Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Trädgårdsgåtan

Nya ledtrådar skakar om jakten på det mest mystiska av de sju underverken.

Tjugo år tog det innan Stephanie Dalley hade tillräckligt på fötterna för att bevisa sin banbrytande tes: Babylons hängande trädgårdar – ett av världens sju underverk – låg i själva verket inte alls i Babylon utan femtio mil norrut i staden Nineve.

Redan 1992 hade Dalley, assyriolog vid universitetet i Oxford, börjat granska historien kring de omtvistade trädgårdarna. Underverket är nämligen en gåta utöver det vanliga. Babylonierna själva skrev inte ett enda ord om några hängande trädgårdar, trots att de lämnat tusentals kilskriftstavlor efter sig. Inte heller har arkeologerna hittat några spår av terrassodlingar eller hängande trädgårdar.

Det enda spår av prunkande växtlighet som lämnats till eftervärlden är de grekiska skrifter som räknar upp sju underverk, där Babylons trädgårdar beskrivs som just ett sådant. Med dem som grund pekade arkeologen Robert Koldewey – som 1899 började gräva ut den forna staden – raskt ut den plats där han ansåg att trädgårdarna legat. Haken var att han inte kunde bevisa att han hittat rätt. Ett drygt sekel senare står forskarvärlden splittrad inför mysteriet: de som tror att trädgårdarna funnits hävdar att de låg på en plats i Babylon som man ännu inte hunnit gräva ut, de som anser att underverket inte ens existerat hänvisar till frånvaron av konkreta fynd.

Stephanie Dalley i sin tur, menar att forskarna bara letat på fel ställe. I slutet av maj kommer hennes bok »The Mystery of the Hanging Garden of Babylon«, där hon samlat sitt arbete för att bevisa tesen att trädgårdarna fanns, men inte i Babylon. Det bör, anför Dalley, ha varit omöjligt att leverera tillräckligt mycket vatten till hängande trädgårdar i Babylon. Landskapet var för flackt.

Hon har tre argument för att Nineve, en assyrisk stad vid floden Tigris, hyste trädgårdarna. För det första pekar hon på en relief som hon upptäckt under sitt arbete. Reliefen föreställer ett palats i Nineve omringat av träd som växer på en takförsedd pelargång – exakt som i de klassiska beskrivningarna av trädgårdarna. För det andra menar hon att den assyriska huvudstaden Nineve mycket väl kan ha betraktats som »nya Babylon« efter att assyrierna erövrat Babylon år 689 f. Kr. Slutligen finner hon det troligt att de greker som spridit historien om trädgårdarna besökt området kring Nineve. Alexander den store slog läger nära staden strax innan han besegrade perserna i det berömda slaget vid Guagamela år 331 f. Kr, och hade då med sig flera grekiska historiker vars verk gått förlorade – men som använts som källor i senare beskrivningar av trädgårdarna.

Trots Stephanie Dalleys forskningsarbete är inte alla övertygade om att henne tes stämmer. Olof Pedersén, professor i assyriologi vid Uppsala universitet, är en av dem:

– Att trädgårdar existerade både i Babylon och i Nineve är det ingen tvekan om. Men vi vet inte om någon av dessa trädgårdar var de som grekerna berättat om och beskrivit som hängande trädgårdar.

Hans och andras argument liknar dem som Robert Koldewey, den allra första forskaren som försökte hitta underverket, mötte: din hypotes saknar bevis. Och precis som Koldeweys upptäckt lär Stephanie Dalleys teori, som efter tjugo år både är genomarbetad och konsekvent, fortsätta att diskuteras. Mysteriet med det försvunna underverket är för fascinerande för att forskarna ska nöja sig med en så simpel förklaring som att trädgårdarna aldrig ens funnits.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera