Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Spelplan Sinai

Våldsspiralen gör den egyptiska halvön till regionens strategiskt viktigaste.

I år var det fyrtio år sedan egyptierna korsade Suezkanalen och attackerade israeliska styrkor under oktoberkriget. Minneshögtiden blev en dag av demonstrationer med över fyrtio döda och tvåhundra skadade, den våldsammaste sedan Mohammad Mursi störstades i augusti.

Anfallet 1973 utgick från Sinaihalvön, platsen som i dag alltmer börjat framstå som landets farligaste konfliktcenter. Rapporterna om att Egypten har svårt att kontrollera området kommer numera tätt.

I måndags dödades tre poliser och omkring femtio skadades i en bilbomb vid ett polishus. Samma dag sköts sex soldater ihjäl nära Suezkanalen.

I september attackerades två egyptiska militäranläggningar, minst sex soldater ska ha dödats och flera skadats. Ungefär samtidigt tog en terroristgrupp baserad på Sinaihalvön på sig en attack mot Egyptens inrikesminister i Kairo.

Det är bara de senaste händelserna. Nu säger flera internationella bedömare att upptrappningen kan förvärra läget i hela regionen.

Att Sinaihalvön blivit ett centrum för konflikten är ingen slump. Den triangulära halvön gränsar till Israel och Gazaremsan i nordöst, till Suezkanalen i väst, till Medelhavet i norr och Röda havet i söder. Den är hem till omkring 600 000 människor, och dess norra del är ett av Egyptens fattigaste områden. Suezkanalen är ett strategiskt viktigt vatten, via vilket olja och naturgas transporteras till Europa och USA. Kanalen används också av USA för att transportera militärbåtar till Röda havet.

Militanta extremister hotar Israel med raketer vid gränsen. Flera olika terrorgrupper, varav vissa har anknytningar till al-Qaida, finns på halvön och enligt rapporter har de börjat samarbeta med olika beduingrupper i lokalbefolkningen som vill ha ökad självständighet. Samtidigt har invånare berättat för tv-kanalen Al -Jazira att armén attackerat även civila när den slagit tillbaka mot terroristgrupper.

Även under Muslimska brödraskapets styre, i augusti 2012, dödades sexton soldater i en attack nära israeliska gränsen. Mursi slog tillbaka hårt och förstörde även tunnlar mellan Sinai och Gaza.

Men den egyptiska armén har ändå använt situationen på Sinaihalvön i sin kamp mot den tidigare presidenten. Mursi har anklagats för att ha ökat oroligheterna, genom att ha släppt ut militanta islamister från fängelserna. Han fick också kritik för att han utnämnde en medlem från en tidigare militant grupp till en styrande post i turiststaden Luxor. Detta användes som argument vid Mursis avsättning. Men bevisen, som forskaren Shashank Joshi påpekar för BBC, pekar mot att Mursi har hanterat Sinaikonflikterna på ungefär samma sätt som sina företrädare.

Shashank Joshi menar att man kan se försöken att koppla Muslimska brödraskapet och Mursi till oroligheterna på Sinaihalvön som en del i kampen mot alla islamistgrupper.

Den egyptiska militärens övervåld mot Mursianhängarna har fördömts av USA och EU, och väntas leda till att USA drar in huvuddelen av sitt militära bistånd till Egypten. Oroligheterna på Sinaihalvön kan därför återigen spela armén i händerna. Israel lobbar nu för att USA inte ska dra in sitt bistånd och har gett Egypten tillstånd att flytta in mer militär i området.

Under veckan har det läckt ut motsägelsefull information från Vita huset, där oron är stor att den viktiga allianspartnern Egypten drar tillbaka sina styrkor om biståndet stryps. Vilket skulle innebära ökade oroligheter på Gazaremsan och kunna påverka fredssamtalen mellan israeler och palestinier.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera