Vill vinna tid. President Mahinda Rajapaksa har gjort allt för att mildra anklagelserna om krigsbrott.

Utrikes

Trängd familjedynasti

Regeringen gör allt för att hindra FN:s utredning om massakern i slutet på inbördeskriget.

»Folk i glashus ska inte kasta sten.« Sri Lankas president Mahinda Rajapaksa svarade en reporter vid en presskonferens i Colombo i november och satte sig nöjt till rätta i stolen. Frågan gällde ett ultimatum som Storbritanniens premiärminister David Cameron hade ställt samma dag, trots att han var gäst hos presidenten.

Ända sedan inbördeskriget i Sri Lanka tog slut i maj för fem år sedan har landet befunnit sig i ett ordkrig med det internationella samfundet. Flera västländer har ställt krav på att regeringen ska tillsätta en utredning som ska undersöka anklagelserna om brott mot mänskligheten i krigets slutskede som riktats mot både regering och rebeller. Enligt FN ska omkring 40 000 och kanske upp till 70 000 civila ha dött under krigets sista månader 2009. Trots det har inte en enda person ställts inför rätta.

FN har gradvis skärpt tonen mot regeringen. Efter det misslyckade mötet med britterna i november hade uppenbarligen också David Cameron fått nog. I Colombo sa han att om inget görs före mars 2014 ska han trycka på i FN för att en internationell undersökning kommer till stånd. Inget hände och mycket riktigt röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter i slutet av mars för att tillsätta en internationell utredning.

Den 19 maj var det exakt fem år sedan det 26 år långa inbördeskriget i Sri Lanka tog slut. President Mahinda Rajapaksa har sedan dess bekämpat alla anklagelser om krigsbrott och hävdat att andra länder inte ska lägga sig i landets inre angelägenheter. Märkligt nog var samme Rajapaksa tidigare en av Sri Lankas mest högljudda förespråkare för just mänskliga rättigheter. Under de blodiga perioderna på 1980-talet använde han mänskliga rättigheter för att bygga sin politiska karriär. Vid ett tillfälle skrev han till och med till FN:s dåvarande kommission för mänskliga rättigheter för att öka trycket på regimen i hemlandet.

Rajapaksa valdes till president 2005. Då var hans löfte inte att vinna kriget till varje pris utan att få till stånd en värdig fred. När kriget tog slut firades han som hjälte efter att ha krossat de Tamilska tigrarnas sista utposter. Med ett tryggt stöd bland landets singalesiska befolkning valdes han om 2010. Men Rajapaksas grepp om den srilankesiska statsapparaten har stegvis hårdnat. Enligt Freedom House, en politiskt oberoende organisation med mål att sprida frihet och demokrati, har pressfriheten sjunkit drastiskt sedan hans tillträde. I dag är censur legio och flera dagstidningar förbjudna. Allt fler toppositioner tillsätts direkt av presidenten och går oftast till lojala anhängare. Han har gjort en bror till minister för ekonomisk utveckling och en annan till försvarsminister. Denne är därmed direkt ansvarig för regeringssidans eventuella krigsbrott.

Enligt bedömare ligger förklaringen till presidentens ovilja att undersöka anklagelserna här. För det första skulle en utredning innebära att han erkänner att regeringstrupperna (som presidenten själv kallar krigshjältar) kan vara skyldiga till brott mot mänskligheten, vilket skulle underminera hans väljarstöd och i ett slag göra honom till förrädare. För det andra skulle hans egna familjemedlemmar riskera att ställas inför rätta.

Mest troligt är att Rajapaksa försöker vinna så mycket tid som möjligt. Med ett femtontal släktingar på olika nyckelpositioner, ett rättssystem under direkt regeringskontroll, censurerade medier och en son som är tänkt att ärva makten vill han inte att en internationell krigsbrottsutredning ska rubba vad som allt tydligare tycks vara början på en familjedynasti.

Fakta | Våldsamma strider

Sri Lanka, under den brittiska kolonialtiden känt som Ceylon, är till ytan nästan dubbelt så stort som Småland och har 20 miljoner invånare.

Från 1980-talets början och med korta avbrott till 2009 pågick ett krig mellan regeringssidan och LTTE-gerillan, Tamilska Eelams befrielsetigrar, som slogs för tamilsk självständighet i nordväst. En våldsam militär slutoffensiv knäckte till sist gerillan.

Konflikten kan under årens lopp ha skördat över 70 000 liv, de flesta civila. Med de blodiga slutstriderna kan siffran mycket väl ligga över 100 000 döda.

Både regeringssidan och LTTE har anklagats för krigsförbrytelser.

Källa: TT

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera