Generation D

Text: Jonna Dagliden

Foto: Christopher Hunt

Sextonåriga Filip Krieger Björn är hemma hos sin kompis Samuel. Det är fredag och de förbereder kvällen. Fryspizzan är snart klar i ugnen och det står skålar framme med chips. Medan Filip lånat med sin mammas laptop har Samuel dragit ut sin stationära dator och installerat den i vardagsrummet. Nu är de snart redo för ännu en kväll med dataspelet Diablo 3. De möter människor från USA, Kina, Frankrike, Japan, och det är inte förrän klockan slår sju nästa morgon som de märker att det kanske är dags att säga hej då.

– Man tappar tiden. Allt flyter samman, beskriver Filip, som efter att ha petat på Samuel, som somnat, plockar ihop sina saker och går hem.

– När familjen börjar vakna vill man inte vara där, säger han och beskriver den verklighet hans generation växt upp i:

– Internet är öppet dygnet runt. Det kan vara skönt, men det gör att man inte kan slita sig. Det är en konstant tillgänglighet.

Möt Generation D. En generation född på 90- och 00-talen som beskrivs som »digital natives«, nätets infödda. Drygt 40 procent av de unga lägger mer än tre timmar på internet en genomsnittlig dag. 20 procent mer än fem timmar, enligt statistik från Nordicoms Mediebarometer 2013.

Precis som tidigare generationer unga har även de här tonåringarna fått erfara samhällets moralpanik. Nu förklaras de dåliga skolresultaten med att ungdomar konstant är online – moderaten Tomas Tobé skyllde nyligen svenska elevers tillkortakommanden på att de spelar för mycket dataspel.

Danah Boyd, forskare och författare verksam vid Microsoft Research och Harvard-universitetet i USA, skriver i sin nyutgivna bok »It’s Complicated: The Social Lives of Networked Teens«, att det finns ett generellt antagande att internet är farligt för unga och att det gör dem till dåliga människor.

– På ett sätt är det inte alls förvånande. Som samhälle är vi rädda om ungdomen. Teknologi blir bara nästa plattform där den här ångesten utvecklas. Och media förstärker människors osäkerheter och rädslor, säger hon.

Internet framställs ofta som beroendeframkallande och skadligt. Men i själva verket visar forskning att barn i dag är mer allmänbildade än någonsin och att de har utvecklat ett kritiskt tänkande när de befinner sig online – just för att de konstant har tillgång till internet. Det gör även att sätten att umgås på har utvecklats.

– Interaktionen mellan dagens unga flyter ihop både online och offline. I stället för att fokusera på teknologin bör vi titta på sätten som unga umgås, flirtar, skvallrar och skämtar med varandra. Då börjar det bli mycket mer bekant, säger Danah Boyd.

Det blir då lättare att se att teknologi varken frigör eller fängslar.

– Internet är ett verktyg som tonåringar använder som avlastning från alla restriktioner i sina liv. Väldigt få blir frigjorda av teknologi. Men många mår bra och känner samhörighet som ett resultat av hur de använder internet. Och vi måste lära oss att det är okej.

Sjuttonåriga Nicole Falcani Grängshem tävlar med två kompisar om vem som kan få in flest marshmallows i munnen. De sitter i köket och fnittrar precis som tonåringar gör. Men i stället för att vara bakom stängda dörrar är det öppet för alla att ta del av. Videon som ligger uppe på Nicoles blogg Nickys har i skrivande stund över 11 000 visningar. Redan som 10-åring startade hon bloggen där hon visar sin vardag. I dag har hon över hundra tusen läsare i veckan.

– Det finns för- och nackdelar med att blogga men så är det i alla yrken. När man är tjej och 16–17 år är det otroligt många som inte tar en seriöst. De tror »okej hon gör det här för att hon tycker det är kul men hon kommer inte få ut något av det i längden.« Man vill få bloggandet att framstå som något dåligt, säger Nicole Falcani Grängshem.

Filip

32–42 timmar per vecka. Så mycket tid lägger Filip Krieger Björn, 17 år, på att spela dataspel som Diablo 3, Titanfall och Battlefield 4. 

Så varifrån kommer den här negativa bilden kring att vara online? Varför är vi så rädda för teknologi? Jack Werner, sociala medier-redaktör på tidningen Metro, har en teori.

– Sedan 1980-talet har det funnits ett starkt kulturellt narrativ där människornas kroppar blir korrupta av den nya tekniken. Se på filmen »Terminator«, där har vi den här aspekten av halv människa, halv robot. Var slutar människan och var börjar tekniken? Det är som att något kemiskt sipprar in i vår kropp och tar över.

Men varför har internet inte normaliserats ännu?

– Jag brukar beskriva det som att vi fortfarande inte riktigt kan förstå hur ett mail kan ramla in i en annans inkorg. Vad är det jag gör när jag tar det här steget till den här hemsidan? På samma sätt var skogen för 100–150 år sedan en central plats i mångas liv, med betesmark, ved, brasor, svamp. Samtidigt var den inte kartlagd, det fanns alltid vita fläckar, nya väsen vi inte hört talas om. Det finns historier om hur vi kunde hitta en tjärn och när vi skulle återvända hittade vi den aldrig igen. Det är som en parallell till nätet. Vi har all infrastruktur, men samtidigt finns det kunskapsluckor. I båda fallen har ett brett folkberättande skapats. Precis som med skogen och troll, tycker jag man pratar om hackare.

Jack Werner menar att det finns ett nationellt trauma kring nätet som innovation som vi ännu inte bearbetat.

– Många känner igen sig i beskrivningen om nätet som en viral, fysisk sjukdom. Jag tror att det är ett sätt att hantera riskerna. Vi har inte bearbetat klart hur internet revolutionerat kontakten med omvärlden och bilden av oss själva.

Hur vi brukar, och missbrukar, internet är ett forskningsfält som växer. Daniel Kardefelt Winther är doktorand vid London School of Economics och forskar på just internetberoende. Han anser att vi lägger fel fokus när vi pratar om ett beroende, i stället måste man titta på specifika livssituationer.

– Snarare kan man se internet som ett sätt att skingra tankarna om man inte mår bra, men det behöver ju inte bara få positiva konsekvenser. Att spela dataspel i 15 timmar kan leda till problem då man inte hinner med annat, men det kan ju ske oavsett vad manlägger ned tid på.

I stället måste man titta på vilka faror och möjligheter internet kan förstärka, menar Daniel Kardefelt Winther. Farorna kan handla om integritetsfrågor och bilder som lättare sprids online, samt nätmobbning. Men även här visar ny forskning från Lunds universitet att trots att många unga känt sig kränkta online, har mobbningen legat på samma nivå sedan 1990-talet. Den har bara förflyttats till en ny arena.

– Du kan nås dygnet runt, vilket är en fara med mobbning som internet förstärker. Samtidigt är det positivt att unga inte bara kan umgås med kompisar i skolan, de kan umgås med dem tills de går och lägger sig.

Danah Boyd menar att internet gör det möjligt för ungdomar att faktiskt hinna umgås med vänner.

– Många tonåringar har färre platser att mötas på idag, och gång på gång har de berättat för mig hur de helst vill ses ansikte mot ansikte, men att deras schemalagda liv inte tillåter dem det, säger hon.

Maria Wängqvist, som forskar i ungas identitet vid Göteborgs Universitet, har genom fokusgrupper med ungdomar sett att styrkan med internet är just att man kan hitta likasinnade.

– Det finns potential att söka sig utanför bubblan som många ungdomar upplever i högstadiet, och på så sätt hitta andra arenor. Att sätta datorförbud blir nästan lite som att säga att du får inte vara ute på skolgården på rasten, det är en så självklar del av ungas vardag, säger hon.

Vi sitter i Filips rum. Han är inloggad i en facebookgrupp med cirka 100 medlemmar från hela världen. Här lägger de upp saker som händer i deras liv. »Som att du har två time lines,« beskriver Filip det. De pratar via Skype och hörs av varje dag. Filips pappa har »träffat« dem många gånger när han kommit in för att säga god natt.

– Jag träffar mycket vänner i det fysiska också men alla känner varandra och har integrerats i mitt sociala liv. Jag känner nära connection till mina internetkompisar. Jag har fått ett självförtroende från internet, som hjälpt mig att prata med kompisar i verkliga livet, säger han.

Filip har i år sökt in till gymnasiet. Helst vill han läsa programmering. Att en dag få utveckla spel vore en dröm.

– Jag älskar att jobba i många månader och sedan se ett slutresultat. Jag har haft så mycket upplevelser och lärt mig så mycket om livet genom dataspel. Jag skulle vilja skapa en sådan upplevelse för någon annan.

Fakta | Digitala tider

90 % av befolkningen i åldern 12–45 år använder en smartmobil åtminstone ibland och tre av fyra använder den dagligen.

185 minuter per dag. Så många minuter lade ungdomar på internet under 2013. Det samtidigt som det vanliga tv-tittandet har minskat från 81 min/dag till 72 min/dag 2013.

68 % av 12–15 åringar läser bloggar och är som mest intensiva i åldern 16–25 år då tre av fyra (74 %) gör det ibland. Tjejer är mest aktiva.

73 minuter per dag. Så mycket tid lägger personer mellan 9 och 14 på sociala medier 

74 % av barn 9–14 år spelar dataspel en genomsnittlig dag. För två år sedan spelade sex av tio (59 procent) av barnen (9-14 år) en genomsnittlig dag. Det är bland unga 9-14 och 15-24 år som det är betydligt fler killar än tjejer som spelar spel.

Drygt hälften av ungdomarna i åldern 12 till 19 år befinner sig på Instagram någon gång.

71 % av flickorna (12–15 år) är på Instagram jämfört med 41 procent av pojkarna i samma ålder. 39 procent av de unga flickorna (12–15 år) är dagliga användare jämfört med 18 procent av pojkarna.

För fyra år sedan, 2009, lade 12–15-åringarna två timmar i veckan på internet och 16–19-åringarna dubbelt så mycket, fyra timmar. I dag har de yngre mer än fördubblat sin användning till 5,6 timmar i veckan medan de äldre nästan har fördubblat sin användning.

94 procent av ungdomar i sena tonåren använder sociala medier.

Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (87%) använder ungdomar nätet främst för att lyssna på musik (65%), titta på videoklipp (60%) och läsa bloggar (33%).

Källor: Nordicoms Mediebarometer 2012 och 2013, Statens medieråd samt Svenskarna och internet 2013, Lunds Universitet/Måns Svensson