Plågsam njutning

Text:

Foto: Erik Abel/Scanpix

Echo mot pelarna svarar;
Salen hvälfd, hvitlimmad och ljus.
Gubbarna skumpa som harer;
Hvar med sin maka sig parar.

Carl Michael Bellmans festskildring från Gröna Lund i »Fredmans epistlar« vittnar om att tålamodet hos invånarna i de kringliggande gränderna har satts på prov i århundraden. Men dåtidens skrän från krogen med samma namn har i dag ersatts av tivolits mer industriella kakafoni av tjutande åkattraktioner, konserter och socker-rusiga barn.

– Ur ljudsynpunkt är det en helvetesmaskin, säger Anita Graffman som bott och arbetat i området sedan i början av 1980-talet.

På vintern är det en lugn enklav i huvudstaden men när nöjesfältet nu öppnar för säsongen i helgen inleds några månader med öronproppar och stängda fönster för många av grannarna.

– Värst är primalskriken. De går inte att värja sig emot, utan får reptilhjärnan att reagera med att man vill springa dit och hjälpa folk, säger hon.

Det urbana samhället förutsätter att stadsborna samsas om utrymmet, och under våren och sommaren blir det än mer påtagligt när stadslivet flyttar ut i det fria. Men det är inte bara ett ljuds decibelnivå som avgör om det uppfattas som störande eller inte, berättar Mats Nilsson, docent i psykologi som forskar kring ljudperception och buller.

– Det är väl känt att nöjesbuller kan upplevas som väldigt negativt för att det är så starka ljudnivåer och ofta musik vars bas hörs på långt håll. Människoröster har också en tendens att dra uppmärksamhet till sig och är svåra att utestänga, säger han.

Medan det går att vänja sig vid ett lågintensivt ventilationssus är det desto svårare att inte påverkas av dunkande musik från en konsert eller stojet från en livad uteservering. Dessutom varierar ljudkänsligheten mycket bland människor. Vissa kan sitta och plugga på ett stökigt fik samtidigt som andra störs av att en penna trillar ned i golvet. Vilka personlighetsegenskaper som bäddar för hur väl vi hanterar ljud är dock hittills ett relativt outforskat område.

Samma decibel kan också låta på olika sätt beroende på sammanhanget. En park som ligger nära en trafikled upplevs som bullrigare än en park som ligger avskiljd, trots att ljudnivån är lika hög, berättar Mats Nilsson. På samma sätt kan ljud i en redan mullrande miljö märkas mindre. De boende kring Liseberg klagar exempelvis betydligt mindre än Gröna Lunds grannar, kanske just för att tivolit ligger precis intill tungt trafikerade vägar.

Ytterligare en aspekt som spelar in i uppfattningen av buller är graden av deltagande.

– Om man exempelvis tittar på vindkraftverk har forskning visat på att delägare som bor i närheten och tjänar pengar på kraftverket störs mindre än de som bara tar del av bullret, säger Mats Nilsson.

Det mest framgångsrika sättet att undkomma ett ljudligt störningsmoment kanske paradoxalt nog kan vara att söka sig till och ta del av ljudkällan. Att Anita Graffman skulle delta i nöjet och spänna fast sig i årets senaste åkattraktion, den 121 meter höga slänggungan Eclipse, är däremot inte att tänka på.

– Den där gungan skulle ge mig en hjärtinfarkt på en gång. Men att klaga på Gröna Lund blir alltid lite »musen som röt«. Det är en av Stockholms största födkrokar och det är klart att det låter. Jag har accepterat det, trivs här och har dessutom privilegiet att jag kan lämna stan när jag tycker att det blir jobbigt. Det har tyvärr inte alla.

Fakta | Nöjesfältens ekonomi

Både Liseberg och Gröna Lund slår upp sina portar i helgen och hoppas på en bättre säsong efter den regniga sommaren 2012.

Lisebergskoncernen redovisade en vinst på 73,6 miljoner kronor (78,1 under 2011) 2012 och omsatte 974 (962 för 2011) miljoner kronor 2012.

Gröna Lund visade en vinst på 44,3 miljoner kronor (44,0 under 2011) och omsatte 455,2 (467,7 under 2011) miljoner kronor.