Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Topptrio i tv-debatt. Från vänster: Abdullah Abdullah, favoriten Ashraf Ghani och Qayum Karzai, bror till presidenten.

Afghanistan
Utrikes

Bräckligt läge inför valet

De närmaste månaderna blir avgörande för Afghanistan.

I tisdags morse började oron sprida sig på Sveriges Radios »Eko«-redaktion. Utländska nyhetsbyråer rapporterade att en journalist mördats i Kabul. Redaktionen försökte förgäves nå sin korrespondent Nils Horner, som för tillfället befann sig just där.

Till sist svarade någon när de ringde. Men det var inte deras medarbetare, utan en läkare på ett sjukhus i Kabul. Han berättade att Nils Horner var död.

Så småningom klarnade bilden av vad som hade hänt. Horner hade befunnit sig på en gata i stadsdelen Wazir Akbar Khan när två män hade gått fram och skjutit honom i bakhuvudet.

Än så länge är det oklart om gärningsmännen var ute efter just Nils Horner. Inte på flera år har en västerlänning dödats i landet på det sättet. Däremot har säkerhetssituationen gradvis försämrats under det senaste året. Så sent som i januari attackerade talibanska självmordsbombare en libanesisk restaurang i staden och dödade 21 personer, varav 13 utlänningar.

Strax före jul läckte också en oroväckande rapport från amerikanska myndigheter om situationen i Afghanistan. Enligt National Intelligence Estimate, som är ett slags sammanvägd slutsats från landets 16 underrättelseverksamheter, går landet en mörk framtid till mötes. Talibanerna väntas få en ännu starkare roll, och den folkvalda regeringen i Kabul bli alltmer irrelevant.

Den oron speglades också i det allra sista reportaget från Sveriges Radios korrespondent. Dagen innan Horner sköts till döds intervjuade han bland andra parlamentsledamoten Shukria Barakzai. Hon var orolig för att många av de rättigheter som kvinnor fått sedan USA drev bort talibanerna 2001 nu skulle försvinna.

Samtidigt sa hon att dagens Afghanistan är ett annat samhälle än det var för tretton år sedan. Politiker talar nu om kvinnors rättigheter på ett annat sätt än förr, och att det i alla fall i Kabul blir svårt för talibanerna att vrida klockan tillbaka.

Att det inte bara är mörker över landet håller Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, med om.

– Det är en oerhört komplex bild. Säkerheten har försämrats, men planeringen inför valet går bättre än väntat. Och när jag är där upplever jag att det finns en stark vilja till förändring i landet.

Nils-Horner

Dödad. Journalisten Nils Horner sköts till döds i Kabul.

Mycket tyder på att 2014 blir ett utslagsgivande år för Afghanistans framtid. Samtidigt som USA håller på att dra tillbaka sina trupper från landet är landet inne i en valrörelse. Den 5 april ska afghanerna välja en helt ny president – för första gången på över ett decennium. Hamid Karzai, som suttit på posten sedan 2001, får enligt grundlagen inte ställa upp för omval.

En opinionsundersökning som gjorts för den amerikanska regeringens räkning ger Ashraf Ghani ledningen i vad som än så länge är ett ytterst osäkert val. På pappret verkar Ghani vara ett lättsmält alternativ för väst. Den tidigare utrikesministern har varit dekan för universitet i Kabul, har jobbat för Världsbanken och var med om att förhandla fram den överenskommelse som flyttade över säkerhetsansvaret till afghanerna själva. Men bilden har grumlats något sedan han utsåg en tidigare krigsherre, Abdul Rashid Dostum, till sin vicepresidentkandidat.

Å andra sidan har Ghanis främste utmanare, Abdullah Abdullah, också våldsverkare som parhästar. Men det är så det ser ut i det här valet; allianser skapas mellan olika etniska grupper för att locka breda väljargrupper. Och även om säkerhetssituationen i landet är överhängande är det långtifrån det enda som afghanerna vill prata om.

En stor valfråga är ekonomin. Den afghanska tillväxten har sjunkit ihop ordentligt sedan de utländska styrkorna började dra sig tillbaka. Den militära närvaron i landet har fungerat som ett slags utländska direktinvesteringar. Under 2012 var tillväxten 14.4 procent. I år väntas den bli runt tre procent.

Flera länder – som Tyskland, Nederländerna och USA – har på sistone också dragit ner på biståndet till Afghanistan. Så i ett land där 50 procent av befolkningen är under 15 år oroar sig många för massarbetslöshet.

– Stora kullar unga människor går ut skolan nu. Hur ska de försörja sig? Det är en stor fråga, säger Anna-Karin Johansson.

Osäkerheten förstärks också av att ingen riktigt vet hur den utländska närvaron ser ut i landet efter valet. USA vill ha kvar ett litet antal soldater för terroristbekämpning, underhåll av drönarbaser och träning av afghanska säkerhetsstyrkor, men Karzai har vägrat att skriva på ett bilateralt avtal. USA tvingas därför förhandla med den som vinner valet den 5 april.

Mycket tyder alltså på att 2014 blir ett avgörande år för Afghanistans framtid. Det blir också någon form av slutpunkt för en period som inleddes när amerikanska styrkor tågade in i landet 2001. Nils Horner var på plats då också.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera