Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

På kurs. Lettlands centralbank har ordnat workshops under hösten där deltagarna bland annat fått lära sig att se skillnad på äkta och falska eurosedlar.

Utrikes

Ingen rädder för euron här

Efter år av europeisk kris inför Lettland nu valutan. Vad driver landet att borda ett sjunkande skepp?

Lettland har just tagit sig igenom en ekonomisk kris, en kris som drabbade den överhettade och skuldsatta baltiska tigerekonomin värst av alla länder i EU. BNP rasade med 20 procent 2009 och arbetslösheten rusade upp till 20 procent 2010.

Regeringen bekämpade krisen med hårda åtstramningar, lönesänkningar och nedskärningar i välfärden. Mänskliga tragedier fanns överallt. Några unga bönder med stora skulder hängde sig i förtvivlan. Lettland fick ta emot matpaket och nödlån från EU. Men letterna härdade ut och familjer hjälpte varann.

Nu börjar hoppet återvända. Nya butiker och restauranger öppnar här och var. Ekonomin vänder upp kraftigt och Lettland har högst tillväxt i EU. I fjol nådde levnadsstandarden samma nivå som under toppåret 2008, även om uppgången är ojämnt fördelad. Under krisen kapades de offentliganställdas löner med en fjärdedel, men nu talas det om höjningar igen. Lettland börjar komma ur askan.

– Stora företag i turistsektorn vill ha euron. Men jag är en sån patriot. Jag vill behålla latsen just för att den är lettisk, säger Angelika där hon står nära Nationaloperan i Riga, strax utanför den gamla stadskärnan.

Bredvid henne står Janis:

– Nej, jag är i grunden en lat människa. Jag är för euron eftersom det blir mycket enklare när man inte behöver växla pengar. Men många är rädda för att priserna ska stiga, säger han.

Den egna valutan är en stark nationalsymbol för ett land som blev självständigt från Sovjetunionen så sent som 1991. Motståndarna till euron tycker att den europeiska valutan tvingas på letterna på samma sätt som rubeln en gång tvingades på dem vid ockupationen 1940.

Tidpunkten har också kritiserats. Hinner inte Lettland ombord lagom till eurons kollaps? Och ska letterna nu skicka pengar till de rikare grekerna? Fast vartefter eurokrisen har lugnat sig har också letternas oro på detta område avtagit.

Motståndet mot euron har varit uppe i 60 procent, enligt opinionsundersökningar, men ändå lyckades man aldrig samla in tillräckligt många namnunderskrifter för att tvinga fram en folkomröstning. Den lettiska regeringen hävdade å sin sida att en folkomröstning var onödig eftersom omröstningen om EU-medlemskapet 2003 också gällde euron. I somras hade motståndet försvagats och en undersökning visade att 32 procent var emot euron och 25 procent för. Den största gruppen var alltså de osäkra.

Motståndet finns särskilt starkt i den stora ryska minoriteten. Ryska medier är överlag mycket skeptiska till euron. Många ryssar flyttade till Lettland under den femtioåriga sovjetiska ockupationen. I slutet av 1980-talet nåddes toppen kring 900 000. Därefter har över 350 000 ryssar flyttat tillbaka till Ryssland.

Den stora och ibland hotfulla grannen Ryssland är annars en viktig anledning till att regeringen och stora delar av befolkningen vill gå med i Nato, EU och euro-området.

– Redan när vi vann vår frihet 1991 satte vi upp dessa mål. Lettland ligger i ett mycket känsligt geopolitiskt läge. Med euron fullbordar vi vår integration i Europas kärna, säger finansminister Andris Vilks.

Just avfolkning är ett stort problem i det lilla landet med 2 miljoner invånare. Sedan EU-inträdet 2004 beräknas 200 000 letter ha flyttat västerut till bättre betalda jobb i Storbritannien och Irland, och på senare tid i Tyskland. Krisen 2008–2009 drev givetvis på utflyttningen. Landet måste därför snabbt bli attraktivare ekonomiskt. Regeringen motiverar klivet ombord på euroskutan just med ekonomiska argument.

– Euron ger oss lägre räntor. Och den valutarisk som finansmarknaden nu räknar med kommer att försvinna, säger tidigare premiärministern Valdis Dombrovskis som avgick förra veckan efter att ett femtiotal människor dött i ett takras i Riga.

Han förväntar sig också att utländska investeringar ska lockas till landet, precis som skedde när Estland gick med 2011.

– Vi är en liten, öppen ekonomi med 70 procent av vår utrikeshandel i euro, så växlingskostnaderna minskar förstås.

Lettland handlar mest med sina grannländer, och Tyskland, Finland och Estland är redan euroländer. Litauen väntas gå med 2015 och Polen siktar på någon gång därefter. Av de stora handelspartnerna är det bara Sverige och Ryssland som inte har några europlaner – för svensk del i alla fall under överskådlig framtid.

Det spelar också roll att Lettland – till skillnad från Sverige men liksom Danmark – har goda erfarenheter av fast växelkurs. Latsen har sedan den återinfördes 1992 varit knuten till först D-marken och sedan till euron med ett stort folkligt stöd, även under krisen.

Lite kaxigt tycker Lettland nu när de äntrar euron att de har ett och annat att lära sydeuropéerna om krishantering.

– Vi gjorde det tuffa jobbet, agerade snabbt och bestämt. Och hade en bra dialog med oppositionen, fackföreningar och befolkningen. Nu kan vi skörda frukterna, säger finansminister Andris Vilks.

Men det räcker inte för Lettland att kvalificera sig – att ekonomin ser välkammad och finklädd ut på fotot vid första dagen i euroklassen. Man måste fortsätta att vårda sin ekonomi och våga fatta svåra beslut – något som de krisdrabbade länderna i Sydeuropa inte gjorde.

Liksom de två andra baltiska länderna kommer Lettland säkert att ha hög tillväxt de närmaste åren när de krymper gapet i levnadsstandard mot resten av EU. Svårigheten för letterna blir då att inte låta galoppen övergå i en ny skenande överhettning av ekonomin som slutar i en ny krasch.

Fakta | Väl rustat för euron

Lettland uppfyller de krav som ställs för att bli en del av euroområdet, enligt den konvergensrapport som Europeiska centralbanken, ECB, gjorde i somras:

•Inflationstakten låg på 1,3 procent, under referensvärdet för prisstabilitetskriteriet som var 2,7 procent.

•Budgetunderskottet var 1,2 procent av BNP, under referensvärdet på 3 procent.

•Den offentliga skuldkvoten uppgick till 40,7 procent av BNP, under referensvärdet på 60 procent.

Lettland blir det 18:e landet som inför euron som valuta.

Källa :ECB

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera