Vårdkvalet

Text: Charlotte Lundqvist

Foto: Pontus Lundahl/tt

Kvinnor söker oftare vård än män och står för två tredjedelar av sjukskrivningarna. Ändå lever de tre och ett halvt år längre än männen. Hur kommer det sig? Detta är en av de jämställdhetsfrågor som står i fokus under Nordiskt Forum i Malmö 2014 som inleds i dagarna, då tusentals personer från de nordiska länderna samlas för att diskutera de stora skillnaderna mellan mäns och kvinnors ohälsa.

– Kvinnor och män lever till stor del helt olika liv, konstaterar Sara Dahlin, utredare på Socialstyrelsen.

Hon har studerat skillnader i hälsa mellan könen och funnit att statistiken skiljer sig åt på en rad områden. Den enskilt största förklaringen till mäns ökade dödlighet är att de är mer risktagande och oftare råkar ut för olyckor. Sjukskrivningarna är ett knivigare kapitel. När Socialstyrelsen började titta på rekommendationerna för olika sjukdomar upptäckte de att män och kvinnor fick olika behandling.

– Vid vissa diagnoser kvinnor drabbas av rekommenderades deltidssjukskrivning medan för mansdiagnoserna rekommenderades det inte. Kvinnor sjukskrevs också oftare än män inom ramen för rekommendationerna, fortsätter Sara Dahlin.

Sjukskrivningsmönstret slogs fast 2010, när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, publicerade studien »Jämt sjukskriven«. Det visade sig att när männen var sjuka fick de dyrare vård, mer pengar till rehabilitering och dyrare mediciner. Som en följd kom de också snabbare tillbaka till arbetslivet. Men ytterligare en faktor var att sjukvården frågade om olika saker beroende på patientens kön. Kvinnor fick oftare frågan om hur familjelivet fungerade och symptomen tolkades som psykiska medan männen gavs större resurser och oftare fick en somatisk, kroppslig, diagnos.

Det senare är något som distriktsläkaren Kerstin Jigmo upptäckt i sitt dagliga arbete på vårdcentralen i Skurup. När hon insåg att nästan alla hennes långtidssjukskrivna patienter var kvinnor började hon fundera på hur sjukvården egentligen bemöter patienterna.

– Vi ville skapa samsyn och få tillbaka människor i arbete, men något i vårt bemötande fungerade bättre för män än för kvinnor. När vi analyserade resultaten upptäckte vi att riktlinjerna påverkades av normer, säger Kerstin Jigmo.

Hon drog slutsatsen att ojämställdhet påverkar hälsan, både på arbetsplatsen och hemma.

För att komma till rätta med bemötandet inom vården utvecklade Kerstin Jigmo metoden Genushanden. Med fem frågor tränades vårdcentralen att ställa samma frågor oavsett om patienten var kvinna eller man. Genushanden visade sig snart ha effekt. Sjukskrivningsmönstret förändrades.

– Det som hände var att sjukskrivningarna fördelades nästan hälften-hälften, säger Lena Alvlilja, arbetsterapeut och delaktig i projektet.

I dag har nästan alla svenska landsting köpt in metoden.

Fakta | Fem skillnader i vården

Genushanden arbetar med dessa fem frågor för en mer jämställd vård.

1. Familjesituationen – kvinnor får oftare frågor om privatlivet än vad män får. Fråga förutsättningslöst och se upp med att medikalisera livets bekymmer.

2. Våld – var tionde kvinna är utsatt för våld och det tros ligga bakom en stor del av kvinnornas sjukskrivningar. Men fråga även männen om de blivit utsatta eller om de utsatt någon.

3. Somatisk eller psykisk diagnos? Sjukvården missar ofta mäns psykiatriska diagnoser och behandlar de kroppsliga. För kvinnor gäller motsatt förhållande.

4. Missbruk – Läkare undviker att fråga om kvinnors riskbruk. För män normaliseras synen av drickande så att det inte tas på allvar.

5. Rehabiliteringsplan – Män får oftare rehab med snabb återgång till arbete. Sjukvården har också ett tätare samarbete med arbetsgivaren än då en kvinna blir sjukskriven.