Miljöpartiets sammankallande för parti­styrelsen, Helene Öberg, tränade rodd för att hålla sig stark under valrörelsen.

Livsstil

Dragläge för folkvalda

Rodd är den senaste träningstrenden. House of cards-effekten har nått Sveriges politiker.

Ett raspande ljud, som om något tungt släpas över ett trägolv. Taktfast och malande. Och någonstans dovt där bakom, ett kluckande. Claire Underwood betraktar sin man från källartrappan. I t-shirt och fortfarande med kostymbyxorna på ror han så att lungorna visslar. En vattentank längst fram på roddmaskinen reglerar motståndet i varje drag.

»House of Cards« huvudperson, den lika maktgalne som charmerande politikern Frank Underwood, är en osannolik träningsförebild. Icke desto mindre har hans ofta furiösa men inte alltid lyckade stunder på den Water Rower som han fått av sin fru blivit en inspirationskälla för så väl hipsters som fitness- och politiknördar.

På gymmen i USA är roddtrenden så stark att man talar om en House of Cards-effekt. Klasser där deltagarna ror i grupp spås bli »den nya spinningen«. Att få upp kondisen och använda hela kroppen samtidigt som man får vara del av det senaste lockar många. Att roddmaskinen dessutom tack vare tv-serien fått en kittlande koppling till maktens korridorer gör den mer attraktiv än någonsin.

– För mig räckte det med ljudet av vatten och hur fin roddmaskinen är, estetiskt och material- och hantverksmässigt, säger journalisten och redaktören Kjell Häglund.

Han blev så fascinerad av Frank Underwoods roddmaskin att han köpte en likadan, och ställde i sin egen källare.

– Konditionsträning kan ju ge en transcendental känsla, skänka mental avslappning mitt i det fysiskt ansträngande. Så på det sättet är väl den här roddmaskinen inte unik. Men det rytmiska vågskvalpet och den långa, komplexa men helt organiska kroppsrörelsen gör rodden speciell.

Rodd har annars haft en märkligt undangömd position i den svenska motions-idrottshistorien. I ett land med starka traditioner av naturnära uthållighetsidrott och mängder av sjöar har roddsporten ändå aldrig riktigt fått fäste. I kanot har Sverige nått stora internationella och olympiska triumfer. I rodd har vi haft tur om vi med jämna mellanrum fått fram en Maria Brandin (VM-guld 1995) eller Lassi Karonen (EM-silver 2010).

– När en så bra svensk som Lassi kom ut på internationella tävlingar var han ändå bara en i mängden, säger Anders Selander, tränare i Hammarby Rodd och även själv aktiv roddare med tolv SM-guld på meritlistan.

– Länder som England och USA där sporten har en helt annan tradition har så många fler talanger att välja emellan. Rodd är en helt annan sport där.

Den som någon gång sett bilder från den prestigefyllda roddtävlingen mellan de engelska universiteten Oxford och Cambridge vet vad han talar om. I filmen »The Social Network« låter regissören Aaron Sorkin en vacker scen äga rum under det årliga mötet mellan toppskolornas lag, som för att illustrera kraften hos de sedermera av Facebook-grundaren Mark Zuckerberg rätt blåsta tvillingarna Winklevoss. De verkliga förlagorna till filmens muskelpaket rodde för Oxford. Genom historien har mängder av blivande stora affärsmän, skådespelare, forskare, politiker och andra representanter för samhällets toppskikt återfunnits i de av tusentals åskådare påhejade båtarna. Kosmologiforskaren och fysikern Stephen Hawking har även han en bakgrund som roddare. Han var styrman för Oxford i början av 1960-talet.

I Sverige har dock aldrig societetsstämplen fastnat på roddsporten, även om internatskolorna Lundsberg och Sigtuna för några år sedan försökte lansera en egen motsvarighet till Oxford-Cambridge-rodden. Det närmaste makten något med åror har kommit i vårt land är fortfarande Harpsundsekan.

Men nu har rodden nått även den svenska politiska toppen. Miljöpartiets sammankallande för partistyrelsen, Helene Öberg, är en av dem som omnämns som en potentiell nyckelperson i en rödgrön regering. Precis som Frank Underwood hämtar hon energi i roddmaskinen för livet i politiken:

– Rodden lämnar inget utrymme för att briljera, förklarar hon.

– Man ska bara vara stark, härda ut och mala på hur trött man än är. Och sån är jag, jag tar strid efter strid och jobbar hårt för att nå de mål jag tror på.

Hon lärde sig tekniken av gamle träningskompisen tillika ordföranden i Kris – Kriminellas revansch i samhället – Christer Karlsson. Han brukade stå och skrika och pusha henne att ta i ännu mer.

– Den starka kvinnokroppen är en viktig symbol för kvinnors kraft och därför känns det viktigt att också vara stark själv, förklarar Helene Öberg. Rodden gör mig stark och frisk. Och i en roddmaskin kan jag inte trilla och bryta ett ben. Det är viktigt, för jag har verkligen inte tid att gå sönder nu.

Den klassiska Concept 2-maskinen som ska hålla Helene Öberg hel fram till val-dagen och som ofta finns på gym kräver precis samma drag som en båt. Den som kommer till någon av Anders Selanders nybörjarkurser på Hammarby Rodd får prova både att köra intervaller på maskinen, och att balansera båten på vattnet. Det ökade intresset för sporten ser Anders mindre som en House of Cards-effekt, mer som en konsekvens av den allmänna träningstrenden:

– Så många vill ju prova så många olika saker just nu. Hela det här multisporttänket har nog bidragit till att även vi sett ett jättestort uppsving de senaste åren. Men vår bästa reklampelare är ändå de roddare som är ute i båtar på Årstaviken, mitt i Stockholm. De som ser oss ro förbi känner att de också skulle vilja sitta där i båten.

En tävlingsroddare gör mellan 700 och 1 000 träningstimmar om året. Tekniken i båten är så avancerad att bara grunderna tar år att lära sig. Trots, eller kanske tack vare dessa utmaningar, växer intresset för rodd både i Sverige och utomlands, och det delvis tack vare en tjuvrökande, rätt osympatisk karaktär i en tv-serie. Hade Frank Underwood funnits på riktigt hade han sannolikt varit mycket förvånad. Hans egen relation till roddmaskinen är inte ens särskilt kärleksfull:

– Frank kör ju i gång för att hans fru insisterar, säger Kjell Häglund. Varje gång man ser honom sitta på rodden är han lite out of character. Och nästan varje sådan scen slutar i att han har rest sig för att göra något annat. Eller som en gång, att maskinen går sönder.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera