Smärtgränsen

Text: Charlotte Lundqvist

Foto: Wikipedia

Guds gåva till kvinnan, kallar en del mammor den. I dag får varannan förstföderska ryggbedövning, epidural, och siffran har ökat successivt sedan metoden introducerades på 1970-talet. Till skillnad från många tidigare smärtlindringsalternativ anses riskerna för mamman och barnet vara små. Trots det så varierar användandet av epiduralbedövning stort i landet. På Karolinska sjukhuset i Stockholm fick 68 procent av kvinnorna ryggbedövning 2012. I Sollefteå bara 19 procent.

En studie av forskarna Erica Schytt och Ulla Waldenström vid Karolinska institutet visar att den lokala sjukhuskulturen är avgörande för när man väljer att föreslå ryggbedövning. En del kliniker inriktar sig mot så kallade naturliga förlossningar och andra på att reducera smärta.

– Epidural är den bästa bedövningsformen vi har. Kvinnan kan i princip bli smärtfri när hon föder, säger Annika Hedlund som är tillfördordnad chefsbarnmorska på Karolinska sjukhuset Huddinge.

Nackdelarna är att det kan innebära komplikationer som värksvaghet och ett längre förlossningsförlopp. Annika Hedlund ser ändå de riskerna som väldigt små.

– Tidigare var kvinnorna totalbedövade när de fick epidural och kunde knappt stå på benen, det gjorde dem inaktiva under förlossningsarbetet. Då var det mer komplikationer än vad det är i dag.

Svenska Barnmorskeförbundets ordförande Ingela Wiklund hör till dem som manar till försiktighet.

– Ju fler epiduraler desto fler komplikationer. Man ska inte lägga epiduralbedövningar på slentrian.

Om kvinnorna förberett sig på att hantera smärtan och känner sig trygga kan behovet av bedövning minska. I dag går trenden i motsatt riktning och många födande kvinnor vill undvika smärta så långt det bara är möjligt.

Sollefteå sjukhus ger minst ryggbedövning i Sverige. Här är lustgas och sterila kvaddlar de vanligaste smärtlindringsalternativen.

– Om kvinnorna ber om epidural så får de det absolut. Det är inte så att vi nekar, säger Inga-Lena Forslund som är chef över Kvinnokliniken.

Hon tror att frånvaron av stress och den höga barnmorskenärvaron bidrar till att hålla nere antalet ryggbedövningar.

– Vi är Sveriges minsta förlossningsklinik med cirka 350 förlossningar om året. Med en närvarande barnmorska minskar risken för komplikationer, likaså behovet av smärtlindring.

Var man bor i Sverige är inte det enda som spelar roll. På individnivå kan man se att högutbildade får ryggbedövning oftare än lågutbildade och svenskfödda oftare än invandrade. Hur kommer det sig att en kvinna från Danderyd får ryggbedövning men inte en invandrad kvinna från Somalia?

Mikael Wallin, medicinskt ansvarig anestesiolog på Kvinnoklinikens operationsavdelning i Malmö, hade gärna sett en ökning av epiduraler till flera invandrargrupper och tror att nyckeln är fler tolkar.

– De som föder utan smärtlindring kan ha en precis lika hög nöjdhetsfaktor som kvinnor som föder med ryggbedövning. Men det bygger oftast på ett bra och tätt samarbete med en barnmorska, något som kan vara svårt på stressade förlossningsavdelningar där ett gemensamt språk saknas.

Klicka för att förstora grafiken:

Smartlindring-grafik-liten

Läs mer:
Knivig valfrihet