Valvakans fem viktigaste

Text:

Foto: TT

1. Fungerar valmaskinerna?

Socialdemokraterna och moderaterna brukar göra dåliga Europaparlamentsval och ser ut att göra så också denna gång. Men för storpartierna spelar resultatet mindre roll – det krävs ändå så kraftiga opinionssvängningar för att förlora eller vinna ett mandat – och desto viktigare är själva kampanjerna.

Årets Europaparlamentsval har varit en unik möjlighet för socialdemokraterna och moderaterna att testköra sina valmaskiner inför höstens riksdagsval. Så fort rösterna har räknats på söndagskvällen påbörjas rekordsnabba valanalyser. En vecka senare vet partistrategerna vilka partidistrikt som har knackat flest dörrar, vilket material som fungerar och hur effektiva deras riktade budskap på sociala medier är.

Maskineriet finkalibreras och den verkliga valrörelsen börjar. Den 14 september måste allt klaffa.

2. Vilka klarar spärren?

Dramatiken på valnatten sker i dansen kring fyraprocentsspärren. Kristdemokraterna och centerpartiet, som pendlat över och under, har storsatsat för att inte ramla ur.

Samtidigt har feministiskt initiativ klättrat i opinionen och hoppas att Europaparlamentsvalet ska bli en språngbräda in i riksdagen. De måste göra bra ifrån sig för att väljarna inte ska känna att en röst på dem i september är bortkastad.

Småpartiernas chanser är dock bättre än många tror. Talet om att det i praktiken krävs fem procent av rösterna för att komma in i Europaparlamentet är en myt, såvida inte minst ett 15-tal partier hamnar över fem procent. Då är risken större att ett eller flera partier hamnar precis under fyra procent och att fler väljare än någonsin blir utan representation.

3. Vem blir den stora förloraren?

Piratpartiet har trots visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om säkerhetstjänsternas globala övervaknig försvunnit ur debatten. Med två stolar i Eurpaparlamentet som enda mandat i en politisk församling står partiets existens nu på spel.

Frågan är ändå om inte Jimmie Åkesson har mest att förlora – och väldigt lite att vinna. Sverigedemokraterna har sedan länge etablerat sig strax under tio procent i opinionsundersökningarna och alla tar nu för givet att partiet kommer in Europaparlamentet. Men sverigedemokraterna har svårmobiliserade väljare och har misslyckats förr i EU-val. Skulle partiet trots det ta sig in återstår problemet med att finna en partigrupp, och över huvud taget få inflytande i Bryssel.

Ett misslyckat val kan äventyra Åkessons vågmästar-ambitioner i höstens regeringspussel.

4. Var hamnar makten?

Socialdemokraterna utmanar den konservativa partigruppen om positionen som störst i Europaparlamentet, och därmed även den som i praktiken får bestämma vem som blir ordförande i EU-kommissionen.

Är man intresserad av maktförhållandena i Europa kan man skippa den svenska valvakan och i stället blicka direkt mot de största medlemsländerna. Kan de tyska socialdemokraterna knappa in på Angela Merkels CDU? Hur mycket kommer franska UMP backa? Hur många nya mandat kommer brittiska Labour få? Vad händer i Spanien och Polen, med över 50 mandat vardera? Det är detta som avgör valutgången.

Just nu, säger opinionsmätningarna, är socialdemokraterna ett par mandat från att för första gången på 15 år passera den konservativa gruppen. Det kommer att bli jämnt. Efter söndagens val kan högermajoriteten vara bruten.

5. Kan någon kryssa sig in? 

Väljarna har förstått att Europaparlamentsvalet mer än riksdagsvalet är ett personval. Senaste två valen har sex av tio väljare kryssat sin favorit, och 2009 petade två kandidater – kristdemokraten Alf Svensson och moderaten Anna Maria Corazza Bildt – undan partikolleger som stod över dem på listan.

För att lyckas krävs att man får minst fem procent av partiets röster.

Denna gång har centerpartisten Fredrick Federley, som är betydligt mer känd än toppkandidaten Kent Johansson, störst chans att kryssa sig in – om centerpartiet nu får mandat. Även socialdemokraten Johan Danielsson, som har kampanjat på heltid med stöd av sex fackförbund, borde ha goda chanser.

Personvalsstrider är knappast något som partiledningarna älskar, och de gör nu vad de kan för att förhindra att valrörelsen störs av interna maktkamper.

Läs Fokus samlade rapportering om EU-valet.