Biblisk backlash

Text:

Prinsessan MadeleineS och Chris O’Neills önskelista på en amerikansk vänta-barn-sajt skapade häromveckan stora rubriker. Bland barnvagnar, babykläder och tvättlappar fanns också en för Sverige relativt okänt attiralj: babylindan.

Att linda barnet kallas för »swaddling« i anglosaxiska länder och är fortfarande vanligt runt om i världen. Metoden upphörde i Sverige under 1800-talet, men har åter börjat väcka nyfikenhet bland svenska föräldrar.

I olika forum diskuteras metoden nu som ett alternativ till att lugna otröstliga nyfödda bebisar. Inspirationen kommer från kändisar som paret Beckham, Kanye West och Kim Kardashian och Storbritanniens prinspar William och Kate. Samtliga har visat upp sina nyfödda barn i olika former av lindor.

En babylinda används för att linda barnets armar tätt mot dess kropp och därmed eliminera plötsliga rörelser och påminna barnet om en trygg livmoder. Förespråkare hävdar att det är rogivande för barnet och kan bidra till sammanhängande sömn då det inte väcks av sina egna ryckningar.

Att linda barn är dock långt ifrån okontroversiellt.

– Ur ett barnperspektiv är det inte mycket som talar för att linda, och det är inget jag rekommenderar. Blir det här en trend kommer det orsaka problem med barn som lindas för hårt och blir för varma, säger Louise Hallin, legitimerad barnmorska och psykoterapeut.

Även i länder där babylindning är vanligt debatteras fenomenet nu. Nyligen varnade en ortoped i Storbritannien för bland annat höftskador på grund av för tät lindning  men också för plötslig spädbarnsdöd, psd. Barnets känsla av att åter vara i livmodern kan göra att det slutar andas av sig självt. Vid en sådan situation är de plötsliga ryckningarna avgörande för att väcka barnet. I Socialstyrelsens vägledning för hur risken för psd kan minskas står det dessutom att »barnet ska inte heller bäddas in så att det inte kan röra armar och ben«, rekommendationer som alltså helt går emot lindningstrenden.

– Att överhuvudtaget pacificera barns kroppsfunktioner är negativt. Barn genomgår en explosiv utveckling under det första året och för det behöver de fri rörelse, förklarar Louise Hallin.