Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Motvallsmännen

Stefan Ingves är så långt ifrån Steve Jobs man kan komma. Eller?

Applegrundaren Steve Jobs och riksbankschefen Stefan Ingves har ytligt sett sannerligen inte mycket gemensamt. Mycket kan han anklagas för, Ingves, men inte är det många som kommer att tvinga på honom omdömen som karismatisk och innovativ, eller beskriva honom som ett marknadsföringssnille. Och man lär heller knappast hitta Stefan Ingves i strumplästen, med benen uppdragna under sig, klockan 9 nu på måndag då riksbanksdirektionen samlas till årets sjätte och sista penningpolitiska möte.

I »Steve Jobs – en biografi« av Walter Isaacson går det dock att hitta några gemensamma nämnare mellan riksbankschefen och den avlidne Applegrundaren. De båda är egensinniga, ytterst noga med detaljer och har inga problem med att gå emot strömmen. Har man en övertygelse, håller man fast vid den hur mycket det än blåser. Hur många mothugg man än får.

För Stefan Ingves stavas övertygelsen hushållens skuldsättning. Han tycker att den är för stor. Han tycker att vi svenskar, varav cirka två tredjedelar äger sin bostad, borde sansa oss och inte låna så mycket. Därför har han  inte velat ägna sig åt några lättsinniga räntesänkningar. Majoriteten i direktionen har slutit upp på hans sida, medan Karolina Ekholm och numera Martin Flodén, som ersatte Lars E O Svensson i våras, är av annan åsikt. Liksom tyckare från höger och vänster samt exportindustrins toppar, som grämer sig över en för stark krona.

Den som hoppas på en räntesänkning – marknaden säger att sannolikheten är 50-procentig – kanske inte ska hoppas för mycket. Skälen är flera. Ett av de mer elementära är Riksbankens egen prognos, som flaggar för en oförändrad ränta fram till slutet av nästa år. En annan är att hushållens skulder sakta fortsätter att stiga i förhållande till inkomsterna. Dessutom räknar Riksbanken med att det femte jobbskatteavdraget sätter fart på hushållens konsumtion, närmare bestämt en ökning med 3,2 procent under det expansiva valåret 2014. Därmed känner sig hushållen rikare och kan få för sig att köpa ännu dyrare bostäder och trigga en het bostadsmarknad. Att elda på konsumtionen ytterligare med en räntesänkning finns nog, milt uttryckt, inte i Riksbankens planer.

SCB:s siffror från i måndags förstärkte bilden av ett shoppingsuget folk. Jämfört med oktober 2012 ökade hushållskonsumtionen med 2,3 procent. Eftersom den står för närmare 50 procent av den totala bruttonationalprodukten är det en av de viktigaste konjunkturindikatorerna och väger tungt i Riksbankens bedömningar.

Lägg till bostadsrättspriser som stigit med 11 procent under hösten och SEB:s boprisindikator från i veckan som visade det högsta värdet sedan rekordåret 2007, så ger det Riksbanken ytterligare argument att inte sänka.

Motiven för att sänka finns självklart där också. Hushållens skuldsättning i förhållande till de finansiella tillgångarna har varit konstant sedan millennieskiftet – ingen dramatik alltså. Den statliga utredningen »Överskuldsättningen i kreditsamhället?«, ledd av Anna Hedborg, visade härom veckan också att hushållens lån är koncentrerade till dem som har det absolut bäst ställt och därför inte alls är så sårbara för ett prisfall på bostäder. Dessutom biter sig inflationen fast på en låg nivå samtidigt som industriproduktionen sjönk med 5 procent i oktober jämfört med året före.

Dagen efter direktionsmötet, på morgonen den 17 december, berättar Stefan Ingves vilket beslutet blev. Även om förväntningarna inte är lika stora som när Steve Jobs lanserade en ny Mac eller Iphone, kan riksbankschefen relativt sett räkna med en hög grad av upphetsning. Lämnas reporäntan oförändrad kan Ingves vänta orkanstyrka i kritiken. Sänks den till 0,75 procent hittar de bostadsägande hushållen ännu fler skäl för en sprittande köpfest.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera