hålla sig borta från allt som har med Kinas fastighetsmarknad att göra, inklusive stål, cement och järnmalm. Själv har Chanos sålt av ägande inom dessa sektorer, och blankat (lånat aktier och sålt dessa vidare på marknaden) stora pengar på bland annat SSAB.

Fakta | Tillväxten mattas av

Kinas rekordtillväxt senaste decennierna har mattats av. Under första kvartalet stannade BNP-ökningen på 7,7 procent. För hela 2012 växte ekonomin med 7,8 procent, den långsammaste ökningen sedan 1999. Regeringen har lagt årets mål på 7,5 procent.

Källa: Utrikespolitiska insitutet/TT

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera